Kommits-dagarna var riktigt bra.
Göran Adléns inledning var rapp och rolig. Temat var känt. Hur var det förr? Hur är det nu? Vad händer i framtiden? Timmen gick fort! Största garvet kom vid en speciell cykelparkering mellan två mänskliga skinkor.
Gammal och ung
Att tussa ihop Seniornet med elever från YBC gymnasium i Nacka var ett lyckat grepp. Rubriken var ”Kommunala IT-tjänster från vaggan till graven”.
En underhållande ”farbror” från Seniornet inledde och berättade om generationen närmast graven och hur deras IT-användande och framtida behov ser ut.
Ungdomarnas budskap var glasklart. En dator till varje elev. All information finns i datorn. De är vana att ha 100 % tillgänglighet dygnet runt. Mobilen är deras hjärta. Har man mobilen på får man skylla sig själv. Den kan ringa mitt i natten. Att vara utan mobilen är ”jävligt jobbigt”. Det är häftigt att världen finns och vet om en. Det finns ingen begränsning i denna öppna värld full av information och möjligheter.
Seniornet nappade direkt och ville anställa en av eleverna att vara lärare i hur man använder mobilen.
”Du får lön och resa!”
En tjej förklarade galant att deras möjlighet att gå på YBC med de förutsättningar som finns där hade genererat medverkan på Kommits, som i sin tur genererade arbete för en av eleverna. Så går det till, snabbt och ögonblickligt. Världen är öppen. Möjligheterna obegränsade.
Katarina Lindblad-Gidlund
Katarina Lindblad-Gidlund doktor i informatik vid Umeå universitet tittade också framåt. För att informationstekniken ska bli allas egendom måste vi våga och skapa förutsättningar att ifrågasätta den informationsteknologiska utvecklingen. Om vi inte gör det skapas heller inte system som vi kommer att använda i så stor utsträckning som vi vill och hoppas.
Hon föreslog att vi utgår från fyra olika begrepp: dominant och underordnad, aktiv och passiv.
För oss som arbetar med att få till fungerande IT-stöd är ofta den aktivt underordnade svårast att handskas med. Han/hon som berättar om allt negativt som man utsätts för. Ofta sittande i den väl insuttna soffan på det egna jobbet. Ofta utan idéer om andra lösningar.
Fyra uttryck är viktiga enl. Katarina
Självkänsla
Styr vi utvecklingen? Låter vi tekniker bygga saker som inte funkar att använda?
Makt
Vi bygger, ni använder! Punkt!
Demokrati
Mycket pengar på teknikutveckling, litet på etikutvecklingen
Visioner
Medborgare i centrum eller i pereferin? Nya fenomen, Skype, fildelning, Wikis, bloggar….
Jacques Ellul (husgud): Propagandan börjar där dialogen slutar.
Nya fenomen/ Carl Heath, GR Utbildning
Carl berättade om GR, Göteborgsregionens Kommunalförbund, som de senaste tio åren satsat på att utveckla stödresurser för upplevelsebaserat lärande och är huvudman för GRUL, GR Upplevelsebaserat lärande, som konstruerar och designar simuleringar, rollspel och pedagogiska verktyg för skolbruk. Allt fritt och gratis tillgängligt för skolor i hela landet. Tio nya spel kommer det att bli bara i år.
Carl slog ett slag för den mobila skolan. Vad kan det innebära? Geocaching är ett sätt!?
Geocaching är en modern och världsomspännande variant av skattjakt utomhus, men man har ingen karta. Utövaren söker efter gömda skatter i naturen med hjälp av koordinater som är utlagda på en internet-sida. Genom att använda sig av en GPS-mottagare söker man sin väg ut i natur eller storstad för att hitta skatten. Tekniken används pedagogiskt vid skolor i västsverige!
