Efter någon timmes planerande kom sommarens inofficella rutt att se ut så här:
Sandviken- Göteborg- Kiel- Hamburg- Antwerpen- Dunkerque- Calais- Amiens- Paris- Mont Saint Michel- Bordeaux- Bilbao- Barcelona- Nice- Grenoble- Annecy- Lyon- Dijon- Reims- Lubeck- Sandviken.
I stora drag...
Med rätt att ändra :-)
Avresa måndag 21 juni!
söndag 21 februari 2010
lördag 20 februari 2010
Husbilsplats
Mitt i värsta snökaoset kom ett samtal på mobilen som fick oss att tänka framåt mot sommarens förlustelser.
Efter att ha stått i kö i två år för att få en sommaruppställningsplats för husbilen hade turen kommit till oss. Sandvikens Husvagnsägarförening erbjöd plats nr. 41 på deras uppställningsplats i Vallhov. Det kan tyckas som en struntsak, men det känns bra att veta var man kan ha sitt motorhome på sommaren. Eftersom vi bor i lägenhet så har vi inte haft någon naturlig parkering för Dethleffsen undet sommarhalvåret. Att ställa den nästan 7 meter långa besten på gästparkeringen har inte setts med blida ögon. Oavsett om det gäller parkering tycker jag att det finns en avsaknad av blida ögon när man innehar den enda husbilen i området. Det kan dock vara en misstolkning. Hoppas det!
Så nu kommer vi bara att ha några kilometer till vårt kära motorhem från april till november. Det är den tid under vilken vi använder den mobila sommarstugan. På vintern står den i ett fint uppvärmt härbärge i Kilafors.
Inspirerade av det glada budskapet ska vi i kväll ha vår första planeringskväll inför sommarens förflyttningar. Det lutar starkt åt Frankrike denna sommar. Inte helt fel att korsa genom de fina vindistrikten och använda Nice som rundningsmärke inför hemresan.
Men än så länge ligger snön meterdjup...
Efter att ha stått i kö i två år för att få en sommaruppställningsplats för husbilen hade turen kommit till oss. Sandvikens Husvagnsägarförening erbjöd plats nr. 41 på deras uppställningsplats i Vallhov. Det kan tyckas som en struntsak, men det känns bra att veta var man kan ha sitt motorhome på sommaren. Eftersom vi bor i lägenhet så har vi inte haft någon naturlig parkering för Dethleffsen undet sommarhalvåret. Att ställa den nästan 7 meter långa besten på gästparkeringen har inte setts med blida ögon. Oavsett om det gäller parkering tycker jag att det finns en avsaknad av blida ögon när man innehar den enda husbilen i området. Det kan dock vara en misstolkning. Hoppas det!
Så nu kommer vi bara att ha några kilometer till vårt kära motorhem från april till november. Det är den tid under vilken vi använder den mobila sommarstugan. På vintern står den i ett fint uppvärmt härbärge i Kilafors.
Inspirerade av det glada budskapet ska vi i kväll ha vår första planeringskväll inför sommarens förflyttningar. Det lutar starkt åt Frankrike denna sommar. Inte helt fel att korsa genom de fina vindistrikten och använda Nice som rundningsmärke inför hemresan.
Men än så länge ligger snön meterdjup...
måndag 8 februari 2010
Eleverna som levande antenner
För ett antal år sedan skrev jag en artikel, Elever som levande antenner som publicerades i några tidsskrifter bl.a. i Datorn i Utbildningen.
Några axplock:
Tekniken har blivit ett mode och en del av den mänskliga arkitekturen. När dagens mobiltelefoner med SMS kom trodde den vuxna världen att börsnyheter skulle vara det som skulle vara mest intressant. Not! På trehundrade plats blev det! Ingen trodde väl att ringsignaler skulle bli den stora grejen! Men så blev det!
Hur ska vi handskas med de elever som vi har i skolan i dag, som blott är en knapptryckning från kontakt med samhället utanför skolan? Elever, som är som levande antenner ut mot världen!
Ja, inte är det att bara ge dem mer av den gamla skolan och det gamla lärandet. Det lärande som är hänvisat till en viss tidsperiod i livet, är bundet till etablerade utbildningsställen och som har ett begränsat innehåll.
