Inför hösten 2010

Sakta men säkert börjar maskineriet gå igång inför en höst som kommer att innebära många förändringar inom förskola och skola i Sandviken. Jag tänker på den digitala skolutvecklingen som äntligen börjar ta fart på allvar.

Alla åk 1-elever och lärare på gymnasiet får tillgång till en egen bärbar dator som kan nyttjas i ett trådlöst nätverk med hög kapacitet över hela gymnasiecampus.
Den lyckade 1-1-satsningen i Österfärnebo fortsätter i samarbete med Högskolan Dalarna.
Skriva sig till läsning blir äntligen en accepterad läsinlärningsmetod. På bred front fortbildas lärare i detta. Alla elever från åk 1 till gymnasiet får tillgång till de alternativa lärverktygen.
Kontakten med vårdnadshavare utvecklas vidare digitalt genom e-tjänster för IUP och barnomsorg/skolbarnomsorg.
På minussidan finns fortfarande brist på planering och genomförande av relevant kompetensutveckling av lärarna inom IT-pedagogik.

Tittar man internationellt pågår mycket utveckling på området i många länder Omvärldsbloggen: Stefan Pålsson IT i skolan.

I Danmark har man på regeringsuppdrag jobbat fram rekommendationer som består av tio punkter som finns samlade i rapporten Fremtidens folkeskole – én av verdens bedste. En av punkterna är:

Valfriheten för eleverna och den pedagogiska användningen av it och digitala medier ska öka. Det krävs både relevant kompetensutveckling av lärarna och en genomtänkt utveckling av digitala lärresurser för att detta ska fungera.

I New York vill man förändra skolan genom att skapa en flexibel modell för att kunna hantera komplexa och varierande utvecklingsprocesser:

Individuell anpassning med hjälp av IT. Genom att anpassa undervisningen till elevernas förutsättningar och behov vill man höja deras motivation och prestation.
Undervisning online. Ständig tillgång till vägledning och lärresurser på nätet kan förhoppningsvis bidra till att individanpassa undervisningen och ge bättre möjligheter för eleverna att få den hjälp och vägledning som de behöver. Samtidigt förändras lärarrollen för dem som undervisar online, från en förmedlande till en mer coachaktig roll.

Amerikanska utbildningsdepartementet arbetar med att ta fram en federal IT-strategi för skolan. Det finns en stark medvetenhet om att utvecklingen går snabbt och att det därför gäller att handla nu. Skolan måste helt enkelt ta till sig de digitala möjligheterna i sin undervisning och i sina kunskapsmål för att kunna försvara sin roll och uppgift i samhället. Och det handlar om att tänka på helt andra sätt än under 1900-talet, eftersom världen helt enkelt inte längre ser ut och fungerar som den gjorde då.

Satsningarna kommer att ske inom tre stora områden. Det första rör hur den konkreta undervisningen ser ut och hur den kan finna nya didaktiska former och möjligheter med teknikens hjälp. Det andra området utgörs av mer systemövergripande satsningarna som syftar till förnya och förbättra en hel skolas samlade verksamhet genom målmedvetna it-satsningar. Och det tredje området rymmer insatser som ska se till att förnyelsearbetet och förändringar kan utvecklas och leva vidare på längre sikt. Här kan det också handla om utvärderingsarbete och forskningsprojekt som kan både kan ge större perspektiv och förslag på konkreta förbättringsåtgärder.

Trevlig läsning! Sverige, då?

Skolk i betygen och förslag på att förbjuda elever och lärare att bära heltäckande slöja.
Håhå, jaja!

Tankeverktyg

Under förra veckan träffade jag många människor som på olika nivåer sitter och funderar på hur IT-stödet i olika sammanhang kan användas för ökad måluppfyllelse. Kunniga och engagerade människor som jobbar i skuggan av kärva ekonomiska förutsättningar.

Efter samtalen känns frågan om den totala fokuseringen kring ökad måluppfyllelse ännu mera aktuell. Vi slänger oss med uttrycket ökad måluppfyllelse som om det vore en väl definierad sanning. Är det verkligen så?

En sak är säker. Det handlar definitivt om måluppfyllelse gällande svenska, matematik och engelska. Sedan sjunker ambitionsgraden när det gäller övriga ämnen i rask takt och landar i de praktiska och estetiska ämnena längst ner på skalan.

Men sedan då? Hur sättar vi fokus på ökad måluppfyllelse gällande kreativitet, samarbetsförmåga, flexibilitet, entusiasm, ansvar, engagemang, handlingskraft, kommunikationsförmåga, digital kompetens och förmågan att se möjligheter. Listan kan göras lång på förmågor som redan krävs i ett arbets- och vardagsliv och som med stor sannolikhet kommer att fyllas på framöver.

Om vi tror att ökad måluppfyllelse sker med automatik bara man använder uttrycket tillräckligt ofta begår vi ett stort misstag. Ökad måluppfyllelse kräver tidsenlig didaktik, pedagogik och arbetsmetoder.

Ibland tycker man att tiden står stilla trots att den rasar på med full kraft utanför fönstret. Efter drygt tio års satsningar (70-80 milj kr) på IT-stöd i skolan i Sandvikens kommun känns repliker som dessa mycket förvånande:

Vi måste förstå att datorn bara är ett hjälpmedel i skolans verksamhet.
Vi får inte låta tekniken ta överhand. Datorn är ett pedagogiskt hjälpmedel.

Berättigade synpunkter 1994 vid planeringen av första KiU-projektet.
Ekon från en svunnen tid när de uttalas 2009.

Som om vi inte borde förstå att denna artefakt genomsyrar väldigt mycket av lärande och tänkande i vårt samhälle idag både innanför och utanför skolans väggar.

Hjälpmedel, jovisst.
Tankeverktyg, absolut!