Genom Fornsök kan man söka bland 1.7 miljoner fornlämningar, både under och över ytan. Eftersom Riksantikvarieämbetets, Statens maritima museers och Sjöfartsverkets databaser med fornlämningar har slagits samman. Det utökade Fornsök är ett kraftfullt verktyg för alla som arbetar med planering, miljövård och tillsyn av det maritima kulturarvet i hav och sjöar. Webbtjänsten vänder sig nu också till alla med intresse för historia och kan med fördel användas av skolor.
Järfälla kommun
Ja, vad säger man om Järfälla kommun som producerar e-tjänster på löpande band till sina kommuninnevånare. 8 nya under 2008 och 10-12 planerade under 2009 samt 60 st till på kö! Varför lyckas vissa kommuner?
Kan det vara för att man har en gemensam projektmodell i ett kommunövergripande projekt med tydlig ledning? Så är det nog!
fredag 14 november 2008
måndag 10 november 2008
En bok är slut!
Det trettionde och sista kapitlet i Bill Brysons magnifika bok En kortfattad historik över nästan allting heter Farväl. Tack och adjö själv både till författaren och till de rader han förmodligen med en viss möda har satt på pränt. Noter och litteraturhänvisningar är på 45 sidor!
Boken har upptagit min tankeverksamhet och mina funderingar en hel del under den tid det nu har tagit att läsa de nästa 500 sidorna. Det kanske har märkts i bloggen.
Det är ledsamt att läsa sista kapitlet som varande en Homo sapiens. Varför beter vi oss som vi gör? Vi är i alla fall den enda arten på jorden som är kapabel att avslöja himlarnas djupaste hemligheter samtidigt som vi, utan någon som helst mening dödar och utplånar den sista dronten på jorden.
Dronten, den berömda fågeln, som inte kunde flyga och inte heller var särskilt snabbfotad och dessutom var ganska korkad och tillitsfull, blev därigenom förstås ett tämligen oemotståndligt mål för uttråkade unga killar på landpermission. (på ön Mauritius). Miljontals år i fridfull isolering hade inte förberett dronten för människors nyckfulla och djupt oroande beteende.
Detta är bara ett av flera smärtsamma exempel på människors övergrepp på andra varelser på jorden. ”En planet, ett experiment”.
Kan vi fortsätta så här, Bill?
Om den här boken har något att lära ut är det att vi har en jäkla tur som finns här- och med ”vi” menar jag allt levande. Att över huvud taget uppnå någon form av liv i detta vårt universum tycks vara en rätt stor bedrift. Som människor är vi förstås dubbelt tursamma. Vi åtnjuter inte bara privilegiet att existera utan även den unika förmågan att uppskatta det
och rentav göra livet bättre på en mängd olika sätt. Det är något vi precis har börjat fatta.
Vi har nått fram till vår höga ställning på en otroligt kort tid. Beteendemässigt har moderna människor inte funnits till mer än omkring 0,0001 % av jordens historia. – nästan ingenting med andra ord- men bara att existera denna korta tid har krävt en nästan obruten tur.
Vi står i själva verket i början på alltsammans. Knepet är förstås att se till att vi aldrig når till slutet. Och det kommer nästan helt säkert att kräva mer än tur.
Något att tänka på när jag rattar bilen mot huvudstaden i morgon bitti. Nypåsatta vinterdäck. Kommits först tisdag- onsdag och sedan ett IT-i-praktikenseminarium på onsdag eftermiddag uppe på ”Söderns höjder”.
Uj, vad det blåser ute! Hösten är här. Läs en bok!
Boken har upptagit min tankeverksamhet och mina funderingar en hel del under den tid det nu har tagit att läsa de nästa 500 sidorna. Det kanske har märkts i bloggen.
Det är ledsamt att läsa sista kapitlet som varande en Homo sapiens. Varför beter vi oss som vi gör? Vi är i alla fall den enda arten på jorden som är kapabel att avslöja himlarnas djupaste hemligheter samtidigt som vi, utan någon som helst mening dödar och utplånar den sista dronten på jorden.
Dronten, den berömda fågeln, som inte kunde flyga och inte heller var särskilt snabbfotad och dessutom var ganska korkad och tillitsfull, blev därigenom förstås ett tämligen oemotståndligt mål för uttråkade unga killar på landpermission. (på ön Mauritius). Miljontals år i fridfull isolering hade inte förberett dronten för människors nyckfulla och djupt oroande beteende.
Detta är bara ett av flera smärtsamma exempel på människors övergrepp på andra varelser på jorden. ”En planet, ett experiment”.
Kan vi fortsätta så här, Bill?
Om den här boken har något att lära ut är det att vi har en jäkla tur som finns här- och med ”vi” menar jag allt levande. Att över huvud taget uppnå någon form av liv i detta vårt universum tycks vara en rätt stor bedrift. Som människor är vi förstås dubbelt tursamma. Vi åtnjuter inte bara privilegiet att existera utan även den unika förmågan att uppskatta det
och rentav göra livet bättre på en mängd olika sätt. Det är något vi precis har börjat fatta.
Vi har nått fram till vår höga ställning på en otroligt kort tid. Beteendemässigt har moderna människor inte funnits till mer än omkring 0,0001 % av jordens historia. – nästan ingenting med andra ord- men bara att existera denna korta tid har krävt en nästan obruten tur.
Vi står i själva verket i början på alltsammans. Knepet är förstås att se till att vi aldrig når till slutet. Och det kommer nästan helt säkert att kräva mer än tur.
Något att tänka på när jag rattar bilen mot huvudstaden i morgon bitti. Nypåsatta vinterdäck. Kommits först tisdag- onsdag och sedan ett IT-i-praktikenseminarium på onsdag eftermiddag uppe på ”Söderns höjder”.
Uj, vad det blåser ute! Hösten är här. Läs en bok!
lördag 8 november 2008
Norrsätraskolan och Woodstock
Norrsätraskolan öppnade sina portar för elever i augusti 1968. Woodstock-festivalen hölls på ägorna till en mjölkfarm nära staden Bethel, New York 15-18 aug 1969. Att öppna en skola ungefär samtidigt som när historiens mest omtalade festival gick av stapeln påverkade säkert Norrsätraaskolans första år. Det såg man bl.a. på deltagarna klädsel i fredags vid 40-årsfesten till minne av skolans tillblivelse.
Att festivalen kom att kallas Woodstock trots att den var i staden Bethel berodde på att man egentligen tänkt anordna den i staden Woodstock, New York. När arrangörerna inte fick tillstånd där, upplät lantbrukaren Max Yasgur efter förslag från sin son mark åt festivalen.
Det kanske var ett överilat beslut.
Arrangörerna hade väntat sig en publik på upp emot 200 000 personer, men i stället kom mellan 400 000–500 000 personer – kanske ännu fler eftersom uppgifterna varierar. Ryktet spred sig blixtsnabbt och publiken strömmade till spontant utan någon som helst marknadsföring. Arrangörerna hade först tänkt ta betalning för inträde men gav snart upp den idén och lät alla komma in gratis. Vägarna runt festivalen fylldes med bilar, ungdomar och hippies som försökte ta sig till platsen. Då man inte hade väntat sig så extremt mycket folk rådde det brist på toaletter, sjuktält och andra faciliteter. Det var mycket trångt, och det regniga vädret gjorde marken lerig. Ändå har publiken på Woodstock beskrivits som mycket lugn och sansad. (Wikipedia)
Vid förfesten på Polhemsgatan (Tiina och jag :-) spelades bl.a. The Lovin´Spoonful, Creedence Clearwater Revival och Jimi Hendrix. De fanns alla med bland de artister som uppträdde på Woodstock. Dock ej Joni Mitchell med hennes fantastiska låt Big Yellow Taxi. Även om jag för länge sedan lämnat pop-spåret i mitt musikaliska utövande så ryser jag av välbehag när det svänger så infernaliskt med små medel. Och budskapet i texten går heller inte av för hackor.
