Att återkomma till campingen i Schönböcken i Lűbeck är som att komma hem. Campingen här är den första camping som vi övernattade vid på kontinenten. Jag kommer så väl ihåg hur glad jag blev när vi hittade den. Nu snackar vi före TomTom-tiden.
Campingen är inte anmärkningsvärd på något sätt, men är betydelsefull eftersom vi har varit här så ofta.
Speciellt kommer jag ihåg en vansinnesfärd i 160 km/h (vansinnesfärd för mig, inte för tyskar) från Prag och genom Berlin för att hinna checka in i Schönböcken före kl 22.00. Det var för två år sedan och bilen var en SEAT och boendet var tält. Jag kommer ihåg att jag fortsatte in på campingområdet i nästan samma fart som under vannsinnesfärden. Tältet restes på tio minuter. Mat åts och en vinflaska dracks under en halvtimme. Mycket fnitter och plötsligt var det god godnatt och tyst.
Tiden går.
En sak tycker jag inte om i Tyskland. Stau heter det på tyska och betyder trafikkö. Det händer speciellt på motorvägar och vid vägbyggen. I dag åkte vi från Köln till Lűbeck (ca 50 mil) och Astrid beräknade att det skulle ta ca 5 tim. Det tog åtta timmar och det var inte lunchens fel utan c:a 10 vägbyggen som sinkade. Ibland stod vi helt still. Detta händer inte så ofta i Sverige på våra ödsliga och lugna motorvägar. Bl.a. är det ytterst ovanligt att någon kör om en i över 200 km/tim. I Tyskland dyker dom upp med jämna mellanrum.
Mycket minnen från denna resa.
I Köln fäste jag mig vid en positivhalare. Vi var i centrum i fyra timmar och under den tiden spelade han oavbrutet utefter huvudgågatan. Oavbrutet! Hela tiden! Han åt och drack kaffe på positivet hela tiden spelande. Armen gick som en pistong. En fysisk prestation.för alla människor, men speciellt för denne positivhalare eftersom han var fysiskt handikappad. Armar och händer var förkrympta.
Reportoiaren var fantastisk. Rock, pop, schlagers och tyska marscher. Massvis med ABBA-låtar, Beatleslåtar och rock- och popklassiker, ingen ände på allt. Som IT-människa undrade man vem som programmerade och hur allt gick till. Allt var analogt.
Jag hade tusen frågor, men kunde för litet tyska och fick inte chansen att fråga positivhalaren eftersom han spelade hela tiden.
Tjänade han pengar? Gissa!!! Om jag inte vore ateist och humanist så skulle jag bli positivhalare i nästa liv.
I morgon Danmark/ Köpenhamn!
Campingen är inte anmärkningsvärd på något sätt, men är betydelsefull eftersom vi har varit här så ofta.
Speciellt kommer jag ihåg en vansinnesfärd i 160 km/h (vansinnesfärd för mig, inte för tyskar) från Prag och genom Berlin för att hinna checka in i Schönböcken före kl 22.00. Det var för två år sedan och bilen var en SEAT och boendet var tält. Jag kommer ihåg att jag fortsatte in på campingområdet i nästan samma fart som under vannsinnesfärden. Tältet restes på tio minuter. Mat åts och en vinflaska dracks under en halvtimme. Mycket fnitter och plötsligt var det god godnatt och tyst.
Tiden går.
En sak tycker jag inte om i Tyskland. Stau heter det på tyska och betyder trafikkö. Det händer speciellt på motorvägar och vid vägbyggen. I dag åkte vi från Köln till Lűbeck (ca 50 mil) och Astrid beräknade att det skulle ta ca 5 tim. Det tog åtta timmar och det var inte lunchens fel utan c:a 10 vägbyggen som sinkade. Ibland stod vi helt still. Detta händer inte så ofta i Sverige på våra ödsliga och lugna motorvägar. Bl.a. är det ytterst ovanligt att någon kör om en i över 200 km/tim. I Tyskland dyker dom upp med jämna mellanrum.
Mycket minnen från denna resa.
I Köln fäste jag mig vid en positivhalare. Vi var i centrum i fyra timmar och under den tiden spelade han oavbrutet utefter huvudgågatan. Oavbrutet! Hela tiden! Han åt och drack kaffe på positivet hela tiden spelande. Armen gick som en pistong. En fysisk prestation.för alla människor, men speciellt för denne positivhalare eftersom han var fysiskt handikappad. Armar och händer var förkrympta.
Reportoiaren var fantastisk. Rock, pop, schlagers och tyska marscher. Massvis med ABBA-låtar, Beatleslåtar och rock- och popklassiker, ingen ände på allt. Som IT-människa undrade man vem som programmerade och hur allt gick till. Allt var analogt.Jag hade tusen frågor, men kunde för litet tyska och fick inte chansen att fråga positivhalaren eftersom han spelade hela tiden.
Tjänade han pengar? Gissa!!! Om jag inte vore ateist och humanist så skulle jag bli positivhalare i nästa liv.
I morgon Danmark/ Köpenhamn!
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar