Teneriffa 5

Vi beslutade oss för att åka till Masca-dalen med lokalbus vilket innebar byten och tre olika bussar. Det gick bra bortsett från att vi åkte för långt vid första bytet. Svårt att förklara varför, lika svårt som att förklara busstidtabeller och hållplatser på Teneriffa. Hållplatserna innehåller nästan ingen information alls och gör den det så är texten alldeles för liten från fönstret i bussen. 

Nåväl, den andra bussen tog oss högt upp i bergen till Santiago de Teide. Utsikten från den slingrande vägen ner mot Atlantens blågrå vatten var väldigt vacker. När vi kom fram till Santiago stod en mindre buss och väntade på oss och vi förstod att de sista fem kilometrarna till byn Masca skulle bli extraordinära. 

Vanliga serpentinvägar i all ära men det här slog nog alla rekord. Det var högt och det var brant uppför och sedan brant nerför mot byn. Inte nog med det, vi tvingades möta ett antal andra bilar också eftersom många privatpersoner verkar gilla att utmana sig själva i sådana här strapatser.

Extraordinära serpentinvägar

Chauffören var dock säker och van och stora cementblock bildade gräns mot stupen så det kändes hyfsat lugnt i alla fall.  

När vi kom fram började det regna och det höll i stort sett i sig under de tre timmarna som vi var där. Vi hann i alla fall äta på en rustik restaurang och gå på nästan alla vägar som fanns i den lilla byn. Eftersom det kuperade Masca ligger i en dal omgiven av höga berg så behövdes ledstänger på många av gatorna för att man överhuvud taget skulle kunna ta sig fram.

Fru T njuter av utsikten

Vi undrade varför man börjar bo på ett sådant ställe från första början. Wikipedia gav svaret, återkommer med det! 


Masca är en liten apelsinby som ligger i Teneriffas nordvästra hörn. Byn byggdes av Guancherna - Teneriffas urinvånare. De levde helt utan kontakt med den övriga delen av ön väldigt länge. Byn är uppbyggd i en ravin med 600 meter höga bergväggar. År 1496 intog conquistadorerna dalen och dräpte befolkningen som bodde där.
Byn har varit helt gömd för den resterande delen av ön fram till 1927. Då fick de telefon men de kunde fortfarande inte ta sig därifrån utan flera dagars vandring till fots eller med åsna. 1991 byggdes en smal slingrig väg som gick ner till dalen.
Idag bor 120 invånare kvar i de gamla vita stenhusen med terrakottatak. Det kommer massor av turister och vandrare till Masca varje dag, det sägs att det är ett paradis eller ett Mekka för vandrare med alla sina fina vyer och utsikter. Byn är uppbyggd runt en kyrka som ligger på ett palmkantat torg. Det finns också ett museum som visar utställningar av deras enkla men smarta föremål som användes i den avlägsna byn för att göra livet lättare. Wikipedia

 

Nu sysslar i alla fall de 120 personer som bor här enbart med turism och det lever de säkert gott av eftersom turisterna varje dag på året kommer i en strid ström till platsen, ofta i bil och buss men lika mycket vandrande. Det finns vandringsleder ner till och från havet åtta kilometer bort. 

Vi avslutade med en stark kopp kaffe och ett glas cognac innan vi bytte de tre bussarna igen på väg hem till hotellet och middag på balkongen. Då hade det slutat regna. 

Det är trevligt här!