Visar inlägg med etikett Österfärnebo. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Österfärnebo. Visa alla inlägg

måndag 14 juni 2010

Sommar i Österfärnebo

1-1-satsningen på Österfärnebo skola F-9 gör nu ett uppehåll även om lärar- och elevdatorer med stor säkerhet kommer att gå varma även under sommarmånaderna. Med glädje och tillförsikt läser jag de reflektioner som personalen har gjort i anslutning till terminsslutet. Tendensen är klar. Datorerna har kommit för att stanna. Det pågår spännande skolutveckling i Österfärnebo.

Man tycker att man har gjort ett ”feltänk” när man inte hävdade 1-1 redan från förskoleklassen.

En lärare skriver:
Jag anser att det är av stor vikt att eleverna ända från F-klass får ”en till en”, så barnen kan råda över mer tid och upplägg på sin egen dator. Det skulle också bli mer naturligt att kunna använda datorn när som helst under dagen, när man just behöver den. Som det är nu så är det inte förrän barnen blir högstadieelever som det sker. Får datorn naturligt komma in i elevens utveckling från tidig ålder så stöter vi nog på mindre problem längre upp i åldrarna med datorhaverier.
----------
Det tror jag vi skulle slippa om den följer med från det att barnen börjar skolan och de lärs upp från tidig ålder vad datorn ska användas till.


Är datorerna separerade från lärande och pedagogik:
Att kunna söka fakta, just när du behöver den, är en utmaning för pedagogiken.
Den fortsatta pedagogiken bör vara undersökande. Frågorna eleverna skall reflektera över, behöver vara öppna. Eleverna behöver använda den snabba tillgängligheten av fakta, till att ge sina svar på sina reflektioner i ett forum där flera deltar. Eleverna bör reflektera tillsammans. Lärarrollen är viktig här.


Om att ”spela på datorn”:
Det är den personliga magkänslan hos eleverna som avgör när de tycker att det blir obehagligt. Många i min omgivning menar att barn inte kan skilja på fantasi och verklighet i lägre åldrar. Detta påstående står oemotsagt om man inte har någon kunskap om eventuell forskning. Allmänt tyckande finns det gott om. Jag kommer att fortsätta att söka efter forskningsresultat i detta ämne. Kollegor, föräldrar och ibland även samhället har åsikter i frågan om våldspel skapar våldsamma människor.

Idrottslärare och datorer:
Jag använder datorn dagligen och förmodligen gör jag fler saker än vad jag skrivit här. Trots att idrott och hälsa är ett ämne där man jobbar mycket fysiskt så blir datorn ett hjälpmedel som blir alltmer oumbärligt.

Språklärare med lång erfarenhet av arbete med IT-stöd:
Som med allt lärande finns det inget tak, vi är mitt i en process där vi bygger vidare på det vi redan kan och erfarenheter vi har, där man ständigt lär sig något nytt.
Nästa läsår kommer jag att jobba vidare med eget språkskapande (blogg kanske?) och användande av autentiska texter.


Lärare som arbetar med ensamkommande flyktingbarn som fått ett första boende i väntan på en kommunplacering:
Eleverna är positiva till att lära och har stor glädje av att använda datorn i det dagliga arbetet. Oberoende av elevernas tidigare skolerfarenhet så finns uppgifter som är anpassade till deras behov. Eleverna blir ofta mycket förtjusta i arbetsuppgifterna och vill gärna veta var de kan hitta dessa när de är hemma på ”boendet” Så här sporrade har inte alla elever varit tidigare. Det känns verkligen att vi hittat rätt och det ska bli spännande att arbeta vidare med datoranvändandet.
--------
Möjligheten till en egen dator har varit en värdefull förstärkning i lärandet för dessa elever. Eftersom de inte har några föräldrar som kan hjälpa dem så känns det extra viktigt att de har samma datortäthet som övriga elever i samma ålder.
---------
Min önskan hade varit att vi från projektets start på ett mera naturligt sätt hade haft möjligheten att använda datorn när eleven känner att behovet finns. Nu finns behovet och jag känner att det blomstrar (tråkigt att göra sommaruppehåll nu :-)


Svårigheter, då?
Behov av bättre struktur när det gäller sparande av arbeten.
Elever i behov av stöd klarar inte av allt som blir möjligt och tillgängligt. De måste få hjälp med struktur och en mer begränsad tillgång.
Svårighet med logistik när det gäller de 1-1 datorer som ska vara kvar på skolan över natten.
Supportfrågor hamnar ibland i ingenmansland.


