Tankeverktyg

Under förra veckan träffade jag många människor som på olika nivåer sitter och funderar på hur IT-stödet i olika sammanhang kan användas för ökad måluppfyllelse. Kunniga och engagerade människor som jobbar i skuggan av kärva ekonomiska förutsättningar.

Efter samtalen känns frågan om den totala fokuseringen kring ökad måluppfyllelse ännu mera aktuell. Vi slänger oss med uttrycket ökad måluppfyllelse som om det vore en väl definierad sanning. Är det verkligen så?

En sak är säker. Det handlar definitivt om måluppfyllelse gällande svenska, matematik och engelska. Sedan sjunker ambitionsgraden när det gäller övriga ämnen i rask takt och landar i de praktiska och estetiska ämnena längst ner på skalan.

Men sedan då? Hur sättar vi fokus på ökad måluppfyllelse gällande kreativitet, samarbetsförmåga, flexibilitet, entusiasm, ansvar, engagemang, handlingskraft, kommunikationsförmåga, digital kompetens och förmågan att se möjligheter. Listan kan göras lång på förmågor som redan krävs i ett arbets- och vardagsliv och som med stor sannolikhet kommer att fyllas på framöver.

Om vi tror att ökad måluppfyllelse sker med automatik bara man använder uttrycket tillräckligt ofta begår vi ett stort misstag. Ökad måluppfyllelse kräver tidsenlig didaktik, pedagogik och arbetsmetoder.

Ibland tycker man att tiden står stilla trots att den rasar på med full kraft utanför fönstret. Efter drygt tio års satsningar (70-80 milj kr) på IT-stöd i skolan i Sandvikens kommun känns repliker som dessa mycket förvånande:

Vi måste förstå att datorn bara är ett hjälpmedel i skolans verksamhet.
Vi får inte låta tekniken ta överhand. Datorn är ett pedagogiskt hjälpmedel.

Berättigade synpunkter 1994 vid planeringen av första KiU-projektet.
Ekon från en svunnen tid när de uttalas 2009.

Som om vi inte borde förstå att denna artefakt genomsyrar väldigt mycket av lärande och tänkande i vårt samhälle idag både innanför och utanför skolans väggar.

Hjälpmedel, jovisst.
Tankeverktyg, absolut!