Det handlar om en upplevelse som Joni hade när hon besökte Hawaii för första gången. Trött på Los Angeles-smogen anlände hon på natten till paradisön. Det var först på morgonen därefter som hon fick chansen att titta på omgivningarna från sin hotellbalkong. Hon tittade ner och där låg en fruktansvärt ful, asfalterad parkeringsplats. "They paved paradise and put up a parking lot".
They paved paradise
And put up a parking lot
With a pink hotel, a boutique
And a swinging hot spot
Dont it always seem to go
That you dont know what youve got
Till its gone
They paved paradise
And put up a parking lot
They took all the trees
Put em in a tree museum
And they charged the people
A dollar and a half just to see em
Dont it always seem to go
That you dont know what youve got
Till its gone
They paved paradise
And put up a parking lot
Hey farmer farmer
Put away that d.d.t. now
Give me spots on my apples
But leave me the birds and the bees
Please!
Dont it always seem to go
That you dont know what youve got
Till its gone
They paved paradise
And put up a parking lot
Late last night
I heard the screen door slam
And a big yellow taxi
Took away my old man
Dont it always seem to go
That you dont know what youve got
Till its gone
They paved paradise
And put up a parking lot (Joni Mitchell)
Lyssna och njut!
Parking lot, klimatkris eller finanskris. Är det inte olika sidor av samma mynt?
Svängde 40-årsjubileet? Så där!
Att festivalen kom att kallas Woodstock trots att den var i staden Bethel berodde på att man egentligen tänkt anordna den i staden Woodstock, New York. När arrangörerna inte fick tillstånd där, upplät lantbrukaren Max Yasgur efter förslag från sin son mark åt festivalen.
Det kanske var ett överilat beslut.
Arrangörerna hade väntat sig en publik på upp emot 200 000 personer, men i stället kom mellan 400 000–500 000 personer – kanske ännu fler eftersom uppgifterna varierar. Ryktet spred sig blixtsnabbt och publiken strömmade till spontant utan någon som helst marknadsföring. Arrangörerna hade först tänkt ta betalning för inträde men gav snart upp den idén och lät alla komma in gratis. Vägarna runt festivalen fylldes med bilar, ungdomar och hippies som försökte ta sig till platsen. Då man inte hade väntat sig så extremt mycket folk rådde det brist på toaletter, sjuktält och andra faciliteter. Det var mycket trångt, och det regniga vädret gjorde marken lerig. Ändå har publiken på Woodstock beskrivits som mycket lugn och sansad. (Wikipedia)
Vid förfesten på Polhemsgatan (Tiina och jag :-) spelades bl.a. The Lovin´Spoonful, Creedence Clearwater Revival och Jimi Hendrix. De fanns alla med bland de artister som uppträdde på Woodstock. Dock ej Joni Mitchell med hennes fantastiska låt Big Yellow Taxi. Även om jag för länge sedan lämnat pop-spåret i mitt musikaliska utövande så ryser jag av välbehag när det svänger så infernaliskt med små medel. Och budskapet i texten går heller inte av för hackor.
Det handlar om en upplevelse som Joni hade när hon besökte Hawaii för första gången. Trött på Los Angeles-smogen anlände hon på natten till paradisön. Det var först på morgonen därefter som hon fick chansen att titta på omgivningarna från sin hotellbalkong. Hon tittade ner och där låg en fruktansvärt ful, asfalterad parkeringsplats. "They paved paradise and put up a parking lot".
They paved paradise
And put up a parking lot
With a pink hotel, a boutique
And a swinging hot spot
Dont it always seem to go
That you dont know what youve got
Till its gone
They paved paradise
And put up a parking lot
They took all the trees
Put em in a tree museum
And they charged the people
A dollar and a half just to see em
Dont it always seem to go
That you dont know what youve got
Till its gone
They paved paradise
And put up a parking lot
Hey farmer farmer
Put away that d.d.t. now
Give me spots on my apples
But leave me the birds and the bees
Please!