Rektor om tilltro och attityder:
Elevers känsla av att vara respekterade när vi har satsat på dom märks så tydligt. Vår tilltro, även om den kanske är blåögd ibland, till att eleverna ska kunna hantera detta på ett ansvarsfullt sätt blir som en själuppfyllande profetia. Visst finns det dom som inte agerar med ansvar men dom gör inte det i något avseende och allra minst mot sig själva. Troligen är det så att det är fler som ”räddas” till att bli ansvarsfulla människor om dom möts av respekt och en självklar tilltro än de som vi ”räddar” genom att sätta upp staket, förbud och begränsningar.

Arbetslagsutveckling när sker den? När man tillsammans förflyttar sig till ett okänt rum. Där man utforskar och upptäcker tillsammans.
Man får bränsle av att andra är intresserade och frågar efter. Man höjer nivån från en trivial vardagslunk där många stigar redan utstakade, roller är givna både inom arbetslagen och i relation till chefen, förvaltningen, politikerna och inte minst IT avdelningen. En vi och dom känsla som jag också tycker speglar sig i relationen lärare /elever. Jag ser tecken i detta projekt som talar för att vi är på väg bort från detta rollspelande och i stället ser oss som ett team som drar åt samma håll.
Vi och eleverna växer när omgivningen har förväntningar.


Spännande höst blir det!

onsdag 12 maj 2010

1-1 igen!

I dag var det styrgrupp för 1-1-projektet på Österfärnebo skola F-9 och SMSP på gymnasiet. Ett utvärderingsdokument från magistranden på grundskolan hade skickats till mötet. Det var både intressant och positiv läsning.

Österfärnebo skola
Inledningsvis skriver hon att det har gått tre månader sedan 1-1-projektet startades på Österfärnebo skola och redan nu har man konstaterat att det skulle vara svårt att vara utan datorerna som inlemmats som ett naturligt arbetsredskap. På många plan har skolan blivit bättre.

Det har blivit lugnare på lektioner och i korridorer och i och med det lättare att arbeta för eleverna. FirstClass (skolportalen) nyttjas till 100 %. Man har gjort lyckade implementeringar av de alternativa lärverktygen Vital, Stava Rex och Spell Right, som beskrivs som fantastiska hjälpmedel! Fördjupningsarbetena har blivit bättre. Eleverna är stolta över vad de producerar.

Men det finns förbättringsområden också, som man tror att en gemensam lärandeplattform kan hjälpa till att lösa.

De barn som har strukturella svårigheter behöver hjälp med ett anpassat utbud på sin dator. Att spara externt betyder att man måste kunna behärska att göra ett antal moment i en viss ordningsföljd. Allt som oftast händer det något på vägen och man måste backa ett steg för att kunna gå vidare. De flesta ger dessa kommandon till datorn utan att reflektera över hur många moment man utför. Har man svårigheter att själv strukturera blir det övermäktigt. Detta tar mycket kraft av de här barnens energi. Magistrandens text

SMSP på gymnasiet
Magistranden på gymnasiet beskrev ett väl fungerande 1-1-projekt på SMSP. En klar fördel är att man vet att eleverna alltid har tillgång till en dator. Man slipper ett evigt jagande efter datorerna vilket var vanlig vardagsstress före 1-1. När eleverna har fri tillgång till nätet utvecklas informationskompetensen och man blir mera källkritiska eftersom man har tid att vara det. Vem lägger tid på källkritik om man vet att man bara har datorn i 20-30 minuter?

Att man använder två "konkurrerande" lärplattformar, iGoogle och FirstClass upplevs ibland som problematiskt.

De sociala medierna fungerar som ett vägskäl i pedagogiken. Antingen tillåts dessa, eller så börjar man som lärare en hopplös kamp att ha koll på vilka sidor alla elever har framme. Den kampen vinner aldrig läraren och därför har de sociala medierna på SMSP släppts snudd på helt fritt. Användandet av dessa upplevs nu så intressant av gymnasiets magistrand att det är just detta som blir hans forskningssyfte.
En intressant match är traditionella genomgångar vs. sociala medier på nätet. Kan dessa företeelser någonsin lira ihop?

