Mot våren

Efter en osannolikt kall vecka har det börjat droppa litet från taken idag. Våren?

Veckan som var handlade mycket om ett studiebesök från England. Två grupper med sammanlagt 27 härliga engelska lärare var här och förundrades över svensk skola (positivt) och riktigt vintrigt vinterväder.
Engelsmän i allmänhet vill ha kul samtidigt som de är är superseriösa. Gillar det!

Det blev en del skjutsande mellan olika aktiviteter, men även ett föredrag om vår kommunala IT-handlingsplan samt litet musik tillsammans med Tommy Riswall på måndag morgonen i KF-salen. Trivsamt!

Konstigt att lärare utifrån ser så positivt på svensk skola när Björklund & CO ser så mycket negativt.

Snart bara 14 dagar kvar till inspelningen av 10 honklåtar som ska bli till en CD som kan spridas till omvärlden :-) Bengt E:s garage i Kilafors är snart klart att ta emot mig och mina spelkamrater för två dagars inspelande. Ser verkligen fram emot detta. Jag tycker själv att låtarna är riktigt bra. Tröttnar liksom inte på dem. CD:n ska heta Hemlagat.

Jag har på grund av förstärkning på Kunskapskontoret fått mera tid över att komma i kapp med alla arbetsuppgifter som dyker upp i IT-satsningars kölvatten. Himla kul är det att så mycket är på gång! Väldigt roligt också med kompetenta människor i ens närhet.
Har också fått en Iphone i mina händer vilket kommer att effektiviserar mina arbetsdagar.

Som sagt, mot våren och efterlängtade dagar i husbilen, som kan få en att koppla av från upphandlingar, e-tjänster, skolapplikationer, lärplattformar och standardiserade lärobjekt.

Plusgrader, tack. Fru T håller redan på att planera rutten under påsken.

Furniture Fair

Härlig dag på Stockholmsmässan.

Solig och kall tur till Furniture Fair från Ängby.

Var det värt besväret att åka till Stockholm för att titta på märkliga, färggranna och påhittiga möbler och andra spektakulära inredningsartefakter, fru T?

Vilket besvär? Lite slirigt väglag är bara spännande.
Sen tittar man ju inte på dessa saker för att eventuellt köpa dem utan för att uppleva människors kreativitet. Man kan tro att en stol är en stol och inte går att variera hur mycket som helst men så är det inte. Jag blir lika överraskad varje gång. Det mest spännande är ändå de unga elevernas lekfulla prototyper. Vad roligt de måste ha på sina designutbildningar.
Inget besvär alltså, utan hemåt med inspiartion i bagaget!

Så det så!

I gång igen

Efter ett litet uppehåll i bloggandet är det dags att dra igång igen.

Varför gör man ett uppehåll? Ofta händer det efter någon större upplevelse, som tex efter BETT. Vardagshändelser blir litet futtiga, vilket är helt fel enligt vad jag oftast tycker. Jag brukar vanligtvis hitta glädje i både det lilla och det stora. Vad nu det stora är? Och det lilla?

Nåväl, just nu sitter fru T och jag i en stuga på Ängby Camping. En loftstuga. Där slutar det positivt romantiska.

Det är fruktanvärt med snö här. Vi pulsar omkring efter ett fantastiskt snödygn i Stockholm. Snöchock. Snökaos.

Köket är riktigt dåligt utrustat. Kökstrustningen år påver och en aning fet (dåligt diskad). TV-bilden är usel. Vinet dricks i militärgröna muggar. Vinet är average (vårt fel).

Men i morgon blir det designmässa i Älvsjö och övernattning i nybyggt hotell vid Kungens kurva. Är det synd om FruT och undertecknad?

Neeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeej!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

BETT, eftermäle

Give us a measure of the sparkle in the eyes of young people, not just the Pisa standard measures.

Så uttryckte sig professor Anne Bamford i ett uppskattad föreläsning vid DIU-seminariet om framtidens lärande den 13 januari 2011 på svenska ambassaden i London.

Ge oss ett sätt att mäta glöden i ögonen hos unga människor, inte bara mätningar av PISA-standard.
Mycket klokt sagt på BETT, kanske det här var bland det klokaste. Eller en sammanfattning av vad BETT handlar om och i och med det vad skola och lärande borde handla om. Att skapa motivation hos alla elever och goda förutsättningar för dem att hitta den motivationen.

Bilderna är elevarbeten fotograferade vid föreläsningar vid Adobe-montern på BETT.

Ja, då är det väl bara att sätta i gång, då. 2011 väntar.