Dont it always seem to go
That you dont know what youve got
Till its gone
They paved paradise
And put up a parking lot
Late last night
I heard the screen door slam
And a big yellow taxi
Took away my old man
Dont it always seem to go
That you dont know what youve got
Till its gone
They paved paradise
And put up a parking lot (Joni Mitchell)
Lyssna och njut!
Parking lot, klimatkris eller finanskris. Är det inte olika sidor av samma mynt?
Svängde 40-årsjubileet? Så där!
fredag 7 november 2008
Nytt betygsystem
Från 2011- 2012 kommer Sveriges skolor att ha ett ny, mer diffrentierad skala i betygssystemet. Dagens tre steg ovanför godkänd-strecket blir fem. A för de allra bästa ner till E. Ett sjätte steg F motsvarar dagens icke godkänd.
Att få fler steg i skalan är väl i och för sig en bra tanke, men sen då? Eftersom endast vartannat steg ska definieras med betygskriterier kommer mellanstegen att fungera som flitbelöningar. En extra ansträngning kan generera ett högre betyg. "Flit ska löna sig", skallar ministerropen i ekande 50-talsskolkorridorer.
Innebär flit i alla lägen en högre kunskapsnivå? Innebär extra ansträngning alltid en högre kvalitet på kunskapen? Det kommer vi aldrig att få veta eftersom vi inte har kriterier att gå efter. Men det är ju det som är själva poängen. Då får man tysta, flitiga elever som sköter sig och lystrar till skolans drillvisselpipa. Det ligger ju ett högre betyg och väntar vid teminens slut bara man håller käften och sköter sig.
Märkligt! Är det detta som är en kunskapsskola. En skola som inte definiera de kunskapskvaliteter som man ska nå för ett visst betyg.
Nä visst, ja, det är flit och uppförande vi ska sätta betyg på i framtiden!
Hur länge ska detta lilla parti med 5 % sympatisörer i landet få hålla på?
I kväll firar Norrsätraskolan 40-årsjubileum!
Att få fler steg i skalan är väl i och för sig en bra tanke, men sen då? Eftersom endast vartannat steg ska definieras med betygskriterier kommer mellanstegen att fungera som flitbelöningar. En extra ansträngning kan generera ett högre betyg. "Flit ska löna sig", skallar ministerropen i ekande 50-talsskolkorridorer.
Innebär flit i alla lägen en högre kunskapsnivå? Innebär extra ansträngning alltid en högre kvalitet på kunskapen? Det kommer vi aldrig att få veta eftersom vi inte har kriterier att gå efter. Men det är ju det som är själva poängen. Då får man tysta, flitiga elever som sköter sig och lystrar till skolans drillvisselpipa. Det ligger ju ett högre betyg och väntar vid teminens slut bara man håller käften och sköter sig.
Märkligt! Är det detta som är en kunskapsskola. En skola som inte definiera de kunskapskvaliteter som man ska nå för ett visst betyg.
Nä visst, ja, det är flit och uppförande vi ska sätta betyg på i framtiden!
Hur länge ska detta lilla parti med 5 % sympatisörer i landet få hålla på?
I kväll firar Norrsätraskolan 40-årsjubileum!
torsdag 6 november 2008
Skype
Det brukar kallas det näst bästa sättet att genomföra ett möte. Det bästa är naturligtvis när man kan sitta runt lägerelden allihop, titta varandra djupt in i ögonen och utbyta kloka tankar. Men oj, vad långt det är för vissa att ta sig till ett styrelsesammanträde för Datorn i Utbildningen i Stockholm när medlemmarna är spridda över hela landet. Speciellt om mötet är planerat att vara i 1,5 timme.
Då tar man till det näst bästa sättet. Man kopplar upp sig i en gruppchatt via Skype och avhandlar dagordningen med sekreterare som skriver minnesanteckningar direkt i det gemensamma chattutrymmet. Samtidigt som deltagarna mår bra av att tänka på de miljöfördelar som beslutet om att ha mötet via Skype har inneburit!
