Restarmen darrade till betänkligt idag. Kom att tänka på att det bara är några dagar kvar till juldagen då fru T and myself drar iväg på vår traditionella jul- och nyårsresa. Denna gång till Madrid.
Förra året var vi till Barcelona och året dessförinnan till Lissabon. Vid båda tillfällena hade vi väldig tur med vädret. Vårvärme, runt 20 grader är icke att förakta när man kommer ifrån kalla Norden.
Nu kommer vi inte att få uppleva detta eftersom Madrid ligger däruppe i bergen och väntar på oss. Vi får nog vara glada om temperaturen når tiograderssträcket. Snön kommer vi i alla fall att ta paus ifrån även om den har varit en fin livsinjektion i Sandviken i år om man jämför med förra året. Kallt, vitt och vackert!
Så där, nu var uppsnacket igång inför vinterresan :-)
Visar inlägg med etikett Lissabon. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Lissabon. Visa alla inlägg
onsdag 19 december 2012
tisdag 4 januari 2011
Hemma igen
Trots att en begynnande förkylning drog ner på takten för mig de sista dagarna blev resan till Lissabon en fullträff.
(För fru T. gjorde det nog inte så mycket att hon fick en heldag för sig själv vid det stora shoppingcentar i Benfica. Är det något som hon klagar på ibland så är det bristen på egen shoppingtid under våra resor. Nu fick hon det med råge, vilket resultarade i ett antal toppar i olika former och kulörer. Roligt för henne :-)
Varför blev det så bra då?
Vädret
Temperaturen låg mellan 13- 19 grader under vår nyårsvecka. Fem av sju dagar var det uppehåll och tre av dessa värmde en fantastisk vårsol.
Folket
Väldigt avspänd och vänlig stämning ute på stan. Inga jagande försäljare att hålla sig undan från. Man märkte dock att klyftorna mellan människor är stora, både ekonomiskt och förmodligen även utbildningsmässigt. Många tiggare och uteliggare ute på gatorna.
Transporter
Billiga och effektiva. Samma biljett gäller för tåg, spårvagn, tunnelbana och bussar. Det är bara att fylla på i automater vid tunnelbanestationerna (som är snygga och välstädade).
Områden och stadsdelar
Flera områden av monumental karaktär, Nationernas park och Belem som det är härligt att strosa omkring i. Stadsdelar med olika karaktär, men som har ett gemensamt. Man får vara beredd på backar och det i sin tur kräver väl ingådda promenadskor.
Tajo
Närheten till den breda floden Tajo innebär fantastiska vyer över mäktiga broar, bl.a. Vasco da Gama-bron, en av Europas längsta.
Jazzklubb
Häftig jazzkväll på jazzklubben Ondajazz på Arco de Jesus no 7.
Nyårsfyrverkerierna
Fantastiska enligt fru T som såg dem från hotellbalkongen medan jag snörvlade i förkylningssängen.
(För fru T. gjorde det nog inte så mycket att hon fick en heldag för sig själv vid det stora shoppingcentar i Benfica. Är det något som hon klagar på ibland så är det bristen på egen shoppingtid under våra resor. Nu fick hon det med råge, vilket resultarade i ett antal toppar i olika former och kulörer. Roligt för henne :-)
Varför blev det så bra då?
Vädret
Temperaturen låg mellan 13- 19 grader under vår nyårsvecka. Fem av sju dagar var det uppehåll och tre av dessa värmde en fantastisk vårsol.
Folket
Väldigt avspänd och vänlig stämning ute på stan. Inga jagande försäljare att hålla sig undan från. Man märkte dock att klyftorna mellan människor är stora, både ekonomiskt och förmodligen även utbildningsmässigt. Många tiggare och uteliggare ute på gatorna.
Transporter
Billiga och effektiva. Samma biljett gäller för tåg, spårvagn, tunnelbana och bussar. Det är bara att fylla på i automater vid tunnelbanestationerna (som är snygga och välstädade).
Områden och stadsdelar
Flera områden av monumental karaktär, Nationernas park och Belem som det är härligt att strosa omkring i. Stadsdelar med olika karaktär, men som har ett gemensamt. Man får vara beredd på backar och det i sin tur kräver väl ingådda promenadskor.