Nej, det måste vara bättre för skolan att följa med i förändringarna. Roligare att bygga något nytt än att reparera något som ändå kommer att förfalla. Bättre att fokusera på elevernas framtid än på skolans historia. Det nya lärandet pågår hela tiden, finns överallt, berör alla sinnen och handlar om hela människan.
Blir väl litet konfunderad när jag upptäcker att det har gått sex år sedan jag skrev detta. (2004)
För min del har det varit sex år av roligt men ibland tröstlöst arbete med passiva och försiktiga ledningsgrupper, rektorer som hoppats och önskat att man kunde få vara ifred och arbeta som man alltid har gjort, lärare som varit livrädda att ta tag i frågorna pga av bristande digital kompetens, nämnder som har bestått av personer som grävt sig fast i sina egna skolminnen.
Därför känns det nu tillfredsställande att konstatera att proppen äntligen har gått ur. Genom kommunens nyvaknade och överlevnadsinriktade intresse och beslut gällande 1-1 har det blivit fokus på tillgänglighets- och likvärdighetsfrågorna och i och med det även intresse för nya arbetsformer och arbetsmetoder. Man har också förstått att digital kompetens är en nödvändighet både bland elever och lärare . Det ena föder det andra! Synergier kan man också kalla det.
Vilka är framgångsfaktorerna? Gör man en lista kan den kanske se ut så här:
Före införandet
En plan förankrad i nämnden med pedagogstöd, pedagogik/fortbildning, resurser och ledningsstöd.
Kräver en digitalt kompetent nämnd som har en fot i nuet och en på väg in i framtiden.
En grupp av engagerade lärare/utvecklare, skolledare, it-samordnare i kommunen, förvaltningschef.
Utan förvaltningschefens insikt och kejsarbrev är risken för digital stiltje stor.
Fortbildning av lärare och skolledning, PIM.
Grunden för digital skolutveckling är en digitalt kompetent personal. (En av EU:s nyckelkompetenser för ett livslångt lärande).
Lärresurser.
Dessa måste finns standardiserade och lätt åtkomliga i "molnet" eftersom 1-1 projekt och dess datorer ofta står och faller med dessa resurser. Kom även ihåg de alternativa lärverktygen.
Införandet
Trådlöst nätverk och internetaccess i skolan.
Satsa på kraftfulla nätverk som klarar av streamat material.
Lärardatorer till alla lärare.
Alltför länge har lärare fått stå i kö för att komma åt en arbetsdator. Vansinne, speciellt när dokumentationskraven ökar i skolan. Tänk tanken att administrativ personal skulle få tillgång till en dator två timmar per dag, schemalagt!!
Elevdatorer
Samma som för lärare men tiofalt värre!
Klassrum med projektorer och med högtalare, kanske med interaktiva tavlor.
En självklarhet när man vet vilka medier i elevernas vardag som skolan har att jämföras med.
Uppföljning
Forum för erfarenhetsutbyte och belöningar, inkl löner påverkas av utvecklingsarbete kring IT.
På nätet kryllar det av communities för samarbete och erfarenhetsutbyte. Finns lärarna där med sina frågor och funderingar. Nja!
Det är klart att man ska högre lön om man jobbar på ett sätt som kan liknas med det samhälle vi har idag.
Österfärnebo
Det var feststämning när sista gänget elever fick sina datorer i Österfärnebo skola. TV (GävleDala) var där och dokumenterade. (Foton: Ann-Catrin Brockman)
Reportaget blev så bra att det även sändes på Rapports riksnyheter. Förmodligen för att glädjen var så stor och stämningen så hög. De mindre eleverna hade döpt sina datorer till fantasifulla namn. Digitala tårtor hade bakats.
Men framförallt var der lärares och elevers sätt att svara på frågorna som gjorde intryck:
Om att få en egen dator....
Att man får det ansvaret och att dom tror att vi kan ta hand om den också (elev)
Några axplock:
Tekniken har blivit ett mode och en del av den mänskliga arkitekturen. När dagens mobiltelefoner med SMS kom trodde den vuxna världen att börsnyheter skulle vara det som skulle vara mest intressant. Not! På trehundrade plats blev det! Ingen trodde väl att ringsignaler skulle bli den stora grejen! Men så blev det!
Hur ska vi handskas med de elever som vi har i skolan i dag, som blott är en knapptryckning från kontakt med samhället utanför skolan? Elever, som är som levande antenner ut mot världen!
