Dag 5 2018

Quelle jour!

Fru T var uppe med tuppen och duschade, medan bloggaren somnade om och sov till nio!

Ett gäng knallertåkare i kortbyxor, regnrockar och träskor förgyllde morgontimmarna. Sen drog vi iväg på en lång cykeltur.

Härligt gäng

Vi bestämde oss att inte cykla till Montmartre och kyrkogården Pere Lachaise utan ta metron från Port Dauphine. Sagt och gjort cykling genom Bois de Boulogne till tunnelbanan, lärde oss hur man köper biljetter och så iväg.

Första anhalt var Moulin Rouge som vi missade förra gången vi var här. Mycket folk runt turistfällan. Sen promenerade vi genom Montmartres gränder upp till konstnärskvarteren i Tertre, sedan vidare till Sacre Coeur för att beundra den fantastiska utsikten över denna storstad.

Sedan gick vi ner för alla trapporna till Metron igen för vidare färd till den stora och berömda kyrkogården. När vi kommer fram är vi hungriga och det är dags för lunch. Vi tar första bästa krog och lasagnen smakar utmärkt liksom vinet och ölen.

Mums!

Pere Lachaise låg rakt över gatan från krogen och visade sig vara en enorm kyrkogård med ståtliga (nåja, i alla fall stora) familjegravar. Vi beslutade oss för att söka upp varsin favorit. Fru T tog Oscar Wilde som låg nästan längst bort på kyrkogården. Hans grav var glasomgärdad för att så många vill göra saker där. Inte bara lägga blommor, utan också flaskor och allehanda kludd.

Bloggaren valde jazzpianisten Michel Petroccianis grav. Den store musikern och den lille mannen.

Gravar

Sedan tog vi metron tillbaka till Port Dauphine, hämtade cyklarna och susade ner till Seine. Vi åkte förbi Louvren och tog en traditionell bild vid pyramiden. Bloggaren höll föredrag om sista etappen på Tour de France, som fru T hade hört hundratals gånger förut!

Därefter ville Fru T se hur det såg ut vid Centre Pompidou. När vi kom fram insåg vi att vi varit där förut och tillbringat timmar på muséet. Vi fick dock se fontänen Stravinski som vi missade förra gången.

Cykelturen fortsatte över broarna, genom Sorbonneområdet upp till Jardin de Luxenbourg. En mycket stor och fin park där vi bjöds på chips och köpte läsk.

Det började gå mot kvällen när vi cyklade ner till bron vid Eiffeltornet och över till Trocadero och genom Boulognern igen till campingen. Vi hade varit borta tio timmar och fru T hade klarat det trots gårdagens förkylning. Bra gjort!!

Paris, andra dagen

Fortfarande bedövande varmt för ovana nordbor, trettio plusgrader och en stekhet sol. Men man är ju inte i Paris varje dag så det är bara hoppa upp på cyklarna och hojja iväg.

Gårdagens cykeltur blev i runda svängar 2 mil och dagens i de södra delarna beräknas bli lika lång.

I dag hittade vi en bättre väg genom Bois de Bologne än i går. Riktigt hyfsade cykelvägar, tyvärr även här avbrutna av höga trottoarkanter. Paris och cyklande lirar inte ihop. Man är ofta som ett jagat villebråd på gatorna.

Tanken var att vi skulle upp på högsta nivån på Eiffeltornet. Men icke, den nivån var avstängd och köerna till de andra cirka tre timmar! Tre timmar i den värmen, nej, tack!

Så vi cyklade längs Seines södra kaj och över Pont Neuf i riktning med Notre Dame. Kyrkan som alltid är öppen var stängd pga av årets största prästvigning. Synd, men vad gör man?

Ger naturligtvis upp de kyrkliga drömmarna och besöker det bästa moderna museet i Paris, Pompidou, ett fantastiskt hus med härligt uppkäftig konst. Återkommer till detta.

Vi var där så länge att vi glömde att äta. Något som vi tog igen med en mumsig pizza på en restaurang i folkvimlet alldeles utanför museet.

Sedan blev det nonstopcykling hem till campingen och vi höll nästan inte på att ta oss hem eftersom det var hippodrome-tävlingar i Bois de Bologne. Hästar alltså, galopp!

Väl hemkomna hade vi vätskebrist och drack två liter vatten var.

Fru T, kom nu och skriv! Det blir inget i kväll. Hon har redan sovit en timme :-) I morgon ska vi till Versailles.