Lisboa dag 2

Det är svårt att fatta att solen skiner och temperaturen är strax under tjugo grader när vi dag 2 släntrar ner mot centrum. Målet för dagen är Alfama, den gamla staden.

Väl där får vi lön för mödan. Stadsdelen är inte vacker, men pittoresk i all sin folklighet. Inga anpassningar till turister här inte. Det skriks och tjoas och Lissabons alla drama queens verkade ha samlats vid torget framför Museu do Fado när vi inmundigade en hopplös pizza och ett väl tilltaget glas rött. Tur att man inte förstod vad de sa. Deras kroppsspråk räckte gott och väl.

Under vårt spatserande lokaliserade vi jazzklubben Ondajazz Bar på adressen Arco de Jesus 7. Dit ska vi i morgon!

Mycket trappor blev det på vägen upp till Bairro de Castelo. Det visade sig vara en relativt oansenlig ruin med härlig utsikt över hela Lissabon. Trädgården runt ”slottet” liknade Millesgården på Lidingö. Man förstår var Carl har fått inspiration till sitt praktfulla hem.

Sedan blev det långpromenad genom trendiga Chiado och Biarro Alto innan vi hamnade i den lokala mataffären för inköp av diverse bröd, ost och vin.

Sista metrarna till hotellet promenerades i ett begynnande regn, som nu på åttonde våningen på hotellet har utvecklats till halv storm.

Jo, i dag dök det upp en cyklist. Bilarna tutade ilsket på honom hela tiden.

Lite om frukosten på hotellet; den är inte märkvärdig men jag försöker äta så mycket som möjligt för att orka med alla promenader. I morse blev det äggröra, en smörgås med ost och en med salami, yoghurt med musli, ett rostat bröd med marmelad, en croissant, lite melon och apelsinskivor, juice samt två cappuccino. Det tycker H är mycket men jag tycker det är alldeles lagom.

Tänk att dag två blev som en svensk sommardag den också. Jag undrar just om vi kommer att klara hela resan utan att köpa paraplyer. Sån tur kan man väl inte ha! Jag är dock ganska öm under fotsulorna. Precis alla trottoarer är belagda med små gatstenar som masserar fötterna rejält så det bästa är grova skor vilket jag inte har.

Jag är glad och tacksam över att vara i en stad som är helt befriad från tjatiga och påträngande försäljare. Allt är lugnt, trevligt och belevat (ja, med undantag för de gapiga damerna i gamla stan). Men å andra sidan var det ett underhållande spektakel.

Imorgon blir det ett lite annorlunda upplägg. Eftersom vi ska på sent uppträdande på jazzklubb så ska vi försöka sova en stund på eftermiddagen. Man är ju ingen ungdom längre precis.

Fru T.