Går det att samsas på samma lina utan att prata varandra i munnen. Alldeles utmärkt! När någon pratar blinkar det litet diskret runt talarens bild. Påminner litet om glöden vid lägerelden faktiskt. Det enda som irriterar är sekreterarens knatter på tangentbordet vilket också vill vara med i ljudbilden.
Men det blir väl dyrt? Näe, gratis är det! Fråga mig inte hur det går till. 13 milj var online på Skype under vårt möte. De kanske också undrar.
En som har tjänat pengar på Skype är en av dess grundare svensken Niklas Zennström som sålde Skype till Ebay för någonstans mellan 20 och 30 miljarder i september 2005. Detta gjorde herr Zennström till en av Sveriges rikaste män.
Det är roligt när det går bra för en del!
Då tar man till det näst bästa sättet. Man kopplar upp sig i en gruppchatt via Skype och avhandlar dagordningen med sekreterare som skriver minnesanteckningar direkt i det gemensamma chattutrymmet. Samtidigt som deltagarna mår bra av att tänka på de miljöfördelar som beslutet om att ha mötet via Skype har inneburit!
Går det att samsas på samma lina utan att prata varandra i munnen. Alldeles utmärkt! När någon pratar blinkar det litet diskret runt talarens bild. Påminner litet om glöden vid lägerelden faktiskt. Det enda som irriterar är sekreterarens knatter på tangentbordet vilket också vill vara med i ljudbilden.
Men det blir väl dyrt? Näe, gratis är det! Fråga mig inte hur det går till. 13 milj var online på Skype under vårt möte. De kanske också undrar.
En som har tjänat pengar på Skype är en av dess grundare svensken Niklas Zennström som sålde Skype till Ebay för någonstans mellan 20 och 30 miljarder i september 2005. Detta gjorde herr Zennström till en av Sveriges rikaste män.
Det är roligt när det går bra för en del!
tisdag 4 november 2008
Det Augsburgska konstskåpet
Att sitta i ett väntrum på ett sjukhus är i sig en ganska deprimerande sysselsättning. Det blir heller inte bättre av att tidningar och böcker som ligger där i princip sorterar under rubriken Anno dazumal.
Då är det livgivande att kunna ta upp sin laptop ur ryggsäcken som jag gjorde i morse i väntsal B på dropin-röntgen i Gävle. Att logga in via det mobila bredbandet och ta sig igenom morgonens e-post och svara på den känns finemang. Att kunna ögna igenom 2-3 tidningars rubriker om bla röstningsdagen i presidentvalets USA får verkligen väntrumstiden att gå.
Är jag såld på det där som kallas Internet? Jaaaaa!
En liten artikel i Arbetarbladet gav tankarna extra näring. Den handlade om en av våra kungar, han som med åren blev tämligen fet. Gustav II Adolf visste det inte då, men han ägde en sorts pc. Det var ett jättelikt skåp som han hade fått i present. Tanken var att skåpet skulle innehålla kunskap om hela världen och samtidigt vara till nytta och nöje. Och det låter ju inte helt olikt Internet:
Gustav II Adolfs universalskåp rymde allt från gudabilder till en torkad krokodil, brädspel och öronpetare.
Bakom dörrar, i fack och lådor doldes uppåt tusen föremål: porträttmålningar, bordsur, rakborste, miniatyrkanon, vinmuggar, en groda skulpterad i bly, musikinstrument, skägglocktång, mortel, elfenbenskam, mineraler, egyptisk gravfigurin, en fruktkärna, you name it!
Skåpet kallas det Augsburgska konstskåpet och finns bevarat och ägs i dag av Uppsala universitet och kan beskådas på Museum Gustavianum i Uppsala.
Dom gjorde säkert sitt bästa på den tiden också, men man undrar hur ofta den i bly skulpterade grodan uppdaterades eller byttes ut. Kanske lika ofta som mossiga böcker i väntrum? Eller inaktuella böcker i skolans värld!
