Irland dag 9

Ingen sjöng i morse men vi vaknade tidigt och möttes av sol och en kylig morgon. Vädret överraskar, vi trodde att vi skulle få mycket mera regn än vi hittills fått. Men även idag blåste det ordentligt.

De vanliga morgonbestyren stökades raskt och effektivt av. Sedan drog vi norrut. Först tittade vi till Adare som kändes lite överskattat. Några hus med fina halmtak har förvandlats till butiker och restauranger och drar dit busslaster av pensionärer. Nja, jag vet inte....?

Halmtak

Nästa anhalt var Limerick. Staden visade sig bättre än sitt rykte. Den kändes genuin med floden Shannon flytande igenom mäktig och grann. Bloggare lade ut en egentillverkad limerick på Facebook, som senare under dagen uppskattades av en del vänner. Bilden innehöll ordet Limerick men texten men namnet Limerick var svår att hitta konstigt nog

Limerick

.På båda ställena hittade vi bra och gratis parkeringsplatser vilket är ett jätteplus.

Sedan var det dags för kusten igen. Vi och många andra tog oss till Cliffs of Moher i den starka blåsten. Som tur var sken solen hela vistelsen. Vägarna ut var smala och krokiga och de s. k. hästskorna fanns med hela tiden.

Det var välorganiserat därute. Inträde och parkeringsavgift togs samtidigt. Området består av underbara klippor som stupar brant ner i havet. Nedanför besökarna flyger och landar fåglar på klippavsatserna. Lunnefåglar ska var de vanligaste men man kan inte skilja en art från en annan om man inte har kikare. Besökarna går väldigt nära kanterna. Lite farligt kan man tycka eftersom det blåste halv storm mest hela tiden.

Klippor

Vi var nog där i två timmar och vandrade runt. Vi tog oss dock aldrig till Hags Head som var planerat.

Vi inhandlade två saker i shopen. En fickplunta till bloggaren och en kepa till fru T. Båda märkta med Irland.

Eftersom vi märker att dagarna går fort beslutade vi att ta oss en rejäl bit norrut. Även denna gång på smala och krokiga hästskovägar. Vi siktade in oss på staden Sligo men kom bara till staden Knock där vi hittade en märklig religiös företeelse.

Jag letade och letade efter ett nattläger och tänkte just ge upp när jag lyckades hitta en campimg i den lilla staden Knock. Det var en bit att åka men vi hade inget val. När man är ute så här i okända marker vill man gärna stå skyddat och säkert. I min stora bok om Irland läste jag att några människor år 1887 hade varit med om en uppenbarelse just här. De hade skådat Maria, Jesus och Johannes döparen. Vittnena var många vilket gjorde att katolska kyrkan bekräftade händelsen. Så småningom började människor att vallfärda hit för att få en smakbit av det heliga. Numera kommer över halvmiljonen per år. De har sett sig tvungna att bygga en ny stor kyrka (som är modern och speciell) och en del andra byggnader på ett stort område öppet för alla. Ja, det är verkligen en märklig plats. Jag och H diskuterar ivrigt hur det kan komma sig att så många anser att uppenbarelsen är självklar och sann. Vi kommer ingen vart och lämnar det därhän. Nu ska vi sova strax intill kyrkogården som är full av keltiska kors. Huu...

Nya kyrkan

God Natt då, i morgon kommer vi att närma oss Nordirland!

Irland dag 8

Vi började dagen med frukostsjungande. Fru T sjöng Fritjof i Arkadien både på engelska och svenska och bloggaren kontrade med Hard times come again no more av Stephen Foster, inte Bob Dylan som många tror.

Utanför husbilsfönstret stod regnet som spön i backen och blåsten var ansenlig. Trots det sprang vi fram och tillbaka till servicebyggnaden för disk och toalettbestyr. Blåsten kom att förfölja oss hela dagen, regnet avtog efter en timme.

När vi gav oss iväg i niotiden hade vi bara några hundra meter ner till färjan som skulle föra oss över till fastlandet från Valentia Island. Överfärden tog tio minuter och det skvalpade bra nog i den ihärdiga blåsten.

Färja

Vi avslutade Ring of Kerry och tog oss upp till nästa halvö. Den som vi kan kalla Dingle-ringen. Den var oerhört häftig. Trots att den bara är fyra mil lång hann man uppleva väl så mycket som man upplevde på Ring of Kerrys 18 mil.

