Även om Gällivare inte är det vackraste samhället i Sverige så måste jag säga att stället överraskade på en punkt. Vi såg inte en mygga på hela tiden vi var där. Förvånande och glädjande!
Nåväl, efter en del bilservice som hör husbilar till, tömning av diverse illaluktande saker samt påfyllning av färskvatten ställde vi kosan norrut mot Kiruna.
Staden överraskade. Den var fräsch och trevligt kuperad. Träkyrkan mitt i byn var helt fantastisk vacker både på utsidan och på insidan. Staden kryddades vidare av en del andra speciella byggnader. Snötäckta berg tornade upp sig i bakgrunden. Sista utposten före vildmark och fjällområden.
En sista bunkring av bensin och mat och så i väg mot Torne Träsk.
Oj, vilken upplevelse det blev. Den avlånga och djupa sjön ringlade sig fram mellan snötäckta fjäll och dramatiska molnformationer. Solen tittade fram med jämna mellanrum och lurade oss att tro att det var varmt sommarväder. Icke, sa Nicke, när vi kom fram till Björklidens camping var det bara sju grader, vilket kändes när vi efter kvällsmaten tog en promenad för att föreviga Lapporten. Den kända bergsprofilen i Abiskos nationalpark.
I morgon är det midsommarafton!
Tillägg
Innan vi kom till Kiruna åkte vi in till den lilla byn Jukkasjärvi. Förutom att den ståtar med en bedårande liten kyrka där Bror Hjort har skapat altartavlan, så har de också sitt ishotell. Nu var det ju lite dåligt med isen (eller ”snisen” som de kallar den perfekta blandningen) men stället var intressant att se ändå.
Jag hade ju i min fantasi och okunnighet tänkt att vi skulle stanna i träskområdet över midsommar men ska det vara så här kallt så får det allt vara. Då far vi över gränsen till Norge imorgon. Fjället suger, så nu är jag rejält trött igen fast klockan bara är halv tio. Men solen skiner ännu.
Fru T.
Här firar svenskar jul – och detta irriterar mest på flyget
10 timmar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar