Slott och Sarlat

Upp i den arla morgonen. Nattsömnen var god eftersom vi öppnade allt vi hade husbilen, som utifrån såg ut som en igelkott.

Apropå dagens personlighet så gick den till den idoge fiskare som under gårdagskvällen stod nedanför campingen och använde utrustning för tiotusentals kronor och fick noll fisk. Stukad såg vi honom traska hem i pannlampans sken. Fiskare är ett tålmodigt släkte.

Vi drog i full fart till ett av områdets fantastiska slott, Chateau de Chenonceaux som ligger vid och på floden Cher. Slottet har blivit känt som kvinnornas slott. Där placerade mäktiga män sina älskarinnor för att de skulle veta var dessa befann sig och därför förmodligen ha en viss kontroll. Slottet innehöll därför ett tjugotal sängkammare och var byggt som en bro över floden. Under första världskriget användes slottet som sjukhus och under andra världskriget låg byggnaden mitt på gränsen mellan de allierade och tyskarna och var hela tiden i farozonen att förstöras. Det märkliga var att uppskattningsvis ett tusental besökare fanns på slottet under eftermiddagen.

I 35 graders värme äntrade vi vårt kära motorhome och körde ett trettiotal mil söderut till medeltidsstaden Sarlat. Eftersom vi försöker undvika betalvägar blev de sista tre milen en hiskelig färg över nationalparken på smala och krokiga bergsvägar. Den i vanliga fall lugna och rallyvana fru T bad chauffören H att sänka hastigheten och det hör inte till vanligheterna. De sista kilometrarna upp mot camping Terrssses du Perigord kändes vi oss nästan uppgivna. Var vi på rätt väg eller skulle vägen sluta i intet?

Men Gps-Astrid kan man alltid (nästan) lita på och efter en 270 graders högersväng hamnade vi utanför en stängd reception. En halvtimme för sent visade det sig. Frustration efter fyra timmar i bilen, men vem kom om inte Jacques Durres som öppnade och gav oss en plats som han kallade ”panorama fantastique”, en av tio sådana på campingen. Vilken utsikt, det bästa vi någonsin varit med om på en campingplats.

Så nu sitter vi nyätna och väldigt glada och tittar ut i mörkret och lyssnar på vårt nya favorithusdjur: cikadan! Det måste vi göra någon timme till eftersom det fortfarande är 28 grader varmt vid sovkuddarna.

Dagens andra personlighet: Fru T som varje dag, trots värmen i köket lagar gudomlig mat. Hon är bäst, ingen protest!

Ja, jag måste tillstå att köket är min favoritplats på jorden. Om jag skulle förpassa mig till slottet Chenonceaux, typ sextonhundratal, så hade jag velat vara första köksa. Vilka sällsamma regioner med massor av skinande kopparkastruller och nyhängt vilt vid slaktarbänkarna!
Jag vill utlysa en liten tävling; Vi befinner oss alltså i medeltidsstaden Sarlat . I närheten finns en plats som heter Lescaux. Där ska vi titta på något som är mycket äldre. Vad är det? Den första som svarar rätt kommer att få en flaska lokalproducerat vin!
Nu är klockan snart tolv. Platsen är underbar, vädret perfekt och livet underbart!
Fru T.