Tre år går fort

För tre år sedan delades de första 1-1 datorerna ut till elever på Österfärnebos F-9 skola. Jag kommer ihåg vilken uppståndelse det var både på skolan och bland pressen som mangrant fanns på plats.

Uppståndelse

 De små eleverna hade bakat tårtor som såg ut som datorer och man tog emot de riktiga datorerna andaktsfullt.

Datatårtor

Redan 2004 hade jag i kommunens IT-strategi för skolan skrivit om det här och fick alltså vänta sex år på att det skulle bli en realitet. Jag skrev så här i bloggen (litet argare då än nu :-)

För min del har det varit sex år av roligt men ibland tröstlöst arbete med passiva och försiktiga ledningsgrupper, rektorer som hoppats och önskat att man kunde få vara ifred och arbeta som man alltid har gjort, lärare som varit livrädda att ta tag i frågorna pga av bristande digital kompetens, nämnder som har bestått av personer som grävt sig fast i sina egna skolminnen.

Därför känns det nu tillfredsställande att konstatera att proppen äntligen har gått ur. Genom kommunens nyvaknade och överlevnadsinriktade intresse och beslut gällande 1-1 har det blivit fokus på tillgänglighets- och likvärdighetsfrågorna och i och med det även intresse för nya arbetsformer och arbetsmetoder. Man har också förstått att digital kompetens är en nödvändighet både bland elever och lärare . Det ena föder det andra! Synergier kan man också kalla det.

När datorerna nu idag reinvesterades till nya, fräscha datorer var det betydligt lugnare. Office ITpartner kom med 110 installerade datorer och möttes av kontaktperson på skolan och två IT-tekniker som med van hand delade ut dessa klassvis. Coola elever kom med sina gamla datorer, tog sina nya som inspekterades och godkändes. Man loggade in, tog datorn och gick. Lugnt och fint, det märktes att man hade haft egna datorer i tre år. Det kändes väldigt bra :-)

Reinvestering

Ett naturligt hjälpmedel i undervisningen :-)



1-1 seminarium i Sandviken 31 maj 2011

Så genomfördes det planerade VLM-seminariet som handlade om 1-1 och som fokuserade på Sandvikens kommuns 1-1 satsning. Cirka 60 personer från 6 olika kommuner och Högskolan Dalarna hade hörsammat inbjudan. De fyra forskarna gjorde ett gediget jobb och lade genomgående fokus på vikten av pedagogik och skolutveckling. Datorerna i sig ägnades mindre tid och det kändes bra.

Artikel i lokalpress dagen efter.

Vi de efterföljande diskussionerna uppmanades de blandade grupper att beskriva förmodade positiva och negativa punkter som kan uppstå vid en 1-1-satsning. Plus och minus alltså:

+
Det är bra att kunna planera arbetet och utgå från att eleverna har en varsin dator.
Man kan skanna in arbetsmaterial så att man kan höra höra det man läser.
De tar nog mera ansvar för sina datorer.
Stava Rex, Vital, Spellright och andra kompensatoriska program.
God IT-kompetens hos eleverna.
De behöver aldrig spara på fel ställe så att allt försvinner, det kommer att sparas på datorn.
Mera etiska diskussioner.
Ett utvecklat samarbete.
Ger möjlighet för alla för utveckling.

_
Viktigt att tekniken sköts på ett bra sätt så att servicen fungerar.
Man måste lära sig rätt förhållningssätt så att inte ögonen och kroppen tar stryk.
Om alla har en varsin dator, förloras samarbetet då?
Att det blir för många (hämmande) regler omkring.
Oro för dålig källkritik.

+
Eleverna ligger långt fram i IT-tänket och kan vara med i uppbyggandet av arbetet.
Lättare att göra sammanställningar.
nationella prov via datorn- enklare.
Alla elever får samma förutsättningar.
Allt egentligen, men det känns som om tiden inte räcker till, se nedan.