Ja, inte är det att bara ge dem mer av den gamla skolan och det gamla lärandet. Det lärande som är hänvisat till en viss tidsperiod i livet, är bundet till etablerade utbildningsställen och som har ett begränsat innehåll.
Nej, det måste vara bättre för skolan att följa med i förändringarna. Roligare att bygga något nytt än att reparera något som ändå kommer att förfalla. Bättre att fokusera på elevernas framtid än på skolans historia. Det nya lärandet pågår hela tiden, finns överallt, berör alla sinnen och handlar om hela människan.
Blir väl litet konfunderad när jag upptäcker att det har gått sex år sedan jag skrev detta. (2004)
För min del har det varit sex år av roligt men ibland tröstlöst arbete med passiva och försiktiga ledningsgrupper, rektorer som hoppats och önskat att man kunde få vara ifred och arbeta som man alltid har gjort, lärare som varit livrädda att ta tag i frågorna pga av bristande digital kompetens, nämnder som har bestått av personer som grävt sig fast i sina egna skolminnen.
Därför känns det nu tillfredsställande att konstatera att proppen äntligen har gått ur. Genom kommunens nyvaknade och överlevnadsinriktade intresse och beslut gällande 1-1 har det blivit fokus på tillgänglighets- och likvärdighetsfrågorna och i och med det även intresse för nya arbetsformer och arbetsmetoder. Man har också förstått att digital kompetens är en nödvändighet både bland elever och lärare . Det ena föder det andra! Synergier kan man också kalla det.
Vilka är framgångsfaktorerna? Gör man en lista kan den kanske se ut så här:
Före införandet
En plan förankrad i nämnden med pedagogstöd, pedagogik/fortbildning, resurser och ledningsstöd.
Kräver en digitalt kompetent nämnd som har en fot i nuet och en på väg in i framtiden.
En grupp av engagerade lärare/utvecklare, skolledare, it-samordnare i kommunen, förvaltningschef.
Utan förvaltningschefens insikt och kejsarbrev är risken för digital stiltje stor.
Fortbildning av lärare och skolledning, PIM.
Grunden för digital skolutveckling är en digitalt kompetent personal. (En av EU:s nyckelkompetenser för ett livslångt lärande).
Lärresurser.
Dessa måste finns standardiserade och lätt åtkomliga i "molnet" eftersom 1-1 projekt och dess datorer ofta står och faller med dessa resurser. Kom även ihåg de alternativa lärverktygen.
Införandet
Trådlöst nätverk och internetaccess i skolan.
Satsa på kraftfulla nätverk som klarar av streamat material.
Lärardatorer till alla lärare.
Alltför länge har lärare fått stå i kö för att komma åt en arbetsdator. Vansinne, speciellt när dokumentationskraven ökar i skolan. Tänk tanken att administrativ personal skulle få tillgång till en dator två timmar per dag, schemalagt!!
Elevdatorer
Samma som för lärare men tiofalt värre!
Klassrum med projektorer och med högtalare, kanske med interaktiva tavlor.
En självklarhet när man vet vilka medier i elevernas vardag som skolan har att jämföras med.
Uppföljning
Forum för erfarenhetsutbyte och belöningar, inkl löner påverkas av utvecklingsarbete kring IT.
På nätet kryllar det av communities för samarbete och erfarenhetsutbyte. Finns lärarna där med sina frågor och funderingar. Nja!
Det är klart att man ska högre lön om man jobbar på ett sätt som kan liknas med det samhälle vi har idag.
Österfärnebo
Det var feststämning när sista gänget elever fick sina datorer i Österfärnebo skola. TV (GävleDala) var där och dokumenterade. (Foton: Ann-Catrin Brockman)
Reportaget blev så bra att det även sändes på Rapports riksnyheter. Förmodligen för att glädjen var så stor och stämningen så hög. De mindre eleverna hade döpt sina datorer till fantasifulla namn. Digitala tårtor hade bakats.Men framförallt var der lärares och elevers sätt att svara på frågorna som gjorde intryck:Om att få en egen dator....
Att man får det ansvaret och att dom tror att vi kan ta hand om den också (elev)
Om att det ställs nya krav....
Att man har rena fingrar (elev :-)
Om resultatet av projektet...
Den traditionella undervisningen är ingen garanti för lärande heller (lärare)
Muta?