Tajo
Närheten till den breda floden Tajo innebär fantastiska vyer över mäktiga broar, bl.a. Vasco da Gama-bron, en av Europas längsta.
Jazzklubb
Häftig jazzkväll på jazzklubben Ondajazz på Arco de Jesus no 7.
Nyårsfyrverkerierna
Fantastiska enligt fru T som såg dem från hotellbalkongen medan jag snörvlade i förkylningssängen.
TAP Air Portugal
Väl tilltagen utspisning både ner och hem. Ingen extra betalning för drycker bl.a.
Några (löjliga) minus:
Rostade kastanjer
Dessa rostades vid varje gatuhörn och det var väl pikant och så. Men röken och doften var inte av det angenämaste slaget.
Inköp av fåglar
Vi hittade två fantastiska och prisvärda fåglar i centrum sista kvällen när affärerna redan hade stängt. Nu blev vi i alla fall kompenserade genom inköp av två galna tuppar på flygplatsen.
torsdag 30 december 2010
Lisboa dag 3
Vädret var inte det bästa när vi vaknade. Det regnade kraftigt. Vi hade tänkt oss ett besök i Belém, men ändrade oss och drog österut i stället, till Nationernas Park. Där hölls den lyckade världsutställningen 1998 för att fira 500-årsjubileet av Vasco da Gamas resa till Indien.
Området visade upp mycket av modern portugisisk arkitektur och var riktigt trevligt att vandra genom. Vi valde dock att inte knalla in i den portugisiska paviljongen med sin betongbaldakin som hänger som ett segel över gårdsplanen. Kändes faktiskt lite farligt.
Med nyinköpta paraplyer från Vasco da Gamas galleria tog vi emot de regnskurar som kom med små leenden. Varmt var det i alla fall, runt 15 grader.
Vi hamnade på en italiensk restaurang och åt god pasta för att möta mitt sockerfall som dyker upp med jämna mellanrum. Förmodligen promenerar jag för mycket, he, he!
Besöket på Oceanario avslutade den östliga turen. Det är världens näst största akvarium. Väldigt fräscht och informativt. Havsuttrarna, liggandes på rygg och halvslumrandes blev favoriterna.
Mina fötter hade inte riktigt återhämtat sig från gårdagen så jag har försökt promenera extra långsamt idag. Det har gått bra eftersom vi befunnit oss på ett begränsat område. Men visst blir man trött. Under en liten filmvisning på ocenariet höll jag på att somna.
Vi hade ju tänkt oss högst en halvdag men klockan hann åter bli halv fem innan vi var tillbaka på hotellet. Ingen fara dock, vi hinner vila före kvällens middag och konsert på jazzklubben.
Vi kanske måste ställa klockan sen så att vi inte missar frukosten imorgon. Utan den blir man helt upp- och nervänd. Planerar också lite shopping före nyårsfirandet. Vi får se, vi vet inget om helgens öppettider än.
Fru T.
Området visade upp mycket av modern portugisisk arkitektur och var riktigt trevligt att vandra genom. Vi valde dock att inte knalla in i den portugisiska paviljongen med sin betongbaldakin som hänger som ett segel över gårdsplanen. Kändes faktiskt lite farligt.
Med nyinköpta paraplyer från Vasco da Gamas galleria tog vi emot de regnskurar som kom med små leenden. Varmt var det i alla fall, runt 15 grader.
Vi hamnade på en italiensk restaurang och åt god pasta för att möta mitt sockerfall som dyker upp med jämna mellanrum. Förmodligen promenerar jag för mycket, he, he!
Besöket på Oceanario avslutade den östliga turen. Det är världens näst största akvarium. Väldigt fräscht och informativt. Havsuttrarna, liggandes på rygg och halvslumrandes blev favoriterna.
Mina fötter hade inte riktigt återhämtat sig från gårdagen så jag har försökt promenera extra långsamt idag. Det har gått bra eftersom vi befunnit oss på ett begränsat område. Men visst blir man trött. Under en liten filmvisning på ocenariet höll jag på att somna.