_
Tidsbrist, utbildningen, den pedagogiska biten.
Mycket teknik som ska fungera.
Instabila nätverk när många är uppkopplade.
Detta (ovan) måste gå före innan man börjar använda datorerna.
Stillasittande elever för många inloggningar och nätverk.
För bråttom med barnens datorer- vi personal kunde ha haft våra datorer kanske något år innan.
Detta (ovan) måste vara klart innan man börjar arbetet.

+
Naturligt som äntligen kommer in i skolan i tillräcklig mängd.
Tillgänglighet
Närhet
Motiverande

_
Tekniska problem
Risk för övertro att datorn blir lösningen på allt.
Forskningen säger…
Svårt att stänga av vid missbruk
Diffusa gränser mellan arbete och fritid.

Allmän kommentar:
Lärarattityden är viktig/ källkritik
Elevattityden är viktig/ källkritik

+
Utbildning och process
Utveckling, pedagogik
Nyfikenhet, glädje och koncentration
Entreprenöriellt lärande
Delaktighet och lärande
Direkt feedback och ansvar
Alla synliga, våga uttrycka sig i ett forum i stället för fysiskt.
Källkritiskt granskande
Etik och moral på ett personligt plan.
Press på lärare.

_
Press på lärare, de som inte är…
Teknikstress
Mycket i datorn handlar om skriva, ensidigt (Word/xls)
Ergonomi, motorik, fysisk rörelse och inlärning.

+
Allt samlat på ett ställe
Att de har materialet med sig
Lugnare miljö
Bättre struktur, synliggörs vad eleverna ska göra.
Fler diskussioner, bättre arbetslagsdiskussioner.
Föräldrarna får större insyn
Lättare att individualisera lärandet
Gynnar elever med annat modersmål.
Elever i behov av stöd utmärker sig genom att alla har dator och specialverktyg.
Stärker elever att lyckas

_
Rättvisa, likvärdighet, alla har inte 1-1.
Missbruk , hur hanteras ordningsfrågan?

+
Lättillgänglighet (närvaro/ frånvaro)
Enklare att följa (lärare/ elev)
Skrivprocessen
Inkluderande arbetssätt
Likvärdighet

_
Tid och kompetensutveckling för lärare
Avstå andra projekt

Reaktioner på 1-1

Det blev många positiva reaktioner på pressmeddelandet som gick ut om utrullning av de första 1-1-datorerna till gymnasiets elever.

Båda lokaltidningarna kom, Arbetarbladet och Gefle Dagblad. Annonsbladet likaså samt TV 4.

Utdelningen flöt på bra. Avtalen fanns med och var påskrivna. Eleverna såg nöjda ut och artiklar och nyheterna på TV gick i positivitetens tecken.

– Bra och bekvämt att ha när man ska söka information på nätet, säger Cecilia Ilar som går på samhällsprogrammet. (AB)

– Jag ska vara extra aktsam och är lite rädd för att någon ska sno den, säger hon. (GD)

Här är TV 4:s reportage:



Sedan blev Arbetarbladet så taggade så att de följde upp med ett besök på Österfärnebo F-9 skola där man har haft ett 1-1 projekt under snart ett år.

– Datorerna har helt förändrat skolarbetet. Nu kan jag nästan inte förstå hur jag gjorde innan vi hade datorerna, säger Mariana Elfving, lärare för den internationella klassen på skolan där eleverna är i högstadieåldern. (AB).

M.a.o. positivt fokus på gott skolutvecklingsarbete.

Läs också Brockmans blogg!

Måndagen 4 okt 2010

11.00
Då röstar riksdagen om vem som ska bli talman. Redan nu krigas det. Det verkar bli en intressant och het politisk höst i minoritetsregeringens kölvatten!

13.00
Tar emot lokalpressen och TV4 som visar intresse när kommunen delar ut 600 st 1-1 datorer till pesonal och åk 1-elever på Sandvikens Gymnasieskola. Äntligen ökar tillgängligheten till en acceptabel nivå för att IT-stödet ska bli en pedagogisk hörnpelare i skolan.