BETT, torsdag e.m.

Seminarierna blev lyckade. DiU hade initierat förläsningarna tillsammans med Specialpedagogiska Skolmyndigheten, Internationella Programkontoret och Skolverket.

Herrarna Bonn, Alberyd och Andersson från SPSM kryssade lugnt och säkert igenom nyttan av alternativa verktyg och digitala läromedel. För många i publiken verkade mycket vara nyheter. Dock inte för lärarna från Sandviken, som vet att de alternativa verktygen finns planerade på alla 1-1-datorer som kommer att rullas ut underde närmaste åren.
Speciellt Österfärnebolärarna uttryckte tillfredsställelse över att man kände igen alla argument från SPSM och att man redan befinner sig på den nivå som föreslås från Specialpedagogiska Skolmyndigheten.

Vi i Sandviken har nästan haft en särställning när det gäller internationaliseringsarbete i samarbete med Internationella Programkontoret, vilket också bekräftades av en av informatörerna Angela Andersson. Från vårt håll har det i mångt och mycket handlat om Mona Wiklander och Agneta Björk, som drivit mångder av internationaliseringprojekt i kommunen i samarbete med olika enheter i skolverksamheten.
Det var Ann-Marie Degerström som sedan berättade om eTwinning. Ta in Europa i ditt klassrum.

Sista passet hade organiserats av min gamle diskussionpartner (alltid lika givande) Seth Norberg, nu på Skolverket och Rektorsprogrammet. Han hade trummat ihop ett gäng rektorer som berättade om sina erfarenheter hur digitala media bidrar till utvecklingen i olika avseenden. Som vanligt hamnar man ofta hos elver som givit upp skolan, men som kan fås tillbaka på banan igen via tillgänglighet till informationstekniken på olika sätt.

Alldeles i slutet av föreläsningarna fick jag genom en Carina Näslund-teaterviskning en fråga om någon rektor från Sandviken kunde bli intervjuad av två elever som finns med för att dokumentera BETT-dagarna. Jag frågade Christina Hjern, som ställde upp och säkert kommer att göra bra reklam för vår kommun på DiU:s hemsida.

Sedan blev det direktpromenad till hotellpuben och samtal med Marie Louise Härlin, IT-samordnare i Upplands-Bro, som ville veta allt om våra 1-1-planer. Nätverkandet är mycket viktigt på BETT, för mig kanske det viktigaste.

Kvällen avslutades med middagskryssning på Themsen med Dixie Queen under vilken nätverkandet fortsatte.

BETT, torsdag morgon

Skrivet efter hemkomst:

Det blev en mycket trevligt mingelparty på hotellet efter första dagen på Olympia. Många kända IT-ansikten dök upp bland dryck och små tilltugg. Peter Becker gick omkring och småmyste. Tacka för det, när DiU:s BETT-resor har blivit så populära på senare år. 350 deltagare i år.

Sandviksdelegation hade mycket att berätta från första dagen strövtåg på mässan. Många hade burit med sig mängder av broschyrer om intressanta applikationer, som vi ska sammanställa när vi har kommit hem.

Efter minglet rusade många deltagarna ut på stan. De flesta sandvikare tog det lugnt på hotellet efter en lång dag som började i den arla morgonen på Sandvikens station och slutade på ett gigantiskt stort hotell i London.

Tyvärr lyckades jag tänka fel gällande tidsomställningen så att jag och min rumskamrat Sören var uppe med tuppen och hängde på frukostlåset 6.30 i stället för som planerat 8.00. Bättring i morgon.

Om en halvtimme är det informationsmöte angående seminarierna på eftermiddagen här på hotellet. Jag ska vara med och presentera dessa.

På BETT

Tyvärr har mobila bredbandet upphört att fungera och kostnaden for internetuppkopplingen pa hotellet ar omänskligt hög. Därav litet daligt med skrivande.

Samlade intryck kommer pa bloggen när jag är hemkommen vilket är i kvall. Flyget gar 17.40 lokal tid.

Just nu kör vi sista passet pa Olympia och många av sandvikarna ar obrutna i sin ambition att hinna med sa mycket som mojligt. Jag föreslog att vi skulle ta en sväng till Piccadilly, men detta nedröstades av dessa mässbesökargiganter.

I går var vi ute och akte båt pa Themsen, åt och umgicks och kom inte i säng förran vid ettiden. Trots det ar rumskamrat Sören och jag pigga och nytra och fulla av infall. Det galler aven de flesta andra.

Någon längtar hem, mest efter sin lille son!