Norge 2025 (3)

 14 juli 2025

Vidare och nu var omgivningarna betydligt vackrare. Vi mötte en hjord med highland cattle-boskap. Deras kalvar var så ulligt gulliga. För övrigt stötte vi mest på "vanliga" kor och en hel del får. Inte en ren dock hittills.

Det blev långa, ganska lugna serpentinvägar ner mot Dovre. Vi körde via Sel, utefter Otta älv till turistväg 55 till Lom, (som var en mysig stad med rejäla forsar och en välbevarad fin stavkyrka). Bloggaren kom ihåg att vi var där för ett femtontal år sedan på den tiden vi tältade och kom norrifrån och svängde höger i Lom på jakt efter Galdhöpiggen och Glittertind.

Lom

Vi gick runt och tittade en stund innan vi fortsatte och kom allt högre upp på Sognefjället. Vi stannade vid en utsiktspunkt och försökte avgöra vilken av bergstopparna som var Galdhöpiggen och Glittertind. Vi tror att vi lyckades fast alla berg är så hiskeligt höga.

Nu är det högt!

Sedan blev det mängder av av serpentinvägar och allt högre upp. Det var mycket vackert och det blev mer och mer snö på fjällen. Vi stannade på den högsta punkten i Sognefjällsmassivet på 1434 m.ö.h. Där gick vi ut på snön tillsammans med många andra som fajtades om att få en parkeringsplats på detta populära ställ.

Ännu högre

Efter lika många serpentinvägar ner mot Gaupne, där turistväg 55 slutar, konstaterade vi att verkligen är spektakulärt att åka över Sognefjället, men också ansträngande för chauffören och den ibland förskräckta medpassageraren.

Srax före Gaupne tog vi in på campingen Dalsören i Lustre eftersom vi måste smälta upplevelserna och få möjlighet att diska, duscha och få el till kylskåpet. Det blev även bad för fru T i den iskalla fjorden. En liten promenad och sedan god natt!

Brrrrrrr!

Norge (2)

9 aug 2022

Efter 10 minuters åkande var vi inne i Norge. Vi åkte en sträcka som vi kände till mellan Sjöenden och Hamar där vi varit förut och därför tänkte vi bara titta på gamla Domkyrkoudden. Det var ett fint område med gamla hus och resterna av domkyrkan, som de byggt in i ett enormt skal av glas.

Vi råkade komma lite fel så att vi hamnade i centrum av Hamar men det var ändå kul att påminna sig hur det såg ut.

Färden fortsatte förbi Biri travbana där vi tidigare stått på ställplatsen utanför på parkeringen. I Lillehammer parkerade vi centralt, åt lunch och gick en promenad på den långa gågatan. Vi försökte men hittade inte sportbutiken där vi för länge sedan köpt tältpinnar då vi inte ännu hade skaffat husbilen.

Resan fram till Otta där vi skulle börja vårt besök i fjällvärlden blev inte så kul. Trafiken var hetsig och intensiv. Alla verkade åka där men det finns inte utrymme att bredda vägen (E6:an)  så för chauffören var det jobbigt att ständigt ha koll på möten och obefintlig högerkant.

Chauffören fick ytterligare en något ansträngande körning upp till Rondane högfjäll på många smala serpentinvägar. Medpassageraren vågade knappt titta ner. Allt gick dock bra och vi ställde oss för natten på Mysusäters ställplats. Det var många grader kallare där uppe och vi fick jobba lite med att hålla värmen då truman är trasig. Vi hade en elfläkt och en liten gasolvärmare. Här stod ett tiotal husbilar och servicen var en sunkig toalett.

Domkyrkoudden

Lillehammer

Mysusäters ställplats

Avignon och Verdon

Det var skönt att lämna den knastertorra campingen vid Medelhavet. När det inte är någon genomströmning på campingen och den består av 95 % säsongscampare blir det ibland så att man betraktas som en inkräktare. Lägg sedan till den kvinnliga campingvärden som tidigare beskrivits så har vi en camping utan några stjärnor alls.

Nu över till något mera positivt, staden Avignon! Vi åkte dit för att se Palais des Papes, men blev helt betagna av den gamla staden bakom murarna. Inte bara för byggnaderna, utanför också för de livliga kulturella aktiviteter som staden kryllar av. Hur kunde man se det under den timme som vi strosade omkring där? Affischer i tusental, uppklistrade på kartong och fastknutna med snören i stort sett överallt. Som vi kunde se var utbudet brett. Musik, dans, konst, you name it, allt fanns där. Inte undra på att Avignon betraktas som Europas kulturhuvudstad! Tack också till den beboptrio som stod och spelade Charlie Parker-låtar i en av gränderna. Det fick mig att längta till en del musikaliska aktiviteter längre fram i sommar.

I vår jakt på vägar som inte är avgiftsbelagda hamnade vi i en helt osannolik by när vi sedan åkte till Verdon. För att tjäna mil tog gps-Astrid oss över ett berg. På toppen av berget låg Villemus, eller Ville-Mus som vi kallade den. Den bestod av tjugotal hus med en krokig bygata som tvingade oss att ta i backspeglarna för att komma igenom. Ibland undrar vi vad vi håller på med. Håller andan gör vi i alla fall en del!

Verdon kallas ofta Europas Grand Canyon. Vi kom till området precis i tid för att checka in på en riktigt härlig campingplats, Petit Lac, Här är det god genomströmning av olika campare och äventyrare. Området lockar till klättring, cykling, promenader och kanoting. Husbilar och husvagnar blandas friskt med tält i alla storlekar samt stugor som det ser ut som vår gamle vän Erskine har ritat.

På vägen hit passerade vi en del hiskeliga serpentinvägar på så där 15% lutning. Uppför är det tvåan som gäller och nerför motorbromsen. Jag har märkt att mitt favoritord när det gäller att beskriva våra bergsäventyr är hiskeligt. Men det just vad det är, hiskeligt.

Nästa etapp blir att utforska områdets kanjondel.

Igår när vi kom hit till Petit Lac var det som vanligt över trettio grader. Man tar en dusch och har glömt bort den fem minuter senare. Men natten! 16 grader! Det var mysigt att dra på sig täcket för första gången. Och därmed erkännes att jag blivit fixerad vid temperaturen (och känslig för temperaturväxlingar. En sänkning från 32 till 29 är mycket tydlig.)

Idag har vi en lite vådligare färd framför oss. Jag har lovat H att vi ska hålla oss ifrån de värsta ställena, t.ex där de tycker att man inte ska framföra husvagn. Blir vi ändå sugna på att komma riktigt nära kanjonkanten så tar vi ner cyklarna.

Sista temperaturrapport: klockan är 9.48 och det är redan 29 grader. Puh!

Fru T.