17.00
När vi kommer hem idag är det gamla köket urrivet och hantverkarna har förhoppningsvis även reglat upp för det nya. De nya skåpen är ihopskruvade och fräscha vitvaror står och väntar.
Säga vad man vill om IKEA, men dom har skärpt sig med antal skruvar och annat material. Inte en miss på alla skåp!

Kvällen
Första tillfället att laga mat utan spis, vi har ju gasolkök och vi är ju vana husbilsresenärer :-) Sedan blir det disk på toaletten. En erfarenhet i sig.

Vad jag vill säga med det här?
Det rör på sig...

Och så vill jag sända en tanke till Martin Ljung, som spelade en stor roll under min uppväxt på femtio- och sextiotalet!
Är det inte Fingal Olsson som sitter därborta? Näe, men därborta!
Ester?

Vila i frid!

Sommar i Österfärnebo

1-1-satsningen på Österfärnebo skola F-9 gör nu ett uppehåll även om lärar- och elevdatorer med stor säkerhet kommer att gå varma även under sommarmånaderna. Med glädje och tillförsikt läser jag de reflektioner som personalen har gjort i anslutning till terminsslutet. Tendensen är klar. Datorerna har kommit för att stanna. Det pågår spännande skolutveckling i Österfärnebo.

Man tycker att man har gjort ett ”feltänk” när man inte hävdade 1-1 redan från förskoleklassen.

En lärare skriver:
Jag anser att det är av stor vikt att eleverna ända från F-klass får ”en till en”, så barnen kan råda över mer tid och upplägg på sin egen dator. Det skulle också bli mer naturligt att kunna använda datorn när som helst under dagen, när man just behöver den. Som det är nu så är det inte förrän barnen blir högstadieelever som det sker. Får datorn naturligt komma in i elevens utveckling från tidig ålder så stöter vi nog på mindre problem längre upp i åldrarna med datorhaverier.
----------
Det tror jag vi skulle slippa om den följer med från det att barnen börjar skolan och de lärs upp från tidig ålder vad datorn ska användas till.

Är datorerna separerade från lärande och pedagogik:
Att kunna söka fakta, just när du behöver den, är en utmaning för pedagogiken.
Den fortsatta pedagogiken bör vara undersökande. Frågorna eleverna skall reflektera över, behöver vara öppna. Eleverna behöver använda den snabba tillgängligheten av fakta, till att ge sina svar på sina reflektioner i ett forum där flera deltar. Eleverna bör reflektera tillsammans. Lärarrollen är viktig här.

Om att ”spela på datorn”:
Det är den personliga magkänslan hos eleverna som avgör när de tycker att det blir obehagligt. Många i min omgivning menar att barn inte kan skilja på fantasi och verklighet i lägre åldrar. Detta påstående står oemotsagt om man inte har någon kunskap om eventuell forskning. Allmänt tyckande finns det gott om. Jag kommer att fortsätta att söka efter forskningsresultat i detta ämne. Kollegor, föräldrar och ibland även samhället har åsikter i frågan om våldspel skapar våldsamma människor.

Idrottslärare och datorer:
Jag använder datorn dagligen och förmodligen gör jag fler saker än vad jag skrivit här. Trots att idrott och hälsa är ett ämne där man jobbar mycket fysiskt så blir datorn ett hjälpmedel som blir alltmer oumbärligt.

Språklärare med lång erfarenhet av arbete med IT-stöd:
Som med allt lärande finns det inget tak, vi är mitt i en process där vi bygger vidare på det vi redan kan och erfarenheter vi har, där man ständigt lär sig något nytt.
Nästa läsår kommer jag att jobba vidare med eget språkskapande (blogg kanske?) och användande av autentiska texter.

Lärare som arbetar med ensamkommande flyktingbarn som fått ett första boende i väntan på en kommunplacering:
Eleverna är positiva till att lära och har stor glädje av att använda datorn i det dagliga arbetet. Oberoende av elevernas tidigare skolerfarenhet så finns uppgifter som är anpassade till deras behov. Eleverna blir ofta mycket förtjusta i arbetsuppgifterna och vill gärna veta var de kan hitta dessa när de är hemma på ”boendet” Så här sporrade har inte alla elever varit tidigare. Det känns verkligen att vi hittat rätt och det ska bli spännande att arbeta vidare med datoranvändandet.
--------
Möjligheten till en egen dator har varit en värdefull förstärkning i lärandet för dessa elever. Eftersom de inte har några föräldrar som kan hjälpa dem så känns det extra viktigt att de har samma datortäthet som övriga elever i samma ålder.
---------
Min önskan hade varit att vi från projektets start på ett mera naturligt sätt hade haft möjligheten att använda datorn när eleven känner att behovet finns. Nu finns behovet och jag känner att det blomstrar (tråkigt att göra sommaruppehåll nu :-)

Svårigheter, då?
Behov av bättre struktur när det gäller sparande av arbeten.
Elever i behov av stöd klarar inte av allt som blir möjligt och tillgängligt. De måste få hjälp med struktur och en mer begränsad tillgång.
Svårighet med logistik när det gäller de 1-1 datorer som ska vara kvar på skolan över natten.
Supportfrågor hamnar ibland i ingenmansland.

Rektor om tilltro och attityder:
Elevers känsla av att vara respekterade när vi har satsat på dom märks så tydligt. Vår tilltro, även om den kanske är blåögd ibland, till att eleverna ska kunna hantera detta på ett ansvarsfullt sätt blir som en själuppfyllande profetia. Visst finns det dom som inte agerar med ansvar men dom gör inte det i något avseende och allra minst mot sig själva. Troligen är det så att det är fler som ”räddas” till att bli ansvarsfulla människor om dom möts av respekt och en självklar tilltro än de som vi ”räddar” genom att sätta upp staket, förbud och begränsningar.

Arbetslagsutveckling när sker den? När man tillsammans förflyttar sig till ett okänt rum. Där man utforskar och upptäcker tillsammans.
Man får bränsle av att andra är intresserade och frågar efter. Man höjer nivån från en trivial vardagslunk där många stigar redan utstakade, roller är givna både inom arbetslagen och i relation till chefen, förvaltningen, politikerna och inte minst IT avdelningen. En vi och dom känsla som jag också tycker speglar sig i relationen lärare /elever. Jag ser tecken i detta projekt som talar för att vi är på väg bort från detta rollspelande och i stället ser oss som ett team som drar åt samma håll.
Vi och eleverna växer när omgivningen har förväntningar.

Spännande höst blir det!

1-1 igen!

I dag var det styrgrupp för 1-1-projektet på Österfärnebo skola F-9 och SMSP på gymnasiet. Ett utvärderingsdokument från magistranden på grundskolan hade skickats till mötet. Det var både intressant och positiv läsning.

Österfärnebo skola
Inledningsvis skriver hon att det har gått tre månader sedan 1-1-projektet startades på Österfärnebo skola och redan nu har man konstaterat att det skulle vara svårt att vara utan datorerna som inlemmats som ett naturligt arbetsredskap. På många plan har skolan blivit bättre.

Det har blivit lugnare på lektioner och i korridorer och i och med det lättare att arbeta för eleverna. FirstClass (skolportalen) nyttjas till 100 %. Man har gjort lyckade implementeringar av de alternativa lärverktygen Vital, Stava Rex och Spell Right, som beskrivs som fantastiska hjälpmedel! Fördjupningsarbetena har blivit bättre. Eleverna är stolta över vad de producerar.

Men det finns förbättringsområden också, som man tror att en gemensam lärandeplattform kan hjälpa till att lösa.

