Irland dag 8

Vi började dagen med frukostsjungande. Fru T sjöng Fritjof i Arkadien både på engelska och svenska och bloggaren kontrade med Hard times come again no more av Stephen Foster, inte Bob Dylan som många tror.

Utanför husbilsfönstret stod regnet som spön i backen och blåsten var ansenlig. Trots det sprang vi fram och tillbaka till servicebyggnaden för disk och toalettbestyr. Blåsten kom att förfölja oss hela dagen, regnet avtog efter en timme.

När vi gav oss iväg i niotiden hade vi bara några hundra meter ner till färjan som skulle föra oss över till fastlandet från Valentia Island. Överfärden tog tio minuter och det skvalpade bra nog i den ihärdiga blåsten.

Färja

Vi avslutade Ring of Kerry och tog oss upp till nästa halvö. Den som vi kan kalla Dingle-ringen. Den var oerhört häftig. Trots att den bara är fyra mil lång hann man uppleva väl så mycket som man upplevde på Ring of Kerrys 18 mil.

Man befann sig på mycket smala vägar flera hundra meter över havets yta. Det stupade rakt ner mot det i blåsten upprörda vattnet. Det var svårt att inte stanna vid varje utsiktsplats.

Svindlande

 På nordsidan tilltog blåsten så vi nästan var rädda att vi skulle bli fåglar och segla i väg över klippkanten. Bloggaren måste trycka ner sommarhatten till max för att inte bli av med den.

Nertryckt hatt

Vägarna var hela tiden smala och krokiga och man måste var på sin vakt vid varje kurva och klippavsats. Naturen runt oss var formidabel.

Till slut kom vi fram till samhället Tralee och efter det utbredde sig en underbar N- väg (rak och bred) till Adare (Irlands vackraste by) där vi stannade på en liten, lugn familjecamping efter en härligt dramatisk dag.

Har vi råd att vara på campingar varje dag? Ja, för vi gör inget annat än att uppleva gratis naturupplevelser :-)

Kvällsmaten bestod av kålpudding som tillagades med ”ugn på gasolspisen”. Det var första gången och resultatet blev fantastiskt :-)

Omnia

I morgon ska vi till Limerick! och sedan till Hags Head.