Till Finland via Tromsö och ett krig!

De senaste dagarna har det blivit ganska långa turer.

Efter campingen utanför Tromsö återvände vi till staden som ligger så vackert vid en av dessa oräkneliga fjordar. För att ta sig till centrum måste man åka över en riktigt hög bro. Fördelen med den är att det fanns promenad- och cykelväg på båda sidorna. Nackdelen att den är så trång! Att möta turistbussar där kräver tungan rätt i mun.

Plötsligt var det sommar. Sol och tjugo grader. Vi strosade omkring och hade bara semester, hittade Vinmonopolet och inhandlade en 2-liters vinare. Svindyrt! Dubbla priserna jämfört med de vi har i Sverige.

På vägen ut ur staden tittade vi till Ishavskatedralen för det ska man ju göra.

Sedan blev det långkörning igen. Vi åkte genom Skibotndalen (härlig tur) via Kilpisjärvi in till Finland. Fru T började genast plugga användbara ord och fraser. Framåt kvällen var vi framme vid Karesuando på svenska sidan. Där hittades en fin fricamping nära skolan, biblioteket och Laestadianernas pörte. Allt väl dittills. Fru T får berätta resten.

Efter att vi ätit och cyklat genom byn (vilket tog ca.8 minuter) brakade ett rejält åskväder igång. Det avslutades med en hagelskur. Det började bli sent så vi kröp till kojs. Vi fick sova ostört i tre timmar, sen bröt kriget ut. Det blev en vådlig fajt, attack och reträtt, attack och reträtt, men efter en timme kände vi att vi gått segrande ur striden. Det blev stilla och vi slumrade åter in fast tankarna gick om ”hur fasen de hade lyckats inta fortet”. Ett par timmar senare kom nästa kanonad. ”Vilka konstiga typer som kan mobilisera så i det tysta”, tänkte vi samtidigt som vi var tvungna att besvara elden för att inte förgås. När vi hade krossat större delen av anfallarna bestämde vi oss för att fly. Slagfältet var blodigt och vår irritation pyrde ut genom öronen (sådär som det gör i seriestrippar).
Jävla mygghelvete!

Hals över huvud stack vi från samhället som vi helst vill glömma. Vi kom till Muonio kl 7!! på morgonen och där var redan K Market öppet. Vi inhandlade krigsmaterial för vidare bataljer med insektsligisterna. Gifter av olika slag! Tejp och plast! Vill inte gå in närmare på detta.

På milslånga, spikraka vägar forslade vi oss sedan vidare till julgubbens hem i Rovaniemi. Campingen ligger excellent där Kemi älv tar sin början. En västlig sunnanvind smeker våra kinder. Fru T ligger och läser Arto Paasilinnas bok ”Kollektivt självmord”. Jag har nyss avslutat den. Härlig läsning.

En del av er bloggläsare kanske undrar var Hammerfest och Enare Träsk och mujkorna har tagit vägen i vårt resande. Det blir inget Hammerfest och inget träsk heller! Vi har förstått de avstånd som Nordkalotten har att bjuda på och ska vi hinna hem i rimlig tid så blir det bäst så här!
Om allt går som det ska vankas jazz- och bluesfestival i Torneå i morgon.

Sommaren har kommit allt tydligare för varje mil vi har avverkat. Halvvägs till Rovaniemi tvingade jag H att stanna vid en sjö så att jag fick svalka mig i Raanujärvis friska vatten. När vi checkade in på campingen försökte värden prata engelska men jag sa ”nej, i Finland pratar vi finska”. Språket liksom flög in i mig när vi körde över gränsen. Mystiskt!

Nu ska här lagas god mat och drickas gott vin. Innan vi lägger oss ska H gå igenom varje tänkbart hål i bilen och försegla det med tejp. Nu är vi beredda. Inatt ska vi sova!

Fru T