Vi hade ju tänkt oss högst en halvdag men klockan hann åter bli halv fem innan vi var tillbaka på hotellet. Ingen fara dock, vi hinner vila före kvällens middag och konsert på jazzklubben.
Vi kanske måste ställa klockan sen så att vi inte missar frukosten imorgon. Utan den blir man helt upp- och nervänd. Planerar också lite shopping före nyårsfirandet. Vi får se, vi vet inget om helgens öppettider än.
Fru T.
onsdag 29 december 2010
Lisboa dag 2
Det är svårt att fatta att solen skiner och temperaturen är strax under tjugo grader när vi dag 2 släntrar ner mot centrum. Målet för dagen är Alfama, den gamla staden.
Väl där får vi lön för mödan. Stadsdelen är inte vacker, men pittoresk i all sin folklighet. Inga anpassningar till turister här inte. Det skriks och tjoas och Lissabons alla drama queens verkade ha samlats vid torget framför Museu do Fado när vi inmundigade en hopplös pizza och ett väl tilltaget glas rött. Tur att man inte förstod vad de sa. Deras kroppsspråk räckte gott och väl.
Under vårt spatserande lokaliserade vi jazzklubben Ondajazz Bar på adressen Arco de Jesus 7. Dit ska vi i morgon!
Mycket trappor blev det på vägen upp till Bairro de Castelo. Det visade sig vara en relativt oansenlig ruin med härlig utsikt över hela Lissabon. Trädgården runt ”slottet” liknade Millesgården på Lidingö. Man förstår var Carl har fått inspiration till sitt praktfulla hem.
Sedan blev det långpromenad genom trendiga Chiado och Biarro Alto innan vi hamnade i den lokala mataffären för inköp av diverse bröd, ost och vin.
Sista metrarna till hotellet promenerades i ett begynnande regn, som nu på åttonde våningen på hotellet har utvecklats till halv storm.
Jo, i dag dök det upp en cyklist. Bilarna tutade ilsket på honom hela tiden.
Lite om frukosten på hotellet; den är inte märkvärdig men jag försöker äta så mycket som möjligt för att orka med alla promenader. I morse blev det äggröra, en smörgås med ost och en med salami, yoghurt med musli, ett rostat bröd med marmelad, en croissant, lite melon och apelsinskivor, juice samt två cappuccino. Det tycker H är mycket men jag tycker det är alldeles lagom.
Tänk att dag två blev som en svensk sommardag den också. Jag undrar just om vi kommer att klara hela resan utan att köpa paraplyer. Sån tur kan man väl inte ha! Jag är dock ganska öm under fotsulorna. Precis alla trottoarer är belagda med små gatstenar som masserar fötterna rejält så det bästa är grova skor vilket jag inte har.
Jag är glad och tacksam över att vara i en stad som är helt befriad från tjatiga och påträngande försäljare. Allt är lugnt, trevligt och belevat (ja, med undantag för de gapiga damerna i gamla stan). Men å andra sidan var det ett underhållande spektakel.
Imorgon blir det ett lite annorlunda upplägg. Eftersom vi ska på sent uppträdande på jazzklubb så ska vi försöka sova en stund på eftermiddagen. Man är ju ingen ungdom längre precis.
Fru T.
Väl där får vi lön för mödan. Stadsdelen är inte vacker, men pittoresk i all sin folklighet. Inga anpassningar till turister här inte. Det skriks och tjoas och Lissabons alla drama queens verkade ha samlats vid torget framför Museu do Fado när vi inmundigade en hopplös pizza och ett väl tilltaget glas rött. Tur att man inte förstod vad de sa. Deras kroppsspråk räckte gott och väl.
Under vårt spatserande lokaliserade vi jazzklubben Ondajazz Bar på adressen Arco de Jesus 7. Dit ska vi i morgon!
Mycket trappor blev det på vägen upp till Bairro de Castelo. Det visade sig vara en relativt oansenlig ruin med härlig utsikt över hela Lissabon. Trädgården runt ”slottet” liknade Millesgården på Lidingö. Man förstår var Carl har fått inspiration till sitt praktfulla hem.
Sedan blev det långpromenad genom trendiga Chiado och Biarro Alto innan vi hamnade i den lokala mataffären för inköp av diverse bröd, ost och vin.