De barn som har strukturella svårigheter behöver hjälp med ett anpassat utbud på sin dator. Att spara externt betyder att man måste kunna behärska att göra ett antal moment i en viss ordningsföljd. Allt som oftast händer det något på vägen och man måste backa ett steg för att kunna gå vidare. De flesta ger dessa kommandon till datorn utan att reflektera över hur många moment man utför. Har man svårigheter att själv strukturera blir det övermäktigt. Detta tar mycket kraft av de här barnens energi. Magistrandens text

SMSP på gymnasiet
Magistranden på gymnasiet beskrev ett väl fungerande 1-1-projekt på SMSP. En klar fördel är att man vet att eleverna alltid har tillgång till en dator. Man slipper ett evigt jagande efter datorerna vilket var vanlig vardagsstress före 1-1. När eleverna har fri tillgång till nätet utvecklas informationskompetensen och man blir mera källkritiska eftersom man har tid att vara det. Vem lägger tid på källkritik om man vet att man bara har datorn i 20-30 minuter?

Att man använder två "konkurrerande" lärplattformar, iGoogle och FirstClass upplevs ibland som problematiskt.

De sociala medierna fungerar som ett vägskäl i pedagogiken. Antingen tillåts dessa, eller så börjar man som lärare en hopplös kamp att ha koll på vilka sidor alla elever har framme. Den kampen vinner aldrig läraren och därför har de sociala medierna på SMSP släppts snudd på helt fritt. Användandet av dessa upplevs nu så intressant av gymnasiets magistrand att det är just detta som blir hans forskningssyfte.
En intressant match är traditionella genomgångar vs. sociala medier på nätet. Kan dessa företeelser någonsin lira ihop?

Till sist, ett kort utdrag ur en intervju (i samarbete med Högskolan Dalarna) som gjordes 12 mars på Österfärnebo skola med några elever.
Är det något annat ni tänkt på med datorerna, det sista ni vill säga till oss, något som vi har glömt att fråga?
-Det är ett väldigt bra projekt.
-Fler borde tillgång till det. Man borde satsa på det för fler skolor.
-Det är väldigt bra.
-Det har varit så att det har varit lite av en dröm förut, men nu har vi det.
-Och nu är det bara bra.
-Sen första dagen har man haft i huvet, tänk om vi får dom och när vi får dom.
-Nu har vi dom.

Nu kommer det antagligen fler som vill intervjua er, hur ställer ni er till det?
-Det är det verkligen värt efter det vi fått.
-Ja då kan vi visa att det funkar så kan andra få det också.
-Jag tycker det är bra jag att vi får visa att det funkar.

På eftermiddagen informerades Kunskapsnämnden om arbetet i projektet och de flesta verkade mer än nöjda!

E-tjänst barnomsorg och skolbarnomsorg

Efter en del missförstånd och DNS-strul fick vi på torsdagen äntligen sprutt på första delen av e-tjänsten för barnomsorg och skolbarnomsorg. Nu kan vårdnadshavare ansöka om plats och göra en avgiftsberäkning digitalt.

Digitalt innebär att ansökan går direkt in i vårt verksamhetssystem Procapita med hjälp av ett godkännande klick av våra administratörer. Första dagen kom 3 st ansökningar och på något sätt kändes det stort eftersom vägen hit har varit både knagglig och knölig.

Tjänsten ligger på Sandvikens hemsida under E-service och tjänster. Kolla här. Här får den samsas med vår första riktigt digitala e-tjänst, IUP:n.

Nästa vecka börjar arbetet med del 2 som är en inloggad e-tjänst med bla schemaändringar och inkomstuppgifter. Förhoppningsvis är den färdig i mars. Allt för att öka servicegraden för medborgare i Sandvikens kommun.

Ett litet citat från en elev (åk 8) på Österfärnebo skola får avsluta fredagens bloggande. Detta efter en dag med 1-1 datorer:

Vad använde du datorn till?
- Jag använde den till att skriva upp anteckningar när vi jobbade på lektionerna. Också gjorde jag alla uppgifter vi fick på de alla lektionerna på datorn. Jag använde den också varje rast. Då var jag inne på Internet.

Fördelar du redan märkt?
- Det är mycket tystare i klassrummet. Enklare att ta reda på fakta. Går fortare att skriva. Behöver inte fråga någon hur saker och ting stavas.

