Vi beslutade oss för att klämma 45 mil till Colmar i Alsace. Vi valde betalvägar och det gjorde vi rätt i. Annars hade vi aldrig hunnit fram innan kvällen. Bl.a. gick färden genom Schweiz och där köpte vi en vignette för 299 svenska kronor. Det kan tyckas vara mycket pengar, men det betalade sig bra. För det första slapp vi de eviga stoppen som det blir på franka vägar när vägtullarna avlöser varandra. För det andra var hela färden genom Schweiz magnifique. Motorvägarna låg i öppna landskap vilket innebar att den ena fantastiska utsikten avlöste den andra. Bl.a. följde det vita berget, Mont Blanc, med oss en lång sträcka. Den gjorde sannerligen skäl för namnet. Hela toppen var vit av snö. Svårt att förstå eftersom vi färdades fram i 35-gradig värme på bara några mils avstånd.
Efter en ordentlig vägsnurr i Basel var vi tillbaka i Frankrike. Då hade vi bara sju mil kvar till Colmar. Tack vare en medhavd karta från Sverige hittade vi stadens enda centralt liggande camping vi floden Ill.
Vi fick en plats med en egen berså där vi boade ögonblickligen och blev kvar resten av kvällen. TV:n välsignade oss med 12 digitala kanaler, varav en visade Tyskland- Spanien från Sydafrika. Rättvis seger för spanjorerna trots att speciellt fru T hejar på Tyskland eftersom hon är litet tysklandsfrälst.
När dagen gick från ljus och värme och blev kväll med mörker och hyfsad svalka tog jag fram gitarren och påminde mig en del låtar som jag skrev månaderna före semesterresan. Det var hör och häpna första gången gitarren åkte fram under vår frankrikevistelse. Mycket på grund av att deckarna har avlöst varandra och det har varit för varmt i husbilen för strängaspel.
I morgon blir der vinprovning i Colmar.
Lyxiga förrätter – 11 recept för festen
9 timmar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar