Norge (2)

9 aug 2022

Efter 10 minuters åkande var vi inne i Norge. Vi åkte en sträcka som vi kände till mellan Sjöenden och Hamar där vi varit förut och därför tänkte vi bara titta på gamla Domkyrkoudden. Det var ett fint område med gamla hus och resterna av domkyrkan, som de byggt in i ett enormt skal av glas.

Vi råkade komma lite fel så att vi hamnade i centrum av Hamar men det var ändå kul att påminna sig hur det såg ut.

Färden fortsatte förbi Biri travbana där vi tidigare stått på ställplatsen utanför på parkeringen. I Lillehammer parkerade vi centralt, åt lunch och gick en promenad på den långa gågatan. Vi försökte men hittade inte sportbutiken där vi för länge sedan köpt tältpinnar då vi inte ännu hade skaffat husbilen.

Resan fram till Otta där vi skulle börja vårt besök i fjällvärlden blev inte så kul. Trafiken var hetsig och intensiv. Alla verkade åka där men det finns inte utrymme att bredda vägen (E6:an)  så för chauffören var det jobbigt att ständigt ha koll på möten och obefintlig högerkant.

Chauffören fick ytterligare en något ansträngande körning upp till Rondane högfjäll på många smala serpentinvägar. Medpassageraren vågade knappt titta ner. Allt gick dock bra och vi ställde oss för natten på Mysusäters ställplats. Det var många grader kallare där uppe och vi fick jobba lite med att hålla värmen då truman är trasig. Vi hade en elfläkt och en liten gasolvärmare. Här stod ett tiotal husbilar och servicen var en sunkig toalett.

Domkyrkoudden

Lillehammer

Mysusäters ställplats

Norge 2021 (6)

Måndagen 19 juli

Vi sov nästan till kl. 8 fast vi kom i säng före 10 i går. Fjordluften tröttar tydligen.

Efter de vanliga morgonbestyren åkte vi till en av traktens större sevärdheter Vöringsfossen. Där gick vi uppåt så vi hamnade ovanför forsen via en spektakulär bro till många bra utsiktsplatser. Det pirrade i magarna och under fotsulorna ibland. Det var dock fint ordnat och inte alltför ansträngande att ta sig upp. Det blev många (dåliga) selfies där uppe.

Vöringsfossen

På landsvägen upp till forsen var det många kringelikrokar inne i bergstunnlarna. 

Sedan fortsatte vi färden ner i dalen och därefter upp i bergen igen, högt upp på kalfjället där det är bedårande vackert. Vädret var också på vår sida! Sen upp och ner och upp och ner igen. Mycket serpentiner blev det.

Vi började fundera på nattläger och hamnade i problemet med fulla campingar igen. Vi körde genom Gjövik och tänkte att vi kunde stå vid travbanan i Biri där de ställt i ordning en ställplats. Vi lyckades inte ta oss ner till den utan tvingades köra mot Lillehammer för att vända och börja om igen.

Då gick det bra och platsen visade sig vara finemang. Vi åt och sen....gick gick vi förstås på trav. Det var inga större tävlingar men kul ändå. Och gratis- för att det är covid! 

Hur det kan bli :-)

Biri