Svårigheter?
- Det är drygt att ta med datorn överallt, packa ner den och packa upp den hela tiden. Ibland vet man inte riktigt vart man ska göra av den när man ska äta eller ha gymnastik tillexempel.

Fortsättning följer!

Det snurrar på!

Förra veckan blev en kamp mellan att vilja vara på jobbet och tvingas vara hemma pga förkylning.

Jobbet? Det är klart att man vill vara på plats när något man har jobbat för i två år håller på att förverkligas och bli till verkstad. Jag tänker på 1-1 i kommunen.

I veckan var det kick off för den fortbildning som planeras för alla lärare som är med i projektet. Ett tjugotal lärare i Österfärnebo och cirka fem på gymnasiet. Ett tjugotal högskolepoäng ska det bli och den första delen kommer att innehålla mycket IKT under ledning av Jan Svärdhagen, som arbetar vid Högskolan Dalarna som strategisk ansvarig för nätbaserad utbildning. Det känns väldigt bra.

Sedan lades sista förberedelserna på elevernas datorer som kommer att levereras på eftermiddagen mån 25 jan. Stor uppståndelse kommer det säkert att bli. Vi har slagit på stort med pressmeddelande och allt.

Apropå pressmeddelande så har ytterligare ett sådant gått ut. Det gäller vår nästa digitala e-tjänst som rör barnomsorg och skolbarnomsorg. Första delen med ansökan och avgiftsberäkning läggs ut på onsdag. Detta resulterade i två intervjuer med Arbetarbladet och GD på förmiddagen.

Att det finns stort intresse för dessa frågor bekräftades av att jag idag sade ja till att hålla föredrag om vår medporgarportal på konferensen Offentliga Rummet här i Sandviken 25-27 maj. Då är det Göransson Arena som gäller.

Mera handgripligt var det i helgen. Att leka med övernattande tvååringar känns väldigt analogt och det är en bra motvikt till allt det digitala på jobbet.

Mot Österfärnebo, igen!

Julafton i repris

Idag fick ett tjugotal lärare i Österfärnebo sina efterlängtade bärbara datorer.

När lärarna gjorde sin första skoldag för terminen kom ”tomten” med en bärbar dator till alla. Överraskningen var inte stor eftersom överlämnandet var noga planerat men däremot var det inget fel på glädjen och förväntningarna.


Utdelandet av en bärbar dator till alla lärare är en del av Sandvikens kommuns 1-1-satsning. Projektet är 3-årigt och innebär att elever och personal kommer att ha en egen dator som redskap för lärande. Eleverna kommer att få sina datorer om cirka två veckor.

Projektet 1-1 har målsättningen att:

­- Öka elevens inflytande över och delaktighet i sitt lärande (vad- hur- när- var)
- Förbättra måluppfyllelsen och studieresultaten för eleverna
- Skapa nya och bättre lärmiljöer (arbetssätt och metoder) för elever och pedagoger
- Förbättra elevernas och lärarnas digitala kompetens (En av EU:s åtta nyckelkompetenser, att elever och pedagoger lär sig en kritisk och säker använding av IT)
- Öka elevernas vilja och lust att lära
- Öka möjligheterna för en likvärdig skola
- Öka tillgängligheten till IT och digitala resurser (24/7, dvs 24 timmar om dagen 7 dagar i veckan)

Lärarna är nyckelpersoner i arbetet och det är av största vikt att de är digitalt kompetenta och för det kommer att krävas fortbildning. Vårdnadshavarna måste också vara väl informerade om projektets mål.

Att utvärdera projektet mot de uppställda målen är av stor vikt.
Fortbildningen planeras och genomförs i samarbete med Högskolan Dalarna.

Idag fick jag den stora äran att prata litet molntjänster med personalen och i morgon blir det återbesök och en tur in till alla klasser och alla elever för att göra dessa delaktiga i vad som komma skall.

1-1-resa

I bilen på väg söderut. Grått och mulet. November 2009.

