Sommarresa 2015 4 juli

Lämpligt att läsa Richard Fords bok Självständighetsdagen denna dag. Det har jag visserligen gjort hela semestern. Det tar nämligen tid att läsa Ford om man ska hänga med i alla mästerliga svängningar och krumbukter. Vilken suverän författare!

En annan förstklassig upplevelse är att åka genom Moseldalen. Det gjorde vi under förmiddagen och det var vår tredje gång. Första gången var vi helt knäckta (positivt), andra gågen för trötta för att ta till oss upplevelsen (efter 14 dagars intensiv Frankriketur). Men nu kändes det fantastiskt igen. Vädret gjorde naturligtvis sitt till även om det blev varmare och varmare under förmiddagen.

De vackra små samhällena avlöste varandra, Bernkastel- Kues, Cochem, Traben Trarbach och många fler. Hela tiden ackompanjerade av välskötta vinodlingar i bakgrunden. Vissa sluttningar är så branta att man inte förstår hur plockningen av druvor går till. Men framför allt med den underbart meanderande Mosel i centrum.

När vi började närma oss Koblenz vek vi av från floden. Då hade resenärerna lyckats stanna vid vägen och tagit ett dopp i det mytomspunna vattendraget. Varmt och skönt även om det inte är värme man suktar efter under dessa heta sommardagar.

Baden in Mosel

Vi rattade mot Bonn och en camping med ”schwimmbad” som fru T lokaliserat. På vägen in mot campingen hittade vi en Netto- butik där vi kunde göra matinköp för några dagar framåt. Speciellt inför söndagen eftersom alla affärer är stängda i Tyskland under dessa dagar.

Det märkliga med Netto- butiken var att de tittade på vårt Mastercard som något de aldrig sett förut. Den unga kassörskan sade att det skulle ta några dagar för dem att kolla upp om vi var kreditvärdiga! När hon frågade en äldre kollega om man fick använda ett kreditkort sade hon ett bestämt: Nein!! Som tur var hade vi kontanter.

Campingen Köningswinter var helt OK bortsett från amperetalet i elen som är för svag för att hålla kylen igång. ”Schwimmbad” (ett stenkast bort) var trevligt och svalkande.

Vi satt ute tills mörkret föll på. Då hade temperaturen sjunkit till 27 grader ute och strax under trettio grader inne i husbilen. Med alla fönster öppna på vid gavel lyckades vi somna till intensiv fågelsång utanför i buskarna. Samt en idog holländsk herre som gick och slog i luckorna i sina husvagnsutrymmen till strax före tolv!!

Sköt er på toaletten, meine Herren :-)

I dag siktar vi in oss på Munster.

Sommarresa 2015 3 juli

Värmeböljan består! Med lite sorg i tankarna lämnade vi vårt badparadis utanför Verdun och kastade oss ut i trafiken i den 30-gradiga morgonvärmen.

Målet denna förmiddag var Champ De Bataille De Verdun, en av dessa gigantiska kyrkogårdar som finns i de här områdena påminnande om de båda världskrigen. I det här fallet rörde det sig om första världskriget och resultatet av striderna under 1916 i Verdun-området.

I fantastiskt snörräta rader ligger här 16 000 (mest franska) soldater, många av dem anonyma. Vid varje vitt kors finns röda rosor planterade och skötta. Det magnifika monumentet ovanför gravarna inrymmer ännu fler gravar samt en vacker kyrka. Det är svårt för oss svenska (som förskonades från de båda krigen) att förstå hur man i stora delar av övriga Europa värnar minnet av dessa tragiska händelser. Alla områden som vi besökt vårdas minutiöst och det tyder på att man menar allvar med alla minnesmanifestationer.

Champ De Bataille De Verdun

Att nationalism ligger bakom dessa tragedier är svårt att missa. En nationalism som i våra dagar återigen växer sig starkare i Europa.

På vägen till Luxemburg stannade vi på en överfylld rastplats och käkade lunch. Orsaken till antalet människor och bilar var den billiga bensinen på rastplatsens luxemburgska tankställe.

Vi hittade en jätteparkering någon kilometer från Luxemburg Old Town. Vi checkade in där och tog ner cyklarna i den nu 36- gradiga värmen. Hur många grader det var i solen vågar vi inte tänka på. Det blev en halvannan timmes cykeltur genom huvudstaden, som var en ordinär stad bortsett från det parkområde som ligger i en djup sänka mitt inne centrum. Vid andra väder förhållanden hade vi säkert tagit oss ner i området, men nu orkade vi helt enkelt inte :-(

Sänkan i Luxemburg Town

P.g.a. värmen har vi slagit bort alla tankar om besök i stora städer. Paris har gått bort, Prag och Berlin lika så.

