Mitt i veckan kom glädjande besked att Sandvikens kommun ännu en gång växer befolkningsmässigt. Det har de senaste åren blivit vardagsmat att kommunen har plusstatistik gällande detta. Konstigt är det inte. Det är billigt att bo här och mycket annat är bra. Kommunikationerna och restiderna till Uppsala- Stockholm har pga av direkta tåglinjer och ny E-4:a blivit anständiga.
Man känner av befolkningsökningen när trafiken runt Mosaiken (centralt köpcentrum) är som tätast och livligast. Köer i Sandviken, vad är det som händer? Tråkigt och trevligt på samma gång!
Dagen efter kom varslen på Sandvik. 900 personers arbete är i farozonen och risken att det kan växa ytterligare är överhängande. Katastrofrubriker lokalt men även i riksmedier. Finanskrisens fula tryne visade upp sig med sin fulla kraft i skuggan av framtidstro och Göranssons Arena. Hur ska det nu gå med Sandvikens kommun?
Det blev med ens mycket fokus på vår kommun. Ska den överleva eller är det slut nu? Men hur är det egentligen? När man åker från Gävle till Sandviken vid olika tidpunkter på eftermiddagarna ser man en strid ström av bilar som är på väg tillbaka från Sandviken och Sandvik i riktning mot Gävle. Det lätt att glömma att dessa varsel också drabbar Gävle och Hofors och Ockelbo och även en del andra kommuner i området. Krisen är inte bara Sandvikens utan hela regionens och egentligen hela Sveriges eftersom varslen haglar överallt i vårt avlånga land.
Vart tog arbetslinjen vägen? Var finns regeringen?
Låt marknaden sköta ekonomin. Då blir allt bra! Var det inte marknaden som skapade den här finanshärdsmältan bland aningslösa, profithungrande bolåneinstitut och banker i marknadens förlovade Bush-land? Tur då för dessa människor att regeringar över hela världen går in med skattemiljarder för att rädda just marknaden. Kanske nödvändigt, men för varslade människor känns det säkert surt när miljonerna sedan vadderar fallskärmar till bossarna som skulle sköta det här. I den fria marknadens namn.
Nu har det gått så långt att t.o.m. vissa chefer tycker att moralens ribba ligger alldeles för högt och rivs av alltför många. Läste idag att Postens nytillträdde vd Lars G Nordström i en TV-intervju har sagt att han kommer att avstå de 900 000 kronor som hans månadslön är på.
-Jag gillar inte att det antyds att jag är girig, därför avstår jag från min lön under resten av min tid som vd för Posten.
och...
Hennes & Mauritz Stefan Persson i utspel om näringslivets girighet: Staten bör främja en kursändring genom att underlätta för de företag som vill bidra till allmännyttiga ändamål. Vinstintresse och egennytta får inte vara näringslivets enda drivkraft. Finanskrisen visar hur illa det går när företagen fokuserar på snäv och kortsiktig vinstmaximering. Även aktieägarna vinner på att företag tar ansvar för fler intressentgrupper, exempelvis forskarvärlden och samhällets mest utsatta skikt. Således bör företagen ge mer till allmännyttiga ändamål än de gör i dag. (DN 22 nov)
Vet inte vad det här kommer att betyda, men något håller på att hända. Fler och fler människor inser allvaret i den lågkonjunktur som spås vara de närmaste fyra åren. Tufft blir det!
Glädjeämnen då? Det är alltid finemang att ta en promenad i klart vinterväder med pudersnö på marken och minus 3 grader i luften. Speciellt när det enda man ska köpa är litet juldekorationer. Det blir silvertema i år.
Det är alltid roligt när Sverige dänger till övriga världen i skidspåren. Heja Carlotte Kalla och Marcus Hellner!
Hemlagade köttbullar med gräddsås och potatismos
1 timme sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar