tisdag 30 juni 2009

Otryggt

Om man kommer från trygghetsnarkomanernas land gör man inte saker som vi har gjort i dag:

Åkt ett antal kilometer med husbil i 24 % lutning både uppför och utför.

Åkt i buss upp till Örnnästet i Berchtesgaden 6 km på bergvägar där en avgrund på tusen meter lurar och stupar en halv meter från bussens däck.

Åkt hiss i 124 meter upp och ner tillsammans med 40 st andra packade sillar.

Tagit bilder vid Örnnästet vinglande på en sten för att få de bästa panoramabilderna ner över Königsee.

Åkt igenom ett tiotal tunnlar från Innsbruck till slutstationen Camping Bludenz. Den längsta var 14 km.

Suttit och ätit i Alpland tills middagen avbröts av ett alpåskväder fantastico där blixtarna slog ner med någon minuts mellanrum i de 3000 m höga topparna som omgav campingen.

I morgon anlöps Lugano och jazzfestivalen där.
Resans mål.

måndag 29 juni 2009

Läsning

Jag försöker läsa litet då och då under vår semesterresa. En bok är utläst. Ingemar Hedenius skildring av sin ungdom, från födsel till studentexamen vid 18 års ålder, Varför blev jag den jag är?

Så mycket från födseln skriver han inte om pga att han hävdar att han inte minns något av sitt liv före 6 års ålder. Han kallar sådana som hävdar annat för minnesatleter och nämner den största minnesatleten av den alla, Tora Dahl, som hävdade att hon mindes det otrevliga samlag som åstadkom henne och sedan allting från ettårsåldern.

Själv har jag minnen från två års ålder och kopiöst med minnen från åren 3-5. Många hävdar att man fått saker berättat för sig, som man sedan gör om till egna minnesbilder. I mitt fall är sådant resonemang tjafs (tack Björklund för det uttrycket). Minnena är alltför tydliga, personliga och för många för att någon ska ha kunnat berättat allt för mig.

Nu läser jag David Eberhards I trygghetsnarkomanernas namn/ Sverige och det nationella paniksyndromet.

Toleransen i själva trygghetsnarkomanin består alltså av ett slags rus som kommer ur tryggheten. Något som blir allt svårare att uppnå ju mer trygghet man har omkring sig. Samtidigt uppkommer allts en minskad känsla av trygghet som till och med kan övergå i att man upplever situationen som otrygg. (citat ur boken)

Det ligger mycket i det där. Tänk vad mycket trygghetstänkande som i slutänden bara gör oss otryggare.

Ska jag våga mig upp Hitlers gamla örnnäste i morgon? Jag som är så långt hemifrån och inte har tagit med mig någon skyddshjälm?

söndag 28 juni 2009

Munchen

När vi i kväll kom hem till vår camping Talkirschen utanför Munchen hade vi under nio timmars utflykt avverkat nästan 3,5 mil på de underbara röda cyklarna.

Vi hade betat av centrum, varit ut och bedårats av Nympfenburgslottet samt imponerats av Olympiaparken i Schwabing. Munchen är stort, mäktigt och fullt av sevärdheter och en massa bierstuben. Ja, vi tittade in i en av de största, Hofbrauhaus, men var då så trötta att vi helt enkelt var tvungna att börja cykla hemåt utan att låta en liter öl slinka ner i skrovet. (Alla dricker ur enlitersbägare).

Apropå trötta så såg vi ungefär 18 000 tyskar som var riktigt utmattade. Det var de som under dagen sprang det trettioförsta Munchen Stadtlauf. Vissa sprang 21 km (halvmaraton) och de var de tröttaste. Snacka om stela ben hos vissa på upploppet.
Sedan kunde man välja på 10 km, 5 km och 2 km.

Stämningen var fantastisk. Harskramlorna gick på högvarv och folk tjöt uppmuntrande till löparna utan uppehåll. Det var en riktig folkfest.
Utan öl, faktiskt!
Den kommer ju senare i höst. Då springs det inte, då dricks det!

I morgon har vi kommit överens om att ta omvägen över Salzburg. Det känns litet fel att missa Österrikes barockpärla när man bara är femton mil ifrån. Sedan är det ju inte heller helt fel att låta någon äkta morzartkula slinka ner i magen.

lördag 27 juni 2009

Riktiga hjältar

Ibland kan man tycka att man är litet duktig som åker härs och tvärs över Europa i en husbil. Att man klarar av det liksom, inte tappar bort saker och inte kommer vilse.

I morse skulle vi vara litet duktiga igen och anträda resan från Jena till Munchen. Just när toalettvattnet hade tömts dök det upp två cyklister vid vår sida och vi konstaterade att vi alla var svenskar. Sedan blev det riktigt intimt när dom var från Gävle och vi från Sandviken. Gemensamma erfarenheter utbyttes naturligtvis som alla svenskar gör när de träffas på främmande mark. Det var trevligt att prata svenska, by the way!

