Tack Lotta!

Glömde att berätta att några av oss (bilden nedan) åt sådan här god mat när vi tackade vår omtyckta chef och vän Lotta Delin för lång, trogen och framgångsrik tjänstgöring på IT-barrikaderna i Sandviken.
De andra åt lax! Platsen var Trebo. Rekommenderas.

Kampen för ett flexibelt, samhälls- och individanpassat lärande nu och i framtiden går vidare!

Tierp Hockey

Varje gång som vi har sett Tierp Hockey den här säsongen så har vi sagt:

-Det här var sista gången som vi går på hockey!!

Orden klingade väldigt bestämt förra helgen när ett håglöst hemmalag fick stordäng av Borlänge med 4-10. Tierp gjorde första målet och Borlänge de nästa åtta. Tierps målvakter verkade ha för små målvaktskydd och hade glömt plockhandskarna och placeringsförmågan i omklädningsrummet.

Efter en uppryckning i veckan med vinst borta mot Bålsta trotsade vi ännu en gång vårt beslut att aldrig mer titta på div 1-hockey. Bottenlaget Hedemora skulle komma på besök i Vegahallen och div 1-kontraktet nästa år kunde säkras vid seger och om alla andra resultat gick Tierps väg.

Blev det så? Naturligtvis inte :-(

De första tre Hedemoraskotten tappades in av målvakten i Tierp. Det kändes som om alla skott som Hedemora kunde få till skulle gå in. Då är det svårt att vinna en match.

Nu blev det dock match till slut och ena poängen ordnades av vår hjälte i Tierp Simon Östlund som tog på sig ansvaret och satte en straff som betydde 4-4. Mamma Tiina trodde inte sina ögon, eftersom Simon trots ivrigt målgörande i övrigt under alla år som hockeyspelare aldrig hade lyckats sätta en straff som senior.

Hade han möjligtvis tittat på trollkarlen på Kanal 5 som avslöjar alla andra trollkarlars trick. Det såg så ut, snyggt var det!

Nu fick Hedemora med sig två poäng i alla fall sedan man hade vunnit straffläggningen. Simon lade en straff till....i ribban :-(

Det här var sista gången vi går på hockey!!

Förmodligen.

BETT 2009

I år går BETT av stapeln 14/1- 17/1. Lokalen(erna) är som förra året i Olympia London.

Jag kommer med glädje ihåg förra årets BETT när jag var där för första gången. Resan anordnades av Föreningen Datorn i Utbildningen och allt förberedande arbete gjordes i Facebook. I en sluten yta presenterade sig alla deltagare i förväg. Där diskuterades och planerades också aktiviteter vid sidan av den reguljära mässan. Det var ett mycket lyckat grepp eftersom man hade känslan av att man kände många av deltagarna när man träffades för första gången.

Efter hemkomsten sammanfattade jag intrycken på Sandvikens hemsida:

Världens ledande utbildnings- och ICT-mässa BETT har gått av stapeln 9-12 jan 08 i London. Sandvikens kommun hade två representanter där, Erik Holmqvist, Kunskapskontoret och Per Zackrisson, IT-kontoret. De banade sig fram bland 300 000 andra besökare och 600 utställare under tre dagar.

Utställningslokalen Olympia London är enorm, byggd i slutet av 1800-talet ursprungligt känd som National Agriculture Hall. Den stora hallen, byggd med ett spann i glas och järn är 150 m lång och 75 m bred och var vid mässan proppad med utställare. Ovanför denna yta finns ett galleri där utställarna var placerade i tredubbla rader och i direkt anslutning en något mindre utställningshall med tillhörande galleri.

När vi anlände på torsdag middag var första intrycket kaotiskt. Men efter tre dagars och 14-15 timmars vandrande, kikande, lyssnande och frågande bland utställare och föredragshållare hade vi en relativt klar bild av vad det hela handlade om. Inte i detalj, men trendmässigt och i det stora hela.

Interaktiva skrivtavlor
Mest handlade det om Activeboards och Smartboards i alla dess former. Tavlor kopplade till kanon och dator och tavlor med inbyggd kanon. Tavlor utan behov av kanon samt lösningar där tavlan är bortplockad och en dosa och ett vanligt lakan eller vägg ersätter tavlan. Den lösningen kändes som magi och var 4 ggr billigare än en traditionell Smartboard.

