Skånetur 5

Lördag 20 juni 2020

Fru T vaknade klockan sex. Bloggaren vaknade klockan åtta. Det har varit en knäpptyst natt. Där ser man, det är bäst att välja små familjecampingar som ligger lite avsides!

Vi kom iväg i halvtio-tiden.

Första stoppet blir Brösarps backar. Vi gick upp på en kulle mer än vi brukar. Det låg en drös med kor från Bregott-fabriken och idisslade och var totalt ointresserade av oss. Det var bra det eftersom Fru T älskar kor, men de ska helst inte vara på riktigt.

Brösarps backar 2020

Brösarps backar 2005

Vidare mot Kivik där vi viker ner till Vitemölla som är en söt, liten by. Vi återupplevde besöket i Kivik från tiden då vi bodde i tält.

Sedan blev det Stenshuvud. Det märkliga var att fru T mindes det mest från förra besöket medan bloggare bara kom ihåg utsikten över trädtopparna från högsta punkten. Vandringen var precis så lagom lätt/jobbig som sist. Inom en timme var vi tillbaka och gick ner mot havet. Det såg precis ut som förra gången men det visste ju bloggaren ingenting om:-)

Stenshuvud 2020

Stenshuvud 2005

Svettig (Fru T) pustade vi ut och åkte de två sista milen till Simrishamn. Kosta avstånd här i Skåne. Där ställde vi oss i hamnen och åt lunch. Bloggare kallade stället för Marine Parade (Dover). Längtar han dit månne :-)Vi gick en sväng i den lilla staden som är ungefär lika söt som som andra små städer i Skåne.

När vi åkte vidare började det att regna mer och mer. I Smygehuk spöregnade det så vi brydde oss inte i Sveriges sydligaste punkt denna gång.

Smygehuk 2005

Bloggaren 2005 i Ystad :-)

Det blev nattaläger :-) utanför Trelleborg på en trevlig familjecamping som heter Trelleborgstrand. Vi duschade av oss och så småningom upphörde regnet och då blev det grillning :-)

En sväng ner till havet och ut på den stora bryggan. Därifrån såg vi färjorna i Trelleborg.

Allt är lugnt...shuteye :-)

Irland dag 3

Det här blev en transportdag. Först 40 mil genom Holland och Belgien och sedan till franska Dunkerque.

Holland är fantastiskt. Underbara vägar, platt som en pannkaka och hela landet är som en trädgård. Varenda kvadratmeter är uppodlat :-)

Belgien känns ruffigare, vägarna har sämre kvalitet, men så har man sina smycken, sina städer. Brugge och Gent, say no more!

Tyvärr var museet i Dunkerque, som påminner oss om evakueringen av 340 000 allierade soldater till England under andra världskrigets öppningsskede, under restaurering. Ej öppet alltså :-(

Så det blev raka spåret till Car Port i Dunkerque och några timmars väntan innan färjan gick.

Överfarten blev dimmig, vågig men odramatisk.

 

Bloggaren laddar inför vänstertrafiken i England :-)

Väl framkomna till Dover blev det både vänstertrafik och att klättra uppför de vita klipporna att tänka på för chauffören. Fru T hade nämligen funderat ut en ställplats uppe vid Dover Castle, men tji fick vi när vi kom upp. Där fick man inte stå under natten :-(

Så det blev den vanliga övernattningen på Marine Parade med ett tiotal andra husbilar. Sen middag blev det, vi åt vid tiotiden.

I morgon tar vi oss till Wales är det tänkt.

Sommarresa 2015 28 juni

Efter litet morgonbestyr styrde vi kosan mot Hastings. Känd för bloggaren genom en skolresa med en åk 9:a från Järbo 1978.

Hastings är som Brighton fast i miniatyr och i och med det lugnare och kanske litet mysigare. Piren höll på att repareras. De gamla, höga och bruna husen där man förr torkade nät fanns kvar, men har nu förvandlats till saluhallar och restauranger.

Torka nät

Som vanligt var det svårt att få en parkering i stadskärnan så det blev bara en genomresa efter strandpromenaden och upplevelse genom husbilens fönster.

Nästa resmål var den medeltida staden Rye. Vägen dit blev lite dramatisk eftersom en trafikolycka hade skett. Som tur var kunde vi vända motorhemmet och tog en omväg på någon halvannan mil på engelska countryside- vägar. Vi tråcklade oss fram på måfå medan gps:en hela tiden tjatade: vänd när det är möjligt, gör en u-sväng osv....

Till slut ”föstod” ”hon” våra intentioner och gav upp :-)

Rye var det första stället i England där man ordnat en bra parkering för husbilar. Det tackade vi för och knallade efter en välbehövlig lunch upp till byn.

Här fanns det både genuina gator och hus från medeltiden och framåt. Det var både trevligt och lärorikt att följa en ”gata för gata” beskrivning som vi hade med oss. Väl värt ett besök!

Gata för gata i Rye

Sedan hade vi c:a fem mil till Dover där vi nu står på gatan Marine Parade och inväntar färjans avgång till Calais i morgon. Vi har haft en diskussion om ändrad färdrutt de närmaste dagarna. Meteorologerna spår värmebölja (35-40 grader) i Paris den närmaste veckan och då kanske det är olämpligt att cykla omkring i den franska huvudstaden

Vi får se hur vi gör!