Till sist, ett kort utdrag ur en intervju (i samarbete med Högskolan Dalarna) som gjordes 12 mars på Österfärnebo skola med några elever.
Är det något annat ni tänkt på med datorerna, det sista ni vill säga till oss, något som vi har glömt att fråga?
-Det är ett väldigt bra projekt.
-Fler borde tillgång till det. Man borde satsa på det för fler skolor.
-Det är väldigt bra.
-Det har varit så att det har varit lite av en dröm förut, men nu har vi det.
-Och nu är det bara bra.
-Sen första dagen har man haft i huvet, tänk om vi får dom och när vi får dom.
-Nu har vi dom.

Nu kommer det antagligen fler som vill intervjua er, hur ställer ni er till det?
-Det är det verkligen värt efter det vi fått.
-Ja då kan vi visa att det funkar så kan andra få det också.
-Jag tycker det är bra jag att vi får visa att det funkar.

På eftermiddagen informerades Kunskapsnämnden om arbetet i projektet och de flesta verkade mer än nöjda!

torsdag 7 januari 2010

Julafton i repris

Idag fick ett tjugotal lärare i Österfärnebo sina efterlängtade bärbara datorer.

När lärarna gjorde sin första skoldag för terminen kom ”tomten” med en bärbar dator till alla. Överraskningen var inte stor eftersom överlämnandet var noga planerat men däremot var det inget fel på glädjen och förväntningarna.


Utdelandet av en bärbar dator till alla lärare är en del av Sandvikens kommuns 1-1-satsning. Projektet är 3-årigt och innebär att elever och personal kommer att ha en egen dator som redskap för lärande. Eleverna kommer att få sina datorer om cirka två veckor.

Projektet 1-1 har målsättningen att:

­- Öka elevens inflytande över och delaktighet i sitt lärande (vad- hur- när- var)
- Förbättra måluppfyllelsen och studieresultaten för eleverna
- Skapa nya och bättre lärmiljöer (arbetssätt och metoder) för elever och pedagoger
- Förbättra elevernas och lärarnas digitala kompetens (En av EU:s åtta nyckelkompetenser, att elever och pedagoger lär sig en kritisk och säker använding av IT)
- Öka elevernas vilja och lust att lära
- Öka möjligheterna för en likvärdig skola
- Öka tillgängligheten till IT och digitala resurser (24/7, dvs 24 timmar om dagen 7 dagar i veckan)

Lärarna är nyckelpersoner i arbetet och det är av största vikt att de är digitalt kompetenta och för det kommer att krävas fortbildning. Vårdnadshavarna måste också vara väl informerade om projektets mål.

Att utvärdera projektet mot de uppställda målen är av stor vikt.
Fortbildningen planeras och genomförs i samarbete med Högskolan Dalarna.

Idag fick jag den stora äran att prata litet molntjänster med personalen och i morgon blir det återbesök och en tur in till alla klasser och alla elever för att göra dessa delaktiga i vad som komma skall.

onsdag 11 november 2009

1-1-resa

I bilen på väg söderut. Grått och mulet. November 2009.

Ca 4 mil söder om tätorten Sandviken ligger Österfärnebo. Det är dit jag är på väg. Under hösten har det tagits politiska beslut om ett 1-1-projekt i denna F-9-skola. 45 datorer ska bli 130 datorer i ett trådlöst nät. En markant ökning av tillgängligheten när det gäller hårdvara. Datorer som kommer att vara helt annorlunda än de skoldatorer som kommunen hittills haft i sitt skolnät.

Det innebär nya lösningar gällande datorerna, deras innehåll och servicen på dessa. Bla ska de bärbara datorerna i större utsträckning skötas av skolenheten och eleverna själva och finnas i ett öppet trådlöst nät. Skolapplikationernas antal kommer att begränsas. Ett fåtal generella program kan paketeras och distribueras centralt, andra kan kanske bäras omkring på ett usb-minne tillsammans med användarens filer, men de flesta bör erbjudas som tjänster på webben. Ingen kommunal backup och inga kommunala lagringsutrymmen kommer att erbjudas!