Tyvärr handlade förevisningarna också mycket om gammal pedagogik i ny teknisk skepnad. Tipspromenader blir inte bättre pedagogik för att de sker på en smartboard.

Lärportaler
Lärportalernas antal var stort. Naturligtvis var de för oss mera kända portaltillverkarna på plats, Fronter och First Class. Men många andra som inte är vanliga i de nordiska länderna kändes mycket fräscha och väl värda att ta en titt på vid framtida val av kommunikations- och samarbetsportal inom skolan.

Tekniska filter
För dem som inte vill följa de vanligaste uppmaningarna på seminarierna att sätta sig in i och förstå vad barn och ungdomar använder nätet till (keeping up with the kids) fanns många förslag på tekniska filter. Med många programvaror kan man styra elevernas användande av datorerna. I vissa fall fick man känslan av att en svart bildskärm var en bra bildskärm. Inte så intressant kanske för en kommun som Sandviken som har tagit ett policybeslut om att de filter som eleverna ska använda är de filter som byggs mellan öronen med hjälp av samtal och diskussioner.

Seminarierna
Seminarierna var många och ofta intressanta och framåtsyftande. Vi var på ett seminarium som handlade om Building schools for the future. BSF är namnet på ett gigantiskt statligt investeringsprogram för om- och nybyggnation av grundskolor i England. I mediaspelaren dök premiärminister Gordon Brown upp och talade sig varm för att skolan i England ska nå alla elever. Lärandet ska vara lustfyllt och elevers kreativitet ska tas om hand i moderna skolbyggnader där IKT byggs in som en viktig hörnstenarna.
I viss sting av avund infann sig.

Annat
Sedan bara lite spridda anteckningar:
Virtuella PC i olika former börjar dyka upp. Icke att förväxla med tunna klienter.
Interaktiviteten var stor på seminarierna via rikligt med svarsdosor, som användes både i ur och skur.
Antalet bärbara billighetsdatorer och oömma sådana ökar. Det ska inte vara några problem att handskas med dem ganska vilt. Kanske viktigt när användandet av bärbart går ner i åldrarna i skolans värld.
Det var förvånansvärt litet virtuella världar och spel på mässan. Vi var dock med på en rundvandring i SecondLife vid ett seminarium.
Podcast och bloggar är fortfarande hot stuff.
Det var lätt att hitta 3D-glasögon och glida iväg i virtuella 3D-världar.
Det känns som om Mac behåller sitt försprång gällande musik och ljud.
De stora drakarna hade Microsoft, Intel, HP, Adobe och Prometeus visade musklerna i stora utställningskomplex.
Video conferencing är stort.
Animerade lergubbar hänger fortfarande med.
Datorskåpen för bärbara datorer blir fler, större och trendigare.

Efterarbete
Vi bodde tillsammans med ett sjuttiotal svenskar på ett hotell i South Kensington. Det innebar stora möjligheter att träffa likasinnade lärare och IT-samordnare för diskussioner och tips ang. mässans innehåll. Resan anordnades av Datorn i Utbildningen och allt förberedelsearbete har legat i Facebook. Där fortsätter nu efterarbetet, som redan har utmynnat i en träff i Sollentuna nästa vecka där undertecknad och några till ska arbeta för nätverksträffar med de människor som var med på BETT. Arbetet ska ligga på en praktisk nivå där syftet är att komma fram till nyttiga och ekonomiska IT-lösningar som kan komma Sveriges skolkommuner till del.

Och så blev det. En seminarieserien IT i praktiken, förlagda i Stockholm har genomförts under hela 08. Dessa har bl.a. resulterat i många uppskattade artiklar i tidskriften DiU. Tänk vad några dagar i London kan generera!

Men det var då. I dagarna åker ett antal IT-pedagoger och rektorer från Sandviken till BETT. Förhoppningsvis kommer man hem med nya, fräscha idéer som kan appliceras i vår verksamhet.

För tidigt egentligen!

Just när man har gått ner i någon sorts acceptans att det fortfarande är vinter och kommer att så vara i några månader till så dimper dom ner.
Kolorerade och med ett glättigt papper.
Den ena med en framsida där en yngre kvinna med en buskliknande tatuering på vänster överarm och iklädd en somrig röd klänning med vita prickar lättjefullt plaskar i en pool någonstans i Sverige.
Den andra med en bild på omslaget av en strömlinjeformad husbil i ett trendigt, gråblåaktigt utförande.