Sista metrarna till hotellet promenerades i ett begynnande regn, som nu på åttonde våningen på hotellet har utvecklats till halv storm.
Jo, i dag dök det upp en cyklist. Bilarna tutade ilsket på honom hela tiden.
Lite om frukosten på hotellet; den är inte märkvärdig men jag försöker äta så mycket som möjligt för att orka med alla promenader. I morse blev det äggröra, en smörgås med ost och en med salami, yoghurt med musli, ett rostat bröd med marmelad, en croissant, lite melon och apelsinskivor, juice samt två cappuccino. Det tycker H är mycket men jag tycker det är alldeles lagom.
Tänk att dag två blev som en svensk sommardag den också. Jag undrar just om vi kommer att klara hela resan utan att köpa paraplyer. Sån tur kan man väl inte ha! Jag är dock ganska öm under fotsulorna. Precis alla trottoarer är belagda med små gatstenar som masserar fötterna rejält så det bästa är grova skor vilket jag inte har.
Jag är glad och tacksam över att vara i en stad som är helt befriad från tjatiga och påträngande försäljare. Allt är lugnt, trevligt och belevat (ja, med undantag för de gapiga damerna i gamla stan). Men å andra sidan var det ett underhållande spektakel.
Imorgon blir det ett lite annorlunda upplägg. Eftersom vi ska på sent uppträdande på jazzklubb så ska vi försöka sova en stund på eftermiddagen. Man är ju ingen ungdom längre precis.
Fru T.
tisdag 28 december 2010
Lisboa dag 1
Lissabon måste vara rena skräcken för alla holländare. Det finns nämligen ingen cykel, ingen cykelbana och i och med det ingen cyklist i hela den portugisiska huvudstaden. I alla fall såg inte vi någon under vår tio timmars långa vandring under den första portugaldagen.
Förklaringen är enkel. Ingen orkar cykla i denna bergochdalbana till stad. Backarna är långa och sega men också ettrigt knixiga. Det är svårt att beskriva, det måste upplevas. Vi var förberedda, men verkligheten överträffar sagan.
Som tur är finns det hjälpmedel, spårvagnar exempelvis. Ta turistspårvagn 28 och ge er ut på en hiskelig tur i den gamla staden i närheten av Castelo de Sao Jorge. Det är centimetrar till husväggarna och i uppförsbackarna frustar spårvagnen som en gammal ko i och ylar som en varg när bromsbackarna slår till i nedförsbackarna. Vilket äventyr! I morgon ska vi dit igen och knata omkring under hela dagen. Vi ser fram emot detta redan.
Vädret, den första dagen? Vi var inställda på regn men fick sol och 18 plusgrader. Det kändes litet overkill med vinterjacka, mössa och handskar. Hoppas på något liknande i morgon.
Vi hann med en hel del, bla ett besök på Museau Nacional de Arte Antiga. Höjdpunkten där? Hieronymus Boschs triptyk som skildrar en fruktansvärd och sällsam värld. Fantastiskt tyckte vi.
Utanför satt ett gäng gubbar och lirade kort i en grön berså, några dagar före nyårsaftonen!!
Nåväl, dagen blev lång, men fantastisk. Mycket pga av vädret men också av Lissabons inneboende karaktär. Det här är en stad att trivas i. Det ska vi göra sex dagar till.
Hotellet? Vi bor på åttonde våningen på toppen av en kulle och har en ljuvlig utsikt över stadens centrum och Tajo, den breda och härliga flod som förbinder Lissabon med Atlanten.
Så vart det kväller den första dagen. Det känns bra att ha många dagar på sig och slippa känna stress. Man kan i lugn och ro orientera sig och lägga upp planerna för resten av semestern. Imorgon ska vi släntra genom varendaste liten gränd i den gamla stadsdelen Alfama.
Ja det är verkligen underligt att strosa runt i 18 plusgrader i en stad som de fyllt med vacker julbelysning. Jag har faktiskt tagit av mig yllekappan flera gånger idag och gått omkring i bara klänningen. Är det sant att det var massor med snö och svinkallt i Sandviken när vi for iväg? Nää, det måste ha varit i en annan värld!