Nåväl, till saken! Hjältarna var på väg till Schweiz precis som vi men på cykel. Cykel hela vägen! Från Gävle och för tillfället i Jena och sedan till Schweiz. I början i tiomilsetapper som nu hade lugnats ner till femmilsetapper med all utrustning på cykeln.
Han tyckte att det var lämpligt att göra detta nu eftersom han just blivit arbetslös (som så många andra i krisens Sverige). Hon eftersom semestern sträckte sig ända till 1 augusti.

Vi tutade litet extra när vi litet senare såg dem vid ett trafiklyse i byn.

Om dom också skull cykla hem också? Näe, det skulle bli tåg!

fredag 26 juni 2009

Måttlighet, som vanligt

Det blev en underbar dag i Jena. Vädret var perfekt för cykling och turistande. 3 ggr fram och tillbaka till campingen. Aktiviteterna var roliga och lärorika.

Botaniska Trädgården var den vackraste jag någonsin sett. Antalet trädsorter var ofattbart stort. Ibland satt man på en bänk och bara njöt.

Tornet vid Neue Mitte var högt och väl värt vårt besök.

Kyrkan Eglise de la paix med en kyrkogård från sjuttonhundratalet, totalt övervuxen av murgröna fick nästan förnuftiga mig att tro på spöken och gastar.

Goethes lilla lägenhet som han använde under alla år i Jena besöktes. Den unga damen som tog emot betalningen hade ett nästan makabert förhållningssätt under de tjugo minuter som vi var där. Hon reste sig när vi kom och stod i giv akt i ett hörn och sa…ingenting!

Tyvärr missade vi Planetariumet Zeiss pga av att de förberedde för den stora stads- och universitetsfesten på kvällen.

Kom just hem från den och konstaterar att 14-16-åringar inte finns ute på gatorna överhuvudtaget. Resten av de yngre människor som är ute och har fest dricker måttligt. Ingen vanlig ”svensk fylla” upptäcks. Allt är städat och väldigt trevligt. Ingen skriker. Skrattar man så skrattar man lågmält. Hur kommer det sig? Det går att köpa alkohol i alla livsmedelsaffärer.

Kommer vi Sverige att någonsin få uppleva detta?

Jag förstår att folk utifrån blir oerhört förvånade över scener som utspelas vid högstadiediscon exempelvis. För arr inte tala om cityfester.

I morgon blir det Munchen.

torsdag 25 juni 2009

Kultur och sommar

Lämnade ett ösregnande Berlin. Fyllde på friskt vatten och tömde septitanken. Bad Astrid om att ledsaga oss till Olympiastadion från 1936. Hett eftertraktat av bloggaren som älskar gamla idrottsplatser i allmänhet och olympiska arenor i synnerhet.

Det gick litet trögt pga av alla vägarbeten men trägen vann och plötsligt stod vi framför fantastiskt mycket historia. Pompöst, vackert och en aning skrämmande när man vet vad som var på väg att hända åren efter olympiaden.

Nu vann ju de goda krafterna till slut. Jesse Owens namn står fortfarande inristat med sina fyra guld på väggen bredvid platsen för den olympiska elden. Vissa andra människor som spelade huvudrollen på VIP-läktarna under olympiaden har dock sandblästrats bort. Något att ta till sig och bära med sig.

Jakten på kultur fortsatte under dagen. Leipzig besöktes och det var där som Johan Sebastian Bach var huspianist i Tomaskyrkan under nära trettio år. Goethe var också aktiv vid universitet i Leipzig när det begav sig.

Efter Leipzig styrdes kosan till Jena, den lilla staden med sin brillianta intellektuella historia. Goethe, Schiller, Fichte, Schelling och Hegel, alla var de aktiva i Jena.

I jakten på dessa hamnade vi på en alldeles bedårande camping alldeles i närheten av staden. Receptionen var en gammal hippiebuss, också inredd som en sådan. Lugnet och stillheten, med en koloniträdgård som granne var bedövande. Vid kvällens grillning sjöng en koltrast så intensivt att både den och grillaren höll på att få fnatt.

För ett ögonblick glömdes jakten på kultur bort. För just vid dessa drillar började den riktiga sommaren!

onsdag 24 juni 2009

Positivt och negativt i Berlin

Berlin är en favoritstad. Jag har nu varit här två gånger och det första intrycket från påsken 08 består. Staden sjuder av liv. Lyxen i centrum står i bjärt kontrast med det myllrande gatulivet i bl.a. Kreuzberg. Många olika liv levs här. Acceptansen är hög. Verkar det som.