På kvällen hamnade vi på en camping ett stenkast från Mosel. Strax utanför campingområdet fanns ett bad dit vi drog direkt efter ankomst. Det var grymt med folk där, men vi fick i allafall vår svalka. Som höll i sig i tio minuter :-)

Våra planer nu är sålunda. Ett nytt stopp vid Mosel (underbara flod). En övernattning i Munster, en i Lubeck och sedan ut på Rugen. Det borde vara några tyska y:n på alla dess ställen, men jag orkar inte leta i datorn :-) Det är för varmt redan (skriver på morgonen). Det är 29,5 grader och klockan är 9.50.

Det talas i tidningarna om tropiska nätter i Sverige (20 grader under hela natten). Det har vi haft på i en vecka :-) och inte bara tjugo grader!!!

Genom Moseldalen på hemväg

Det var riktigt härligt att åka Moseldalen norrut och återuppleva dalgången och de små orterna utmed floden. Det här området måste höra till de campingplats- och ställplatstätaste området i Europa. Varannan kilometer hade nya erbjudanden. Den här gången hade vi dock ingen nytta av dessa.

Man skulle med lätthet kunna vara vid Mosel en vecka för cykelturer, promenader och vattenaktiviteter. Hela floden från Trier ner till Koblenz är ett litet smycke. Vädret denna gång hjälpte naturligtvis till.

Nåväl, vårt mål med dagen var att åka halvvägs till Puttgarden och det lyckades vi inte med i den fyrtiogradiga värmen. Vi hamnade vid en alldeles utsökt camping nära Kassel. Priset 150 kr för en natt med el kan man inte klaga på. Lägg därtill att vi fick in fotbollen på vår TV och fick uppleva Tysklands bronsmatchvinst. För varje tyskt mål tutade jag i en gratisvuvuzela som vi fått vid något inköp och fick svar av ”andra tyskar” på området. Barnsligt, javisst, men det är ju semester!

Just nu sitter vid på en Raststätte och lunchar och har drygt 20 mil till Puttgarden. Det är söndag och vi har varit på resande fot i tre veckor. Lastbilarna lyser med sin frånvaro. Tack för det!

”Om femtio meter håll till höger!” - Håll käften Astrid, vi äter!

Så satte sig H vid ratten igen för att fortsätta norrut. Jag sitter vid matplatsen och försöker skriva. Vägen är lite skumpig just nu och det blir många missar som jag måste rätta till.

Även om det är väldigt varmt idag också så får vi hjälp från en hel del moln att slippa se solen. Jag sjunger ”Moln, moln, moln, mera moln, och moln det kommer det att bli. Vi vill ha moln, moln, moln, mera moln, se upp, nu attackerar vi!”

Igår när det var som varmast satte jag ut underläppen för att dricka upp det som rann nerför mitt ansikte. Jag orkade inte sträcka mig efter vattenflaskan. Det kallas recycling. Brukar ni göra så? Nähä.

När vi kommer till färjeläget ska vi gå in på bordershop och hamstra lite drycker. Förutom de låga priserna så kan man glädja sig åt att det är svalt därinne.

Kan jag inte skriva om något annat än värmen? Tyvärr, inte just nu.

Fru T.

Transporteringsdag och ett kärt återseende

Från Colmar åkte vi mot Mosel. På vägen in mot Strasbourg råkade vi ut för vår första riktiga köbildning. En och en halv timme tog den och resulterade i stela leder hos mig eftersom jag fick sitta och använda koppling, broms och gas oavbrutet under stoppet.

Vi kom dock iväg och styrde kosan mot vår lilla kärlek på europakartan, Mosel. Det var fem år sedan sist. Då var vi där med personbil och tremannatält. Det gick bra det också.

Då bländades vi av den slingriga floden, de vilt klättrande vinodlingarna och mängden slott och ruiner. Kanske beroende på att vi då var ute på vårt första europaäventyr.

Nu är vi här igen och ligger vid en camping några kilometer utanför Bernkastel- Kues. Omgivningarna är lika vackra som senast. Vädret gör sitt till även om det är tryckande varmt under dagarna.

Vi hann med en sväng in till samhället under eftermiddagen, men kom för sent att betala in oss på vin-muséet i Kues. Där kan man botanisera och avsmaka i stort sett alla viner som produceras i Moseldistriktet. 15 euro/ pers kostar det och vi hade säkert betalat in oss ifall vi hade kommit litet tidigare.

Nu blev det en flaska rött i stället och en härlig kycklinggryta några få meter från Mosel. Flodpråmar smög med jämna mellanrum fram på vattendraget och gjorde vår upplevelse ännu mera rik.

Annars börjar fru T och jag att känna en viss aktivitetströtthet. Sverige hägrar.