I samma takt som kommuner bygger ut för lärare och elever att ha tillgång denna enastående artefakt så pågår som vanligt argumenten för att stoppa utvecklingen. Nu kallas det för att muta eleverna med egna datorer och mutor vet vi ju alla vad vi tycker om.
Muta eller ej :-( Se datorn som det nödvändiga arbetsredskap det är! Ett redskap som man även kan använda till nöje om man så vill. Att barn och elever redan i grundskolan ska ha en egen dator är lika självklart som att man ska ha tillgång till annat kvalitativt skolmaterial.
Skolverket har inga synpunkter på hur skolorna väljer att marknadsföra sig men Jan Schierbeck skulle gärna se en ökad fokus på utbildningens innehåll.
– Är det det viktigaste? Att få en dator? Vi tycker att kvalitén måste komma först och att till exempel kompetenta lärare ska vara ett konkurrensmedel. (Aftonbladet 13 feb)
Hallå Skolverket! Snacka om ett konstruerat och löjligt argument. Har ni inte funderat över vad en kompetent lärare skulle kunna göra tillsammans med de elever som för sex år sedan kallades för levande antenner! Vi är snart där!
fredag 29 januari 2010
E-tjänst barnomsorg och skolbarnomsorg
Efter en del missförstånd och DNS-strul fick vi på torsdagen äntligen sprutt på första delen av e-tjänsten för barnomsorg och skolbarnomsorg. Nu kan vårdnadshavare ansöka om plats och göra en avgiftsberäkning digitalt.
Digitalt innebär att ansökan går direkt in i vårt verksamhetssystem Procapita med hjälp av ett godkännande klick av våra administratörer. Första dagen kom 3 st ansökningar och på något sätt kändes det stort eftersom vägen hit har varit både knagglig och knölig.
Tjänsten ligger på Sandvikens hemsida under E-service och tjänster. Kolla här. Här får den samsas med vår första riktigt digitala e-tjänst, IUP:n.
Nästa vecka börjar arbetet med del 2 som är en inloggad e-tjänst med bla schemaändringar och inkomstuppgifter. Förhoppningsvis är den färdig i mars. Allt för att öka servicegraden för medborgare i Sandvikens kommun.
Ett litet citat från en elev (åk 8) på Österfärnebo skola får avsluta fredagens bloggande. Detta efter en dag med 1-1 datorer:
Vad använde du datorn till?
- Jag använde den till att skriva upp anteckningar när vi jobbade på lektionerna. Också gjorde jag alla uppgifter vi fick på de alla lektionerna på datorn. Jag använde den också varje rast. Då var jag inne på Internet.
Fördelar du redan märkt?
- Det är mycket tystare i klassrummet. Enklare att ta reda på fakta. Går fortare att skriva. Behöver inte fråga någon hur saker och ting stavas.
Svårigheter?
- Det är drygt att ta med datorn överallt, packa ner den och packa upp den hela tiden. Ibland vet man inte riktigt vart man ska göra av den när man ska äta eller ha gymnastik tillexempel.
Fortsättning följer!
Digitalt innebär att ansökan går direkt in i vårt verksamhetssystem Procapita med hjälp av ett godkännande klick av våra administratörer. Första dagen kom 3 st ansökningar och på något sätt kändes det stort eftersom vägen hit har varit både knagglig och knölig.
Tjänsten ligger på Sandvikens hemsida under E-service och tjänster. Kolla här. Här får den samsas med vår första riktigt digitala e-tjänst, IUP:n.
Nästa vecka börjar arbetet med del 2 som är en inloggad e-tjänst med bla schemaändringar och inkomstuppgifter. Förhoppningsvis är den färdig i mars. Allt för att öka servicegraden för medborgare i Sandvikens kommun.
Ett litet citat från en elev (åk 8) på Österfärnebo skola får avsluta fredagens bloggande. Detta efter en dag med 1-1 datorer:
Vad använde du datorn till?
- Jag använde den till att skriva upp anteckningar när vi jobbade på lektionerna. Också gjorde jag alla uppgifter vi fick på de alla lektionerna på datorn. Jag använde den också varje rast. Då var jag inne på Internet.
Fördelar du redan märkt?
- Det är mycket tystare i klassrummet. Enklare att ta reda på fakta. Går fortare att skriva. Behöver inte fråga någon hur saker och ting stavas.