Klockan är nio och vi halvligger i hotellsängarna med att glas vin och tittar på portugisisk TV. Alldeles snart kommer vi att somna gott. Men när fötterna vilat klart drar vi ut på äventyr igen. Det ska bli sååå kul.
Natti, natti. Fru T.
Förklaringen är enkel. Ingen orkar cykla i denna bergochdalbana till stad. Backarna är långa och sega men också ettrigt knixiga. Det är svårt att beskriva, det måste upplevas. Vi var förberedda, men verkligheten överträffar sagan.
Som tur är finns det hjälpmedel, spårvagnar exempelvis. Ta turistspårvagn 28 och ge er ut på en hiskelig tur i den gamla staden i närheten av Castelo de Sao Jorge. Det är centimetrar till husväggarna och i uppförsbackarna frustar spårvagnen som en gammal ko i och ylar som en varg när bromsbackarna slår till i nedförsbackarna. Vilket äventyr! I morgon ska vi dit igen och knata omkring under hela dagen. Vi ser fram emot detta redan.
Vädret, den första dagen? Vi var inställda på regn men fick sol och 18 plusgrader. Det kändes litet overkill med vinterjacka, mössa och handskar. Hoppas på något liknande i morgon.
Vi hann med en hel del, bla ett besök på Museau Nacional de Arte Antiga. Höjdpunkten där? Hieronymus Boschs triptyk som skildrar en fruktansvärd och sällsam värld. Fantastiskt tyckte vi.
Utanför satt ett gäng gubbar och lirade kort i en grön berså, några dagar före nyårsaftonen!!
Nåväl, dagen blev lång, men fantastisk. Mycket pga av vädret men också av Lissabons inneboende karaktär. Det här är en stad att trivas i. Det ska vi göra sex dagar till.
Hotellet? Vi bor på åttonde våningen på toppen av en kulle och har en ljuvlig utsikt över stadens centrum och Tajo, den breda och härliga flod som förbinder Lissabon med Atlanten.
Så vart det kväller den första dagen. Det känns bra att ha många dagar på sig och slippa känna stress. Man kan i lugn och ro orientera sig och lägga upp planerna för resten av semestern. Imorgon ska vi släntra genom varendaste liten gränd i den gamla stadsdelen Alfama.
Ja det är verkligen underligt att strosa runt i 18 plusgrader i en stad som de fyllt med vacker julbelysning. Jag har faktiskt tagit av mig yllekappan flera gånger idag och gått omkring i bara klänningen. Är det sant att det var massor med snö och svinkallt i Sandviken när vi for iväg? Nää, det måste ha varit i en annan värld!
Klockan är nio och vi halvligger i hotellsängarna med att glas vin och tittar på portugisisk TV. Alldeles snart kommer vi att somna gott. Men när fötterna vilat klart drar vi ut på äventyr igen. Det ska bli sååå kul.
Natti, natti. Fru T.
måndag 27 december 2010
Arlanda
Fru T här!
Nu hoppar jag in i bloggen några dagar igen eftersom vi är på resande fot. Vi har bara kommit till Arlanda men jag har redan fått en öl som smakar extra gott. Jag har nämligen varit sjuk under julen så det blev inte mycket till fest. Nu ska vi snart checka in. Återkommer från Lisboa imorgon.
Fru T.
Sagt och gjort. Jag har också en öl framför mig och ringer och fixar musikrep efter nyår samtidigt som fru T bloggar. New Orleans Bistro Bar är vårt kontor :-)
Ser fram emot en stad utan snö!
Nu hoppar jag in i bloggen några dagar igen eftersom vi är på resande fot. Vi har bara kommit till Arlanda men jag har redan fått en öl som smakar extra gott. Jag har nämligen varit sjuk under julen så det blev inte mycket till fest. Nu ska vi snart checka in. Återkommer från Lisboa imorgon.
Fru T.
Sagt och gjort. Jag har också en öl framför mig och ringer och fixar musikrep efter nyår samtidigt som fru T bloggar. New Orleans Bistro Bar är vårt kontor :-)
Ser fram emot en stad utan snö!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