Ja visst, infernaliskt och listigt får dom bloggaren att intensivt börja längta efter sommaren (igen).
Vilka då?
Jo, Camping och Stugor Sverige 2009, Ett friare liv och Husvagn-Svensson AB i Lidköping. Dom vet vad dom gör. De vet vilka känslöspröt som ska påverkas. Dom vet vilka vi är.

Vi är dom som tycker att det är spännande att läsa om Nivå- och Stoppklossar i hårdplast för 179 kr/par. Eller om en Gångmatta Lurö, som är slitstark och halksäker och som man kan rengöra med dammsugning och skumtvätt, speciellt om priset för 2,5 m är sänkt till 240 kr.

Vi är dom som gillar att undra om vi ska ut på äventyrsrutten, familjerutten, badrutten, fiskerutten, festival- och motorrutten, hängmatterutten, kärleksrutten, golfrutten eller shoppingrutten. Samtidigt som vi vet att vi antagligen kommer att hamna på en camping utanför Berlin några dagar innan vi drar till Camping Mayrhofen i Tyrolen för att fotvandra innan spontanresandet tar överhand och man kan hamna var som helst.

Mittåt (gammalt militäruttryck), det är fortfarande januari och all snö har töat bort. Plusgrader och blåst härskar i Örta. Kan några besked vara glädjande? Visst, svaret på en lungröntgen:

Det var normalt.

Hur är det nu man säger? Man har tusen önskningar när man är frisk- när man är sjuk har man bara en.

Releaseparty

Det är inte alla dagar man blir inbjuden till ett releaseparty av en ny CD. Nu har det dock hänt.

IPQ, en förkortning av Ingvar Palm Quartet ger ut sin första CD- Nattåg. Kvartetten har spelat tillsammans i 5 år. I början bestod spellistan mest av standardlåtar men har de senaste åren utökats med eget material från gitarristen Lennart Wastesson. Kvartetten beskriver dessa låtar som intressanta, sköna och stundom t.o.m. roliga. Det är bara att hålla med!

Lördagen 31 januari kl.15.00 blir releasepartyt på Bistro Silvanum och då kommer kvartetten att spela låtar ur nämnda CD. Lättare förtäring och dryck blir det också.

Kul ska det bli!

Arbete igen!

Att komma igång med arbetet efter en lång helg brukar ibland vara litet tuggummiaktigt. Tycker dock inte att det har varit så den här gången. 2009 ligger framför ens fötter med massor av arbetsuppgifter som vid första åsynen verkar oöverstigliga. Under de två dagar som jag hittills har jobbat har nya projekt sett sin dager och påminnelser om stora upphandlingar har stått som spön i backen. Varje uppgift i sig kommer att kräva mycket tankemöda, krav på samarbeten och en hel del is i magen.

Att finnas med mitt i dessa processer känns både spännande och skrämmande. Man kan i alla fall konstatera att man har att göra!

När arbetsuppgifterna är många och ibland komplicerade brukar tiden gå fort. Eftersom livet är ändligt kanske tanken på en galopperande tid inte är så positiv i största allmänhet. T.o.m. lite luguber, för att använda sig av ett ord som en barytonsaxofonist Anders Barnö använde när han beskrev en Lars Gullin-låt vid Trettondagsjazzen i Gävle i helgen. Luguber men vacker!
Anders Barnö, förresten, vilken härlig jazzsnubbe!

Det finns dock undantag när det är positivt att tiden knallar på. Plötsligt är det april och då tas Dethleffs-en fram ur sitt vinteridé i Forsbacka. Det ska vara stora vägbulor i livet för att inte nämnda husbil ska ta sin första tur för året under påskveckan!

Ja, då är det väl bara att köra på då!

Marocko

Om man inte vill frysa i mellandagarna i Sverige så kan man åka till värmen i Marocko (Agadir). Några iakttagelser:

Det är tråkigt att flyga i nästan fem timmar trots att flygvärdinnorna löper gatlopp i mittengången med diverse erbjudanden.

Lita inte på bankomater i Agadir. Det tog oss nästan ett dygn att få ut pengar på kort (Mastercard). Nästan panik var det!

Bodil Jönssons uttryck ställtid har fått ett ansikte. Dock inte bara ett utan tiotusentals ansikten tillhörande marockanska män. Oj, vad mycket ställtid de hittar!

Åk gärna en Taxi Grande om du vill vara en av sju i en något skamfilad Mercedes från sjuttiotalet. Jag kan tänka mig att fyra och en halv timmes resa till Marrakesh är ett socialt experiment som heter duga!

Marockansk mat är övervärderad. Var har de gömt alla kryddor? Vi fick be om harissa vid flera tillfällen. Speciellt när vi skulle äta cous-cous. En gång med lammkött eller snarare knäskålen på ett lamm?! Den marockanska soppan harira är dock god.

Men vad spelar okryddad mat för roll när man möter så mycket snälla och trevliga marockaner (berber). Att gå på strandpromenaden i Agadir en helgkväll är en lisa för själen för oss som har överfall som vardagsmat i Stadsparken i Sandviken. Är nyktra människor att föredra? Ja!!!

Att pruta är en konst. Bloggaren lyckades så bra att frun tyckte han var otrevlig. Hon såg en sida hos honom som hon inte gillade riktigt. Hård, tuff och hänsynslös. Men billigt blev det!

Att flanera i en Souk är en härlig upplevelse. Ända tills man kommer till den levande fjäderfäavdelningen. Är det kul att vara kalkon eller höna där? Näe!

Vill man se fåglar som har det bättre, så kan man besöka Birds Valley i Agadir. Vill man se fåglar som har det bäst kan man sitta och titta på dem på balkongen vid hotellet när de kvittrar i en palm alldeles i närheten.

Atlanten är magnifik. Vågorna upphör aldrig att fascinera. Blev det något dopp i det 17-gradiga vattnet? Visst! Förbipasserade marockaner i vinterkläder tror att vi turister är galna.

Om man vill gå på fotboll och se Agadir spela hemma mot Casablanca blir man grymt besviken när det visar sig att matchen går i Casablanca. Även på Internet läser araber från höger till vänster. Agadir- Casablanca betyder att Casablanca har hemmamatch. Snopet!

Marrakesh skulla vara vackert. Den rosa staden! Marrakesh var inte speciellt vackert. Staden var helt galen. Klockan fyra på eftermiddagen exploderade hela torget i en kakafoni av trummor, tutor, ormtjusare, dansare, akrobater, sierskor, matlagare och sagoberättare. Fascinerande att se hundratals marockanska män utövande ställtid för att lyssna och titta på någon saga av något slag. Förmodligen hade de hört den förut, men vad gör det? Att höra samma saga om och om igen känner vi ju igen bland våra 3-5-åringar i Sverige.

Regnar det i Agadir? Ja, cirka trettio dagar om året. Två av dem var under vår julsemester. Men vad gör det när man har paraply och Karl Poppers bok En intetellektuell självbiografi med sig.

Mitt i Agadir ligger en stor camping där 250 husbilar stod uppställda över vintern. Ingen plats ledig. Västerlänningar tillbringar här några månader i sol och värme i stället för i snö och blask på hemmaplan. Något att tänka på?

Ska man se upp för självutnämnda guider? Ja!

Nyårsaftonen på Hotell Tivoli blev ett riktigt tivoli. Fördrinkar vid poolen. Flera grupper av både påklädda och avklädda dansare bland de ca 200 nyårsfirande turisterna. Femrätters middag.
Smakligt? Nja!
Trevligt! Fantastiskt!
Marockansk trio spelade västerländsk pop- och dansmusik på sitt egna sätt. Fyra runda, små berberkvinnor ruskade litet tafatt på kroppen så en del pinglor på den röda folkdräkten påminde oss åskådare att de var där. Strax före tolv fick alla en påse med nyårshattar och tutor och sedan brakade festen i gång på riktigt i den ljumma marockanska natten.

Blev det några fåglar köpta? Visst, här är dom hittade i Souken i Marrakesh. Nerprutade från 840 Dirrham till 300 Dirrham av den hänsynslöse bloggaren.


Ett nytt och förhoppningsvis gott 2009!

I morgon spelat Stefan Gyimothy Band på Trettondagsjazzen i Gävle. 13.00 är tiden!