Svårigheter?
- Det är drygt att ta med datorn överallt, packa ner den och packa upp den hela tiden. Ibland vet man inte riktigt vart man ska göra av den när man ska äta eller ha gymnastik tillexempel.
Fortsättning följer!
tisdag 26 januari 2010
måndag 25 januari 2010
Elever fick datorer i Österfärnebo
Det var riktigt upplyftande när 70 bärbara datorer delades ut till lika många förväntansfulla elever åk 6-9.
Så här upplevde Kunskapsnämndens ordförande A-C Brockman händelsen.
Trevligt med en sådan ordföring :-)
Nu ska det bli intressant vad tidningarna skriver om spektaklet :-) i morgon.
Så här upplevde Kunskapsnämndens ordförande A-C Brockman händelsen.
Trevligt med en sådan ordföring :-)
Nu ska det bli intressant vad tidningarna skriver om spektaklet :-) i morgon.
Det snurrar på!
Förra veckan blev en kamp mellan att vilja vara på jobbet och tvingas vara hemma pga förkylning.
Jobbet? Det är klart att man vill vara på plats när något man har jobbat för i två år håller på att förverkligas och bli till verkstad. Jag tänker på 1-1 i kommunen.
I veckan var det kick off för den fortbildning som planeras för alla lärare som är med i projektet. Ett tjugotal lärare i Österfärnebo och cirka fem på gymnasiet. Ett tjugotal högskolepoäng ska det bli och den första delen kommer att innehålla mycket IKT under ledning av Jan Svärdhagen, som arbetar vid Högskolan Dalarna som strategisk ansvarig för nätbaserad utbildning. Det känns väldigt bra.
Sedan lades sista förberedelserna på elevernas datorer som kommer att levereras på eftermiddagen mån 25 jan. Stor uppståndelse kommer det säkert att bli. Vi har slagit på stort med pressmeddelande och allt.
Apropå pressmeddelande så har ytterligare ett sådant gått ut. Det gäller vår nästa digitala e-tjänst som rör barnomsorg och skolbarnomsorg. Första delen med ansökan och avgiftsberäkning läggs ut på onsdag. Detta resulterade i två intervjuer med Arbetarbladet och GD på förmiddagen.
Att det finns stort intresse för dessa frågor bekräftades av att jag idag sade ja till att hålla föredrag om vår medporgarportal på konferensen Offentliga Rummet här i Sandviken 25-27 maj. Då är det Göransson Arena som gäller.
Mera handgripligt var det i helgen. Att leka med övernattande tvååringar känns väldigt analogt och det är en bra motvikt till allt det digitala på jobbet.
Mot Österfärnebo, igen!
Jobbet? Det är klart att man vill vara på plats när något man har jobbat för i två år håller på att förverkligas och bli till verkstad. Jag tänker på 1-1 i kommunen.
I veckan var det kick off för den fortbildning som planeras för alla lärare som är med i projektet. Ett tjugotal lärare i Österfärnebo och cirka fem på gymnasiet. Ett tjugotal högskolepoäng ska det bli och den första delen kommer att innehålla mycket IKT under ledning av Jan Svärdhagen, som arbetar vid Högskolan Dalarna som strategisk ansvarig för nätbaserad utbildning. Det känns väldigt bra.
Sedan lades sista förberedelserna på elevernas datorer som kommer att levereras på eftermiddagen mån 25 jan. Stor uppståndelse kommer det säkert att bli. Vi har slagit på stort med pressmeddelande och allt.
Apropå pressmeddelande så har ytterligare ett sådant gått ut. Det gäller vår nästa digitala e-tjänst som rör barnomsorg och skolbarnomsorg. Första delen med ansökan och avgiftsberäkning läggs ut på onsdag. Detta resulterade i två intervjuer med Arbetarbladet och GD på förmiddagen.
Att det finns stort intresse för dessa frågor bekräftades av att jag idag sade ja till att hålla föredrag om vår medporgarportal på konferensen Offentliga Rummet här i Sandviken 25-27 maj. Då är det Göransson Arena som gäller.
Mera handgripligt var det i helgen. Att leka med övernattande tvååringar känns väldigt analogt och det är en bra motvikt till allt det digitala på jobbet.
Mot Österfärnebo, igen!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
