Tänk er en sjö. Vi kallar den Storsjön. Tänk er en båthamn. Vi kallar den Trebo. Tänk er fyra melålders män i sina bästa år. Deras uppgift är att ta upp en båt. En mycket liten båt med en mycket liten motor. En båt som åkt runt sjön 3-4 gånger i sommar. Tänk er att de nästan inte får plats runt båten samtidigt. En man skulle ensam kunna ta upp och vända på den båten. Men dom är fyra. Tänk er dessa män som turas om att skrubba den lilla båtens röda skrov när den ligger upplagd på de av plankor hemmasnickrade små bockarna. Först med bara sjövatten men sedan också med en dutt diskmedel i. Snart är han nöjd, båtägare Dunker. Skrovet glänser en aning. 9,9-hästarsmotorn bärs in i bilen. Vissa spindlar från båten får följa med. Årorna likaså.
-Vi gör väl som vanligt, grabbar. Vi ses på Oden. Jag bjuder på lunch!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag har "oerhört" svårt att tänka mig detta scenario rent praktiskt, men förstår att det måste vila på ett filosofiskt plan och att båten enbart är en "cover".
"Män som möts"
Osökt kommer man att tänka på metaforen om kommunalarbetare, många står och hänger på en spade men det blir just inget gjort ...
Länge leve fördomarna!
Skicka en kommentar