Man befann sig på mycket smala vägar flera hundra meter över havets yta. Det stupade rakt ner mot det i blåsten upprörda vattnet. Det var svårt att inte stanna vid varje utsiktsplats.

Svindlande

 På nordsidan tilltog blåsten så vi nästan var rädda att vi skulle bli fåglar och segla i väg över klippkanten. Bloggaren måste trycka ner sommarhatten till max för att inte bli av med den.

Nertryckt hatt

Vägarna var hela tiden smala och krokiga och man måste var på sin vakt vid varje kurva och klippavsats. Naturen runt oss var formidabel.

Till slut kom vi fram till samhället Tralee och efter det utbredde sig en underbar N- väg (rak och bred) till Adare (Irlands vackraste by) där vi stannade på en liten, lugn familjecamping efter en härligt dramatisk dag.

Har vi råd att vara på campingar varje dag? Ja, för vi gör inget annat än att uppleva gratis naturupplevelser :-)

Kvällsmaten bestod av kålpudding som tillagades med ”ugn på gasolspisen”. Det var första gången och resultatet blev fantastiskt :-)

Omnia

I morgon ska vi till Limerick! och sedan till Hags Head.

Irland dag 7

Vi sov runt 12 timmar.

Sedan stökade vi omkring på campingen med olika husbils- och hygienbestyr. Vädret var finemang.

Målet för dagen var Ring of Kerry. För att komma dit körde vi först till Killarney. Där lunchade vi och letade parkeringsplats för kunna kolla in turiststaden. Tyvärr funkade det dåligt (som vanligt på de brittiska öarna) så vi gav upp och åkte och handlade på Lidl :-)

Sedan begav vi oss ut på Europas längsta sammanhängande turistväg, 18 mil lång.

Det första man kan säga är att vägarna är smala och dåliga. Sämst är de där de är som smalast. Där har några elaka vägarbetare asfalterat ner hästskoliknade järnbitar både mot vägrenen och i mittensträngen. Husbilen är tyvärr så bred så man kör på hästskorna på både vänster och höger sida. Däcken slamrar och lider mest hela tiden och chauffören sitter och tänker på om försäkringen Falk kommer att fungera när alla däcken exploderar samtidigt:-(
 

Med facit i handen kan bloggaren säga att de inte gjorde det. Inte än i alla fall :-)

Vi körde i vänstervarv. Turistbussar uppmanas att köra i högervarv. Det innebar att vi mötte ganska många, men det var egentligen inget problem eftersom husbilars och turistbussars backspeglar aldrig mötas om ni förstår vad jag menar.

De första milen efter sjöarna var trevliga och vi stannade bl.a. vid Ladie´s view och kollade in utsikten. Sedan blev det riktigt tråkigt ända fram till det lilla samhället Sneem.

Men då plötsligt kom vi ut till Atlantkusten och hela utsiktsparaden exploderade. Vi stannade åtskilliga gånger och bara glodde. Underbart fint faktiskt!

Lovely :-)

Finsk gudinna möter irländsk kust

Är man höjdrädd så är man :-)

Efter att ha tagit oss ut på Valentia Island sitter vi på en camping i Knight´s Town och dokumenterar och planerar. Magarna är lugna efter en rejäl grillmiddag. Första grillningen på semestern.

I morgon ska vi ut på Dingle. Hoppas att vädret håller i sig. Inget irlandsregn än så länge :-)

Irland dag 6

Man måste faktiskt medge att man blev lite brydd över vädret. Var detta det som väntade oss på Irland? Blötregn?

Nåväl, vi gav oss iväg mot Cork och efterhand blev vädret bättre. Aderton mil blev det innan vi var framme. Vägarna var smalare, filerna färre och farten reducerad. Det kändes bra.

Vi hittade ett område i närheten av centrum där vi kunde parkera för att cykla in till Cork. Men hur skulle vi göra med betalningen? Det verkade som alla på parkeringsgatan hade gällande kort och vi ville definitivt inte lämna ut något kontonummer på mobilen.

Inte bra :-(

Då dyker en parkeringsvakt upp och bloggaren närmar sig ödmjukt: Excuse me, Sir?

Det visade sig att man på brittiska öarna inte har tillgång till våra svenska registreringsnummer, vilket innebär att de inte kan skicka parkeringsböter till oss. Så det var bara att stå hur länge vi ville utan att betala. Bra att veta:-) inför veckan på Irland....och resten av Storbritannienvistelsen.

Cork, då? Ja, nu var det ebb så vattenflödet var inte så vackert, men annars fanns det en del att titta på, mest i den historiska delen. Men det är inte en stad man åker till Irland för att besöka, ånej!

Ebb

Efter promenaden i staden åkte vi en mil norrut till en camping i byn Blarney. Hur vädret var på kvällen? Underbart:-)

Tvättade fru T husbilsfönster? Ja:-)

Fönstertvätt!

 

Irland dag 5

Efter lite vanligt husbilsbestyr slängde vi oss ut på M 4:an och drog västerut mot Swansea. Vi hade vädergudarna med oss och när landskapet öppnade sig gled vi ner mot staden Swansea och havet.

En parkering några kilometer utanför centrum var förberett av Fru T. Den kostade 3 £ för hela dagen. Det var den värd. Efter lunch cyklade vi utefter Swansea Beach in till centrum. Stranden var magnifik och vädret helt OK.

Swansea Beach

Swanseas centrum däremot var lite tråkigt . Inget speciellt där. Men vi knallade in på en Tesco för proviantering. Första matinköpet sedan avfärden faktiskt. Vi fick mycket för pengarna konstaterade det alltid så prismedvetna Fru T.

På hemväg till parkeringen diskuterade vi Swanseas fotbollslags öde i Premier League och bloggaren hade rätt (Fru T hade ingen åsikt). De hamnade på femtonde plats den här säsongen.

Vi vilade några timmar på parkeringen innan vi begav oss ytterligare längre västerut. Nu till Pembroke och färjan över till Irland.

Vi lagade och åt kvällsmat på en parkering nedanför Pembroke Castle, som sedan blev ett naturligt promenadmål efter käkandet.

Pembroke Castle

Sedan körde vi de tre kilometerna till Pembroke Docs och installerade oss inför färjöverfarten kl. 2.45!! Vi hann slumra in en stund innan incheckningen.

Färjan (Irish Ferries) var fantastisk. Den andades puts och jugend. Varken Fru T eller bloggaren har varit på finare färja. En riktig överraskning. Nästan alla människor var väl förberedda för de fyra timmarna som överfarten tog. Det var kuddar, filtar och sovsäckar i mängder.

Fru T hade en filt med sig och bloggaren hade en bok av den irländska författaren Anne Enright (Sammankomsten, bra bok) som huvudkudde. Båda sov gott under hela överfarten :-)

Nu sitter vi i Rosslare på Irland och käkar frukost inför dagens tur till Cork.

Irland dag 4

Ja, än har vi inte kommit till Irland, men vi närmar oss :-)

Vi vaknade efter en god natts sömn på Marine Parade i Dover. Tänk att sova så bra på en allmän gata i en engelsk stad:-)

Målet för dagen var Wales och dess huvudstad Cardiff. En liten nätt tripp på cirka 35 mil.

För att inte dagen bara skulle bli transport tog vi beslutet att stanna och titta på Windsor Castle. Ett av Europas magnifika slott som vi hittills har missat.

Det var inga problem att ta sig dit och hitta en parkering. Problemen började när vi skulle betala parkeringen i den typ ”engelska” automaten. Vi hade inga coins i engelska pund. Vad gör man? Ja, bloggaren gav sig på en hjälpsam engelska och köpte pundcoins med Eurosedlar. Charm?

När det var avklarat började nästa problem. Att ta sig igenom ett kösystem till slottet som var så engelskt så man bara kunde ge upp eller skratta. Vi gav upp, tog några bilder av det berömda slottet utifrån och hoppade in i motorhemmet och drog mot Wales.

 

Utanför Windsor Castle

Att komma till Wales och Cardiff kändes jättefint. För det första upptäckte vi att walesiskan är ett oerhört märkligt språk. Men intressant.

Fru T hade snokat upp en härlig ställplats mitt inne i Cardiff och vi hittade dit med hjälp av en hygglig kvinnlig parkeringsvakt och några poliser som släppte oss igenom spärrar till en cricketlandskamp som pågick på eftermiddagen.

Efter god mat och dryck tog vi oss ut på stan mitt i rusningen efter landskampen som England vann.

Cardiff visade sig var en fin stad. En del var gammal, rustik och traditionell och en del (den ner mot vattnet) var nybyggd och modern.

 

I den moderna delen

Så blev dagen. Hem till husbilen för att dokumentera och sova.

I morgon kollar vi Swansea innan vi tar färjan över till IRLAND :-)

Irland dag 3

Det här blev en transportdag. Först 40 mil genom Holland och Belgien och sedan till franska Dunkerque.

Holland är fantastiskt. Underbara vägar, platt som en pannkaka och hela landet är som en trädgård. Varenda kvadratmeter är uppodlat :-)

Belgien känns ruffigare, vägarna har sämre kvalitet, men så har man sina smycken, sina städer. Brugge och Gent, say no more!

Tyvärr var museet i Dunkerque, som påminner oss om evakueringen av 340 000 allierade soldater till England under andra världskrigets öppningsskede, under restaurering. Ej öppet alltså :-(

Så det blev raka spåret till Car Port i Dunkerque och några timmars väntan innan färjan gick.

Överfarten blev dimmig, vågig men odramatisk.

 

Bloggaren laddar inför vänstertrafiken i England :-)

Väl framkomna till Dover blev det både vänstertrafik och att klättra uppför de vita klipporna att tänka på för chauffören. Fru T hade nämligen funderat ut en ställplats uppe vid Dover Castle, men tji fick vi när vi kom upp. Där fick man inte stå under natten :-(

Så det blev den vanliga övernattningen på Marine Parade med ett tiotal andra husbilar. Sen middag blev det, vi åt vid tiotiden.

I morgon tar vi oss till Wales är det tänkt.

Irland dag 2 2017

Efter disk och välbehövliga duschar åkte vi söderut mot Hollands Venedig Giethoorn. Det uttalas Skithoorn på holländska men är inte oangenämnt på något sätt. Kanalsystemet är fantastiskt vackert och besöks visst av bl.a. tusentals kineser varje år.

Hollands Venedig

Några missöden under dagen. Vi fick inte betala med Mastercard!!!! i Heidenau utan måste åka in till byn och fixa cash. Märkligt!

Den nya gps:n lurade ut oss på en åker på väg till Giethoorn. Färden slutade med en stopptrafikskylt, det var bara att vända, tänka om och bli osams med ”Astrid” en stund.

Denna dag var ju Midsommarafton också och det blev sill, potäter, öl och snaps utanför husbilen vid Giethoorn-campingen. Snapsvisor sjöngs och det var en stor dag för Tiina som åt bröd och potatis för första gången på 10 veckor.

Sedan cyklade vi några timmer i Giethoorn och upplevde det härliga kanalsystemet som var lite svårt att hitta till att börja med. Vi åkte helt enkelt åt fel håll :-)

 

I morgon kväll korsar vi Engelska kanalen till Dover!

Irland dag1 2017

Vi började med en tur ner till Göteborg där vi inväntade färjan till Fredrikshavn som avgick 00.30 torsdagen 22/6. Det gäller att vara beredd på långa dagsetapper så här i början eftersom målet för sommarresan är Irland :-)

Resan över sundet gick bra i hyfsade vilstolar. Lite sömn blev det i alla fall. Vi kom fram 4.10 och då var det bara att ställa sig på en parkering och fortsätta att sova. Vi kom iväg söderut runt nio.

För att det inte bara skulle bli bara bilköra stannade vi i Århus och besökte ”Den gamle by”. Lite dyrt men genuint och ”hygge”.

Den gamle by

Målet för dagen var en camping 4 mil söder om Hamburg i Heidenau. Vi fick kämpa lite eftersom det var ganska många tidskrävande Stau(s) och ett riktigt orkanliknande oväder som tillsammans sinkade oss.

Men vi tog oss dit i tid och sov välbehövligt efter god mat och gott vin.

Sista April- tur 2017

Det blev en tur i vår nyfriserade husbil. Ny inredning sydd av kompetent Fru T.

28 april åkte vi ner till Mariefred och dagen efter cyklade vi in till "centrum" i den lilla staden. Vi åkte runt Gripsholm Slott och korsade de små gränderna i några timmar.

Sedan blev det Stockholm (efter en avstickare till slottet Sturehof). Vi stod på en galant ställplats på Skeppsholmen. Gångavstånd till kvällens begivenhet. Galeasens uppsättning av Hamlet.

Vi sov gott mitt i storstaden och tog oss dagen efter till Uppsala och det traditionella sista april- firandet. Det blev både forsränning och Gunillaklocka.

Nästa tur blir Irland!!