I natt blir Obama Amerikas president. Hoppas att de spinkiga benen håller för det konservativa trycket.
Då är det livgivande att kunna ta upp sin laptop ur ryggsäcken som jag gjorde i morse i väntsal B på dropin-röntgen i Gävle. Att logga in via det mobila bredbandet och ta sig igenom morgonens e-post och svara på den känns finemang. Att kunna ögna igenom 2-3 tidningars rubriker om bla röstningsdagen i presidentvalets USA får verkligen väntrumstiden att gå.
Är jag såld på det där som kallas Internet? Jaaaaa!
En liten artikel i Arbetarbladet gav tankarna extra näring. Den handlade om en av våra kungar, han som med åren blev tämligen fet. Gustav II Adolf visste det inte då, men han ägde en sorts pc. Det var ett jättelikt skåp som han hade fått i present. Tanken var att skåpet skulle innehålla kunskap om hela världen och samtidigt vara till nytta och nöje. Och det låter ju inte helt olikt Internet:
Gustav II Adolfs universalskåp rymde allt från gudabilder till en torkad krokodil, brädspel och öronpetare.
Bakom dörrar, i fack och lådor doldes uppåt tusen föremål: porträttmålningar, bordsur, rakborste, miniatyrkanon, vinmuggar, en groda skulpterad i bly, musikinstrument, skägglocktång, mortel, elfenbenskam, mineraler, egyptisk gravfigurin, en fruktkärna, you name it!
Skåpet kallas det Augsburgska konstskåpet och finns bevarat och ägs i dag av Uppsala universitet och kan beskådas på Museum Gustavianum i Uppsala.
Dom gjorde säkert sitt bästa på den tiden också, men man undrar hur ofta den i bly skulpterade grodan uppdaterades eller byttes ut. Kanske lika ofta som mossiga böcker i väntrum? Eller inaktuella böcker i skolans värld!
I natt blir Obama Amerikas president. Hoppas att de spinkiga benen håller för det konservativa trycket.
söndag 2 november 2008
Smått och gott
Så blev det då nytt manskap i Stefan Giymothys kvartett. Inte oväntat undertecknad på gitarr. Trummis är Pontus Andersson, Gävle och basist Anders Lindblom, Kilafors. Fösta träff 13 nov i Hagalund/Norrsundet där hammondorgeln står. Kul ska det bli och Stefan verkar glad igen.
5-årskalas på söndagsförmiddagen för Joel. Mycket sjörövarskepp och pirater är det!
Litet naturligt motionerande blev det också i helgen. Ett flyttlass gick till Kungsgården, denna gång bara en våning upp med alla flyttlådor och möbler. Andfådd ändå, javisst! Belöning, en kebabtallrik på American take away.
Snön ligger kvar och temperaturen ligger runt 0 grader. Såg ett kylslaget New York Maraton i direktsändning på söndagseftermiddagen och fick förnyat sug efter resa till The Apple i januari.
Gefle IF är kvar i Allsvenskan nästa säsong efter bragdmatch och 3-3 borta mot Trelleborg. Varför bry sig? Vet inte, men möjligtvis har 24 års boende i Gävle satt sina spår.
5-årskalas på söndagsförmiddagen för Joel. Mycket sjörövarskepp och pirater är det!
Litet naturligt motionerande blev det också i helgen. Ett flyttlass gick till Kungsgården, denna gång bara en våning upp med alla flyttlådor och möbler. Andfådd ändå, javisst! Belöning, en kebabtallrik på American take away.
Snön ligger kvar och temperaturen ligger runt 0 grader. Såg ett kylslaget New York Maraton i direktsändning på söndagseftermiddagen och fick förnyat sug efter resa till The Apple i januari.
Gefle IF är kvar i Allsvenskan nästa säsong efter bragdmatch och 3-3 borta mot Trelleborg. Varför bry sig? Vet inte, men möjligtvis har 24 års boende i Gävle satt sina spår.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