För att genomföra detta pilotprojekt måste fyra huvudsakliga komponenter vara i balans. Dessa komponenter är teknikinvesteringen, satsningar på kompetensutveckling, tillgängliggörande av digitalt innehåll samt en tydlig pedagogisk idé om när och hur man ska använda IT i lärandet. Det är viktigt att eleverna är delaktiga i det pedagogiska arbetet.

Det blir en hel del besök i Österfärnebo under hösten. Denna novemberdag är det dags igen. 1-1-projektgruppen ska idag komma överens om vilka mjukvaror som ska finnas på datorerna samt vilket behov av kompetensutveckling som personalen har. De hoppas att projektledaren har något att tillföra i frågorna, därav bilturen.

Den tredje frågan som kommer upp idag är de regler som ska finnas för elever i deras handhavande av datorerna. Tanken med 1-1-datorer är att de ska vara så öppna som möjligt för att elever ska kunna nyttja internetmolnet maximalt i sitt lärande. En lockande och vacker tanke som förhoppningsvis inte kommer att krossas av eftertankens kranka blekhet.
Vem är ansvarig för vad elever laddar ned och gör på datorerna?

Frågan om hur stor acceptans man som lärare ska ha när det gäller surfande på Internet eller att spela spel på lektionstid. Vad är skolarbete? Ska det beivras att elever är ute på den sociala webben, på s.k. communities, MSN, Bilddagboken eller Facebook?

Ska elever ha full administratörsrätt på sina datorer? Hur fria ska man få vara i sitt val av nedladdningar? Vem bär ansvaret för vad som görs på datorerna?

Dessa frågor surrar i mitt huvud när jag passerar Årsunda i min färd ner mot kommunens sydligaste fäste. Jag tänker att det här borde sysselsätta många som driver En-till-En-projekt i kommuner över hela Sverige.

Ska man ha olika regler för olika elever på en F-9-skola? Är det skillnad på elever i 1-3, 4-6 och 7-9 och vilken är det i så fall? Vilka åldersgrupper kan ta mest ansvar?

Hur var det nu man svarade när jag ställde frågorna till YBC, Young Business Creatives, det framgångsrika kommunala gymnasiet i Nacka?

Daniel Lundqvist, bitr. rektor berättade att elevernas datorer är precis så öppna som varje elev vill ha dem. De har nämligen full administratörsrätt på sina egna datorer.

Det betyder dock inte att lärarna inte har något att göra med vad eleverna laddar ner på datorerna. De får ladda hem program efter samråd med lärare eller skolledare och där en förklaring skett kring hur det nedladdade programmet ska göra undervisningen bättre, mer intressant eller hur studieresultaten skulle kunna bli bättre.

På frågan om hur servicen på datorn fungerar svarade Daniel Lundqvist att eleverna själva tar hand om mjukvarurelaterade problem. Några elever är utsedda till super-users och kan hjälpa de elever som behöver hjälp. Lärare kan också vara inblandade i denna process.
Hårdvarurelaterade problem och garantiärenden sköter datorleverantörens supportavdelning.

Inloggning, då? Ska man kunna logga trafiken och se vem som gör vad. YBC:s policy är att nätverket känner av vilka datorer som är anslutna till det trådlösa nätverket.

Vem är ansvarig för vad som händer på datorerna? Inte förvånande svarade Daniel att den som gör något på en dator är ansvarig för det som görs på den datorn. Den som skriver på ett papper är ansvarig för det som skrivs på det pappret. Självklart har skolan ett övergripande ansvar för vad som publiceras på skolans webbservrar mm

Det verkar som om mycket av YBC:s användande av 1-1-datorer baseras på elevers egna ansvar. Hela arbetet med 1-1 bygger på en överenskommelse med eleverna om att datorerna är till för att göra undervisningen och hela deras utbildning mer intressant, roligare, fördjupande och effektiv. Användningen ska alltså kopplas till deras utbildning på något sätt.

Klokt tänkt!

Framme i Österfärnebo. Ett samhälle som mest är känt för invasion av aggressiva stickmyggor och besprutning av dessa samt för ett nyligen nedbrunnet bibliotek. Förhoppningsvis kommer man de närmaste åren mer att prata om digitalt kompetenta lärare och måluppfyllande, ansvarstagande elever som socialiserar och kunskapar via skolans trådlösa nät.

Den som lever får se!