Ca 4 mil söder om tätorten Sandviken ligger Österfärnebo. Det är dit jag är på väg. Under hösten har det tagits politiska beslut om ett 1-1-projekt i denna F-9-skola. 45 datorer ska bli 130 datorer i ett trådlöst nät. En markant ökning av tillgängligheten när det gäller hårdvara. Datorer som kommer att vara helt annorlunda än de skoldatorer som kommunen hittills haft i sitt skolnät.

Det innebär nya lösningar gällande datorerna, deras innehåll och servicen på dessa. Bla ska de bärbara datorerna i större utsträckning skötas av skolenheten och eleverna själva och finnas i ett öppet trådlöst nät. Skolapplikationernas antal kommer att begränsas. Ett fåtal generella program kan paketeras och distribueras centralt, andra kan kanske bäras omkring på ett usb-minne tillsammans med användarens filer, men de flesta bör erbjudas som tjänster på webben. Ingen kommunal backup och inga kommunala lagringsutrymmen kommer att erbjudas!

För att genomföra detta pilotprojekt måste fyra huvudsakliga komponenter vara i balans. Dessa komponenter är teknikinvesteringen, satsningar på kompetensutveckling, tillgängliggörande av digitalt innehåll samt en tydlig pedagogisk idé om när och hur man ska använda IT i lärandet. Det är viktigt att eleverna är delaktiga i det pedagogiska arbetet.

Det blir en hel del besök i Österfärnebo under hösten. Denna novemberdag är det dags igen. 1-1-projektgruppen ska idag komma överens om vilka mjukvaror som ska finnas på datorerna samt vilket behov av kompetensutveckling som personalen har. De hoppas att projektledaren har något att tillföra i frågorna, därav bilturen.

Den tredje frågan som kommer upp idag är de regler som ska finnas för elever i deras handhavande av datorerna. Tanken med 1-1-datorer är att de ska vara så öppna som möjligt för att elever ska kunna nyttja internetmolnet maximalt i sitt lärande. En lockande och vacker tanke som förhoppningsvis inte kommer att krossas av eftertankens kranka blekhet.
Vem är ansvarig för vad elever laddar ned och gör på datorerna?

Frågan om hur stor acceptans man som lärare ska ha när det gäller surfande på Internet eller att spela spel på lektionstid. Vad är skolarbete? Ska det beivras att elever är ute på den sociala webben, på s.k. communities, MSN, Bilddagboken eller Facebook?

Ska elever ha full administratörsrätt på sina datorer? Hur fria ska man få vara i sitt val av nedladdningar? Vem bär ansvaret för vad som görs på datorerna?

Dessa frågor surrar i mitt huvud när jag passerar Årsunda i min färd ner mot kommunens sydligaste fäste. Jag tänker att det här borde sysselsätta många som driver En-till-En-projekt i kommuner över hela Sverige.

Ska man ha olika regler för olika elever på en F-9-skola? Är det skillnad på elever i 1-3, 4-6 och 7-9 och vilken är det i så fall? Vilka åldersgrupper kan ta mest ansvar?

Hur var det nu man svarade när jag ställde frågorna till YBC, Young Business Creatives, det framgångsrika kommunala gymnasiet i Nacka?

Daniel Lundqvist, bitr. rektor berättade att elevernas datorer är precis så öppna som varje elev vill ha dem. De har nämligen full administratörsrätt på sina egna datorer.

Det betyder dock inte att lärarna inte har något att göra med vad eleverna laddar ner på datorerna. De får ladda hem program efter samråd med lärare eller skolledare och där en förklaring skett kring hur det nedladdade programmet ska göra undervisningen bättre, mer intressant eller hur studieresultaten skulle kunna bli bättre.

På frågan om hur servicen på datorn fungerar svarade Daniel Lundqvist att eleverna själva tar hand om mjukvarurelaterade problem. Några elever är utsedda till super-users och kan hjälpa de elever som behöver hjälp. Lärare kan också vara inblandade i denna process.
Hårdvarurelaterade problem och garantiärenden sköter datorleverantörens supportavdelning.

