Brev till utbildningsministern

För några dagar sedan satt jag i föreläsningssal 6 på Högskolan Dalarna och lyssnade på insiktsfulla människor som pratade om nästa generations lärande. Plötsligt slog det mig att nästa generation redan har funnits i svenska skolsalar i ett tiotal år. En märklig och litet skrämmande tanke.

Men ännu märkligare och mycket mer skrämmande är vetskapen att vi under de senaste fyra åren har haft en utbildningsminister som har hävdat att nästa generations elever är samma elever som fanns i svenska skolsalar redan på femtiotalet.

På hemvägen från Högskolan funderade jag på när den populism, som har varit förhärskande i skoldebatten i media de senaste åren ska bytas ut mot en kunskapsdebatt som handlar om alla elevers lärande. Vi ska ju ha fokus på kunskaper, enl. utbildningsministern.

Vissa viktiga frågeställningar har lyst med sin frånvaro. Att eleven skulle kunna lära sig något på egen hand betraktas som flum. Att lära sig att lära är flum. Trots att det är just det som så många elever sysslar med i sitt informella lärande utanför skolans murar.

Näe, nu pratar vi om inlärning igen. Överföringsmetaforen med en sändare (läraren) och en mottagare (eleven) verkar vara det enda sättet ett lära sig något. Myten om att alla elever lär sig samma sak när en lärare från katedern berättar den eviga sanningen frodas och lever ett behagligt liv skyddat av ett politiskt etablissemang som sneglar tillbaka på sin egen skolgång och det samhälle man levde i då.

Skoldebatten har varit lika grund som Orsasjön. Den har handlat om betyg och sortering. Problem i skolan orsakas alltid av elever. Det är dem som ska skärpa sig och det är dem som får ta konsekvenserna. Man ska visa ansvar, men får aldrig vara med och ta ansvar för sitt eget lärande. Sitt still, var flitig och plugga! Prov på måndag! Betyg på tisdag!

Vart tog Piaget vägen förresten? Vart tog debatten om elevens lärande vägen?

För några år sedan var den konstruktivistiska uppfattningen om lärande förhärskande och vital. Styrdokumenten baseras på detta tänkande. Det handlar om att människan genom varierad och mångfacetterad information själv konstruerar sin förståelse av omvärlden. Synsättet utesluter all teori om att lärande bara skulle vara en påfyllningsprocess där en lärare överför färdigheter och kunskaper till elever. Det som Paul Freire kallade för sparbössepedagogik.
Om detta skrev och tyckte den schweiziske biologen, psykologen och kunskapsteoretikern Jean Piaget. Hyllad i går, glömd idag! Han liksom de flesta andra som forskar och försöker förstå lärandets mysterium.

Många inom skolan tror att de nya styrdokumenten innebär slutet för den kunskapssyn som handlar om förförståelse och förståelse. Så mycket viktigare då att ta till sig de nya styrdokumenten i stället för att bilda sig en uppfattning om skolans framtid via journalister som går på populistiska presskonferenser.

Kommer rektorer och lärare att bli förtrogna med de nya styrdokumenten? Det finns tyvärr fog för oro. Skolinspektionen konstaterar att det finns tydliga indikationer på att det hos en hel del saknas kunskaper om kursplaner och andra styrdokument både bland huvudmän, rektorer och lärare. Betygssättning utgår inte från betygskriterierna och de nationella målen och skolorna förmår inte att analysera sina egna brister och göra något åt dem.
Efter femton år av samma styrdokument!

- Det finns många problem som jag ligger sömnlös över men detta tillhör inte ett av dem, sade utbildningsministern angående skillnaderna i datortäthet i skolan. Tack och lov tar skol-Sverige inte lika lätt på tillgänglighetsfrågorna gällande ett modernt IT-stöd och moderna lärverktyg som han.

