På höstloven brukar fru T och jag åka till något trevligt ställe. Förra året blev det Sthlm och i år Riga.
Trots att vi bilade i väg i god tid från brukssamhället på onsdagen så blev det litet stressigt vid terminalen pga av Stockholmsköerna. Ett tag var vi också på väg åt fel håll med resväskorna släpande efter oss. Men det löste sig till sist.
Överfarten blev nästan i skumpigaste laget. Visst försökte vi dansa och hålla på men ibland klev man rakt ut i ett tomrum. Båtgolvet var inte där det borde befinna sig. Desto märkligare var det att showdansarna gjorde sina krumbukter och piruetter utan synbara problem.
Vid tretiden på natten var det som värst. Fru T vaknade av att hon befann sig i viktlöst tillstånd ovanför sängen.
Rigabukten blev räddningen. Då lugnade det ner sig och vi gled majestätiskt uppför floden Daugeva in i hamn vid tiotiden på förmiddagen. Terminalen ligger behändigt någon kilometer från den medeltidspräglade gamla staden så det var inga problem att korsa den och checka in på det fyrstjärniga hotellet i närheten av stationen.
Sedan blev det ett drygt dygns spankulerande i det härliga Riga i 9-10 plusgrader ofta med en höstsol som kikade fram. Jag tror vi hann med det mesta faktiskt från den gamla staden via marknaden i och runt de stora saluhallarna som ligger i de gamla hangarerna för zeppelinare och de fint bevarade Jugendkvarteren med vackert ornerade hus i art nouveau. Samt en del pråliga, nybyggda, av Rigaborna obesökta gallerior.
Ryska dockor, inte att förglömma.
Trots att vi bilade i väg i god tid från brukssamhället på onsdagen så blev det litet stressigt vid terminalen pga av Stockholmsköerna. Ett tag var vi också på väg åt fel håll med resväskorna släpande efter oss. Men det löste sig till sist.
Överfarten blev nästan i skumpigaste laget. Visst försökte vi dansa och hålla på men ibland klev man rakt ut i ett tomrum. Båtgolvet var inte där det borde befinna sig. Desto märkligare var det att showdansarna gjorde sina krumbukter och piruetter utan synbara problem.
Vid tretiden på natten var det som värst. Fru T vaknade av att hon befann sig i viktlöst tillstånd ovanför sängen.
Rigabukten blev räddningen. Då lugnade det ner sig och vi gled majestätiskt uppför floden Daugeva in i hamn vid tiotiden på förmiddagen. Terminalen ligger behändigt någon kilometer från den medeltidspräglade gamla staden så det var inga problem att korsa den och checka in på det fyrstjärniga hotellet i närheten av stationen.
Sedan blev det ett drygt dygns spankulerande i det härliga Riga i 9-10 plusgrader ofta med en höstsol som kikade fram. Jag tror vi hann med det mesta faktiskt från den gamla staden via marknaden i och runt de stora saluhallarna som ligger i de gamla hangarerna för zeppelinare och de fint bevarade Jugendkvarteren med vackert ornerade hus i art nouveau. Samt en del pråliga, nybyggda, av Rigaborna obesökta gallerior.
Ryska dockor, inte att förglömma.
Jättegod mat, härligt inhemskt öl till rimliga priser störde inte upplevelsen på något sätt. Och självklart en Black Balsam då och då.
Häng med, några bilder säger mer än tusen ord
Häng med, några bilder säger mer än tusen ord
Resan tillbaka blev betydligt lugnare. Båten var en modell större och havet inte hälften så argsint.
Inlägg
2 kommentarer:
Det finns verkligen flera fina och intressanta städer i Baltikum som är värda ett besök! Inte är det så långt bort heller... Passar perfekt för ett litet avbrott i vardagen!
Absolut. Synd bara tt man inte hade husbilen med och 2-3 veckor på sig :-) Abstinens!
Skicka en kommentar