Inloggning, då? Ska man kunna logga trafiken och se vem som gör vad. YBC:s policy är att nätverket känner av vilka datorer som är anslutna till det trådlösa nätverket.

Vem är ansvarig för vad som händer på datorerna? Inte förvånande svarade Daniel att den som gör något på en dator är ansvarig för det som görs på den datorn. Den som skriver på ett papper är ansvarig för det som skrivs på det pappret. Självklart har skolan ett övergripande ansvar för vad som publiceras på skolans webbservrar mm

Det verkar som om mycket av YBC:s användande av 1-1-datorer baseras på elevers egna ansvar. Hela arbetet med 1-1 bygger på en överenskommelse med eleverna om att datorerna är till för att göra undervisningen och hela deras utbildning mer intressant, roligare, fördjupande och effektiv. Användningen ska alltså kopplas till deras utbildning på något sätt.

Klokt tänkt!

Framme i Österfärnebo. Ett samhälle som mest är känt för invasion av aggressiva stickmyggor och besprutning av dessa samt för ett nyligen nedbrunnet bibliotek. Förhoppningsvis kommer man de närmaste åren mer att prata om digitalt kompetenta lärare och måluppfyllande, ansvarstagande elever som socialiserar och kunskapar via skolans trådlösa nät.

Den som lever får se!

Juniarbete

Ibland får man för sig att det ska bli litet lugnare i juni. Skolorna slutar ju och ”Den blomstertid nu kommer” borde ju komma men så har inte varit fallet för bloggaren i år.

Tankarna runt ett ”1-1-projektet” i kommunen rullar vidare och eftersom jag är mitt uppe i detta så blir det mycket snack med IT-kontoret, gymnasielärare och externa leverantörer. Dessa tycker att vi (jag) har blivit en mycket viktig person i deras liv. Det handlar mycket om leveranser, operativsystem och mjukvaror på datorn, PC eller Mac, installation och ominstallation, support, försäkringar, garanti, lagring, backup, skrivare och framför allt PENGAR. Litet tråkigt eftersom det viktiga samtalen skulle vara de som handlar om pedagogik och arbetsmetoder.

I samma veva har mitt projektledararbete med upphandling av ett nytt verksamhetssystem börjat. Här gäller det att få två förvaltningar att vara överens om arbetssätt samt få olika skolformer att beskriva behovet av IT-stöd i framtiden. Helst på ett visionärt sätt. Vi måste ju titta in i framtidskulan för att kunna "kravspeca" på ett framgångsrikt sätt. Vi "kravspecar" ju för att vi i verksamheten ska bli nöjda med våra system, inte för att göra leverantörerna glada och lata.

I veckan togs också beslut om e-tjänster för barnomsorgen. Det innebär att vårdnadshavare kommer att sköta mycket av kontakten med barnomsorgen digitalt.
Tjänsterna som planeras är:

Ansökan
Barnschema
Inkomstuppgift
Meddelandetjänst
Svar på platserbjudande
Uppsägning.

Tjänsten Ansökan kommer att finnas tillgängligt redan under hösten medan de övriga planeras till januari 2010. Som projektledare för detta hoppas jag att dessa tjänster kommer att innebära att kontakten mellan vårdnadshavare och barnomsorg förenklas och blir mer effektiv eftersom information kan lämnas och fås oavsett plats och tid på dygnet.

Vi håller också på och förhandlar med Tieto hur vi ska få in vårdnadshavarna i vår e-tjänst Elevdokumentation på bästa sätt. Grundskolan kör ju modulen Elevdokumentation (QDS) i Procapita Education för omdöme/IUP/dokumentation. Vårdnadshavare når dokumentationen via kommunens Medborgarportal, som bygger på SiteVision och Portwise och inloggning görs med hjälp av e-legitimation. Det senaste mötet med Skellefteå var riktigt positivt. Fortsatta samtal 18 juni.

Efter midsommar blir det i alla fall semester! Europa väntar. Batterier ska laddas.