I Sandvikens kommun ger vi dessa signaler:
Genom en investering i Sandvikens skolors lärmiljö med en dator till varje elev och personal kan vi göra skillnad och bildar framtid.
Vi ökar elevers och pedagogers möjlighet till nya lärmiljöer och förutsättningar för bättre resultat och högre måluppfyllelse. IT erbjuder nya möjligheter att kunna anpassa och utveckla undervisning, pedagogiskt material, uppföljning av arbets- och redovisningssätt utifrån elevers olika förutsättningar och behov.
I Kunskapsnämndens beslut till inriktning för framtidens gymnasieskola i Sandviken står att: ” Datorn ska vara ett verktyg i vardagen, för både elever och medarbetare. Varje elev och medarbetare i gymnasieskolan ska ha en egen dator.” Arbetet med att uppnå detta påbörjas nu.
I september och oktober kommer elever och undervisande lärare i åk 1 att förses med var sin dator. Nästa höst får de nya eleverna i åk 1 vid gymnasieskolan datorer. Vidare planeras att Sandvikens samtliga lärare i grundskolan ska får varsin dator under 2011 samt att grundskolans elever successivt under 2012 och 2013 kommer att förses med var sin dator. Kommunens hela satsning tar sin utgångspunkt i Sandvikens kommuns Vision 2025 samt Kunskapsförvaltningens övergripande vision om att göra skillnad och bilda framtid.

Efter ett år av en dator till varje elev och personal på en F-9 skola i Sandvikens kommun reflekterar skolans rektor:

Elevers känsla av att vara respekterade när vi har satsat på dom märks så tydligt. Vår tilltro, även om den kanske är blåögd ibland, till att eleverna ska kunna hantera detta på ett ansvarsfullt sätt blir som en själuppfyllande profetia. Visst finns det dom som inte agerar med ansvar men dom gör inte det i något avseende och allra minst mot sig själva. Troligen är det så att det är fler som ”räddas” till att bli ansvarsfulla människor om dom möts av respekt och en självklar tilltro än de som vi ”räddar” genom att sätta upp staket, förbud och begränsningar.

Arbetslagsutveckling när sker den? När man tillsammans förflyttar sig till ett okänt rum. Där man utforskar och upptäcker tillsammans.
Man får bränsle av att andra är intresserade och frågar efter. Man höjer nivån från en trivial vardagslunk där många stigar redan utstakade, roller är givna både inom arbetslagen och i relation till chefen, förvaltningen, politikerna och inte minst IT avdelningen. En vi och dom känsla som jag också tycker speglar sig i relationen lärare /elever. Jag ser tecken i detta projekt som talar för att vi är på väg bort från detta rollspelande och i stället ser oss som ett team som drar åt samma håll.
Vi och eleverna växer när omgivningen har förväntningar.

Utbildningsministern, häng på nu när tåget går ute på svenska skolor! Stå inte kvar på femtiotalsperrongen! Skol-Sverige behöver en utbildningsminister som lever i nuet!

Inför hösten 2010

Sakta men säkert börjar maskineriet gå igång inför en höst som kommer att innebära många förändringar inom förskola och skola i Sandviken. Jag tänker på den digitala skolutvecklingen som äntligen börjar ta fart på allvar.

Alla åk 1-elever och lärare på gymnasiet får tillgång till en egen bärbar dator som kan nyttjas i ett trådlöst nätverk med hög kapacitet över hela gymnasiecampus.
Den lyckade 1-1-satsningen i Österfärnebo fortsätter i samarbete med Högskolan Dalarna.
Skriva sig till läsning blir äntligen en accepterad läsinlärningsmetod. På bred front fortbildas lärare i detta. Alla elever från åk 1 till gymnasiet får tillgång till de alternativa lärverktygen.
Kontakten med vårdnadshavare utvecklas vidare digitalt genom e-tjänster för IUP och barnomsorg/skolbarnomsorg.
På minussidan finns fortfarande brist på planering och genomförande av relevant kompetensutveckling av lärarna inom IT-pedagogik.

Tittar man internationellt pågår mycket utveckling på området i många länder Omvärldsbloggen: Stefan Pålsson IT i skolan.

I Danmark har man på regeringsuppdrag jobbat fram rekommendationer som består av tio punkter som finns samlade i rapporten Fremtidens folkeskole – én av verdens bedste. En av punkterna är:

Valfriheten för eleverna och den pedagogiska användningen av it och digitala medier ska öka. Det krävs både relevant kompetensutveckling av lärarna och en genomtänkt utveckling av digitala lärresurser för att detta ska fungera.

I New York vill man förändra skolan genom att skapa en flexibel modell för att kunna hantera komplexa och varierande utvecklingsprocesser:

Individuell anpassning med hjälp av IT. Genom att anpassa undervisningen till elevernas förutsättningar och behov vill man höja deras motivation och prestation.
Undervisning online. Ständig tillgång till vägledning och lärresurser på nätet kan förhoppningsvis bidra till att individanpassa undervisningen och ge bättre möjligheter för eleverna att få den hjälp och vägledning som de behöver. Samtidigt förändras lärarrollen för dem som undervisar online, från en förmedlande till en mer coachaktig roll.

Amerikanska utbildningsdepartementet arbetar med att ta fram en federal IT-strategi för skolan. Det finns en stark medvetenhet om att utvecklingen går snabbt och att det därför gäller att handla nu. Skolan måste helt enkelt ta till sig de digitala möjligheterna i sin undervisning och i sina kunskapsmål för att kunna försvara sin roll och uppgift i samhället. Och det handlar om att tänka på helt andra sätt än under 1900-talet, eftersom världen helt enkelt inte längre ser ut och fungerar som den gjorde då.

Satsningarna kommer att ske inom tre stora områden. Det första rör hur den konkreta undervisningen ser ut och hur den kan finna nya didaktiska former och möjligheter med teknikens hjälp. Det andra området utgörs av mer systemövergripande satsningarna som syftar till förnya och förbättra en hel skolas samlade verksamhet genom målmedvetna it-satsningar. Och det tredje området rymmer insatser som ska se till att förnyelsearbetet och förändringar kan utvecklas och leva vidare på längre sikt. Här kan det också handla om utvärderingsarbete och forskningsprojekt som kan både kan ge större perspektiv och förslag på konkreta förbättringsåtgärder.

Trevlig läsning! Sverige, då?

Skolk i betygen och förslag på att förbjuda elever och lärare att bära heltäckande slöja.
Håhå, jaja!

Påsken är över

Det blev 6 km dag 2 i Vasaloppsspåret och litet träningsvärk på köpet. Fint att bära på, som en påminnelse om några fina dagar i husbilen i lovande vårsol.

Tillbaka till jobbet i dag och en halvtimme med Kunskapsnämnden där jag avrapporterade och informerade om möjligt En till en-projekt i Sandviken.
Stalltips: Det går inte att säga nej till :-)

Björklund är ute i blåsväder igen. Nu har han lagt sig i vad Luleå kommun bör använda sina pengar till. Inte till en Coop Arena i alla fall, när man samtidigt varslar 60 lärare. Ajabaja Luleå nu får ni inget statligt stöd! Karl Petersen, kommunalråd i Luleå är otroligt arg, enligt honom själv. Bryr sig Björklund? Skulle inte tro det!

Bris kritik mot Björklund och regeringens skolpolitik är svidande. Den straffande skolan rimmar illa med en skola där varje elev ska få möjligheten att utvecklas och bli sedd som en individ. Jan Björklunds skolpolitik stärker köns-, klass- etnicitetshierarkierna. (Dagens Arena)
Bryr sig Björklund? Skulle inte tro det?

Vi har den skolminister vi har!

Små noteringar:
Köpte Bonniers Världshistoria för 129 kr på Coop:s !! bokrea.
Har en ny mobil, HTC Touch Pro.
Lägger sista handen vid tio egna komponerade jazzlåtar i Finale 2004.
Väntar hem en dotter med familj från Guadeloupe i morgon.