I dag har vi varit på cykeltur i nio timmar. I sex av dom har bakarna gnuggats mot sadlarna. Det är inte klokt vad en kropp är anpassningsbar. För några dagar sedan var flåset obefintligt. Nu cyklas det i timmar utan problem. Underligt men härligt!

Negativt, då?

Jag har varit med om det förut. Jazzklubbar läggs ner till förmån för china- och thairestauranger. Det händer i Prag och det händer i Berlin. I dag upptäckte jag det i Kreuzberg. En fantastisk ”ett-hål-väggen-jazzklubb” som vi besökte förra påsken är nu ett minne blott. Den hade slukats av en thairestaurang. Jag undrar bara, hur många thairestauranger finns det? Räcker det inte?
Hur många jazzklubbar finns det?
Inte så många.
Låt dom vara i fred!
Please!!!!

Mannen i internetcaféet som tyckte att vi inte visade honom respekt eftersom vi inte ville betala 45 kr för en halvtimme. Respekt, vad är det egentligen?
Två timmar senare skrev vi i Resedagboken på ett annat internetcaté i en halvtimme för …..5 kr.

Stroppig kostymklädd tysknisse som iddes rulla ner sidorutan (på fel sida) och häva ur sig något om cyklar som befann sig på fel ställe. Undrar om han förstod något när jag kontrade med:
Håll käften, din lilla fläskschnitsel J

Resan går vidare!

tisdag 23 juni 2009

Stellplatz Rostock

När man är ute och campar med husbil finns det två alternativ som man kan välja mellan. Antingen tar man sig in på en säker camping med el och en massa service, eller då är man litet ”crazy” och lever litet farligt. Det kan innebära att man bara ställer sig på en parkeringsplats och blottar sig för den kriminella världen som vill söva en med gas och ta ens alla ägodelar. Ofta är det enkelt att välja. Man väljer det medelålders säkra alternativet.

Men igår i Rostocks hamn var det inte läge att börja leta efter en camping när färjan i bedårande sommarkvällsväder lade an och släppte ut oss på det tyska grönbetet.

Sagt och gjort. Crazy skulle vi vara och platsen blev parkeringen utanför Bordershopen. Det visade sig att det redan fanns en liten koloni med vagabonder där. Och dom blev inte färre av att vi ställde oss mitt ute på parkeringen. En timme senare hade ett stort antal andra husbilar hägnat in oss i en sorts modern fästning i syfte att försvara oss mot alla rånare i norra Tyskland.

Vad hände under natten? Det var lugnt, bortsett från att det kändes som om en aldrig sinande ström av lastbilar ville köra igenom vårt mobila hus. Ljudmässigt alltså!

OK, nu har Astrid tagit oss till City Camping Berlin. Janssons frestelse står och puttrar. En Norrlands Guld inhandlad i Bordershopen slinker ner under matlagningen. Snart blir det mat.

Sedan blir det förlustelser i Spandau Altstadt. Tegel råmar i bakgrunden.

söndag 21 juni 2009

Gränna- Trelleborg

Visingsö visade sig från sin bästa sida. Runt Vättern tornade molnen upp sig men över sjön var det sol och riktigt varma vindar.

Ön var ännu bättre än jag mindes den från jazzkurserna i början på nittiotalet. Kanske för att jag tittade mig omkring den här gången. Nu hann vi bla vara inne och upptäcka Tempelgården. Ett kuriost inslag i landskapet, som jag inte upptäckte vid mina tidigare besök. På den tiden hade jag bara ögonen nere bland noterna för att kunna hänga med i alla musikaliska krumbukter.
Det finns mycket att säga om de somrarna, men det finns det inte tid för nu.

Nåväl, efter sopplunch begav vi oss i väg på etapp 2. Den förde oss genom regn och sol till Dalabadets Camping i Trelleborg. Nog för trelleborgarna för det mesta spelar tråkig fotboll, men ljuset över Östersjön denna kväll var inte sådant. Det var magnifikt.

I morgon blir det farjan över till Rostock.

Prisskillnad

I går hade vi tänkt campa på Gränna Camping. Av detta blev intet! Ingen elplats kvar och hutlösa 260 kr för en natt i ett gytter likt de värsta campingarna på Krk (Kroatien).

1,5 mil söderut fanns lösningen! Vätterledens Camping beläget i en underbar hage ett trettiotal meter ovanför E:4 an. Elplats för 160 kr. Trivsamt och lugnt!

I dag bli det cykling på Visingsö om Tor är på gott humör! Inte barnbarnet alltså, utan han med hammaren.

Härligt med semester :-)

lördag 20 juni 2009

Resfeber

Klockan är 5;57 och bloggaren och medresenären (frun) är redan uppe. Detta kallas resfeber.

Allt är nu förhoppningsvis förberett för Expedition Europa 2009. Buntar med kläddon ligger i prydliga högar redo att bäras ner och placeras i de många och praktiska utrymmen som finns i den kära Dethleffsen.

En bunt består av böcker, reseguider, kartor, anteckningspapper och kameror. Det är viktigt att dokumentera vad man gör. Roligt att titta tillbaka på när åren går och resornas antal ökar.
När var det?
Var hände det?

I sommar ska vi som vanligt försöka dokumentera en del direkt på nätet. Den här bloggen, i Facebook och i Resedagboken. Internetcaféerna kommer att besökas så ofta som möjligt och någon gång kanske det mobila bredbandet får träda i tjänst, trots att det ofta kostar ngn hutlös krona.

Som sagt, nu gäller det att under några timmar packa smart innan vi åker och grattar en ettåring i Åshammar. Därifrån styrs kosan söderut mot första etappmålet Gränna.

Orkar vi i kväll tänker bloggaren ta frun på en cykeltur på Visingsö, drömmarnas ö. I alla fall för mig som tillbringade några sommarjazzveckor där i början på nittiotalet. Det var bl.a. där som grunden lades till mitt musikliv, som det ser ut i dag.
Helig mark :-)

fredag 19 juni 2009

Midsommarafton 2009

Ja, inte kan man hurra över vädret precis. Men man kan hurra över mycket ändå. Att dom nära och kära är friska är ett glädjeämne som aldrig kan underskattas. Inget är viktigare än det. Vädergudar, strila på ni!

I morgon är det en ännu större dag tycker jag. Husbilen tar sats söderut och står oss förhoppningsvis bi i en månad framåt.

Det är en del att stå i innan kopplingspedalen släpps och gaspedalen får göra resten. Att trötta eventuella läsare med att beskriva detta arbete gör ingen glad. Däremot kan kanske vägrutten få vissa att längtanstullt önska att man var deltagare i detta moderna vagabondliv.

Gränna- Trelleborg- Rostock- Berlin- Munchen- Lugano- Rhen- Mosel- Koblenz och Hem är de koordinater som finns förberedda i GPS:en. Semester kallas det också.

På med halmhatten och in med grässtrået i munnen:-) Europa, i morgon kommer vi!

söndag 14 juni 2009

Jazzjam i Hagalund

Trots strilande regn lyckades den store eldsjälen Stefan Gyimothy att ordna ett jam i den egna trädgården i år igen. Här är det viktigt att framhålla att bakom varje manlig eldsjäl står en handlingskraftig kvinna. I detta fall nog så viktigt. Tack Måddan!

Denna gång var det förberett för regn eftersom ett partytält var rest med tillhörande scengolv. Och det behövdes. Regnet öste ner mest hela tiden, men vad gör det när ett tjugotal spelhungriga musikanter sätter igång å det värsta. Trummisar, basister, hammondorganister, saxofonister och gitarrister bytte av varandra i en aldrig sinande ström. Det ena riffet efter det andra förgyllde de standardlåtar som på ett pärlband avhandlades under stoj och applåder.

Det roliga på våra fester är ålderskillnaden. Från den begåvade 17- åriga gitarristen Joel Svensson till ett gäng grånade gentlemen vars begåvning redan har mognat som fina årgångsvin.

Några riktigt trevliga jazzsnubbar som brukar vara med kommer den långa vägen från Östersund. 45 mil fram och tillbaka är för dessa hammondfreaks ingenting. Denna obändliga livsglädje, entusiasm och förmodligen envishet har också fått dem att starta Jemtska Hammond Sällskapet.

Information om JHS
I akt och mening att verka för att Hammondorgeln skall få förbli vilande på den högsta av piedestaler för elektriskt drivna musikinstrument har det i Jämtland tagits initiativ till och bildats ett ordenssällskap benämnt Jemtska Hammondsällskapet.
(JHS hemsida)

Hela grejen är så absurd och så fantastikt rolig. Musiker från hela jazzsverige står i kö att få bli medlemmar.
Ingen skall dock känna sig självskriven som medlem. Medlemskap kan endast beviljas sökande som av Sällskapets Presidium därtill befinnes värdig.

Att besöka detta sällskaps hemsida är en fröjd för oss som fortfarande tror att man kan ha kul hela livet.

Nåväl, jag drog hem från Hagalund efter 10 timmars spelande med en fantastisk ungersk gulasch i magen. En sådan där maträtt som kommer ut genom pannan som svett. Just det, ungersk gulasch är het!

Och när jag med ömma fingerspetsar lade in ettan för hemfärd hörde jag de kvarvarande hojta: Ja, vad tar vi för låt nu, då....

torsdag 11 juni 2009

Juniarbete

Ibland får man för sig att det ska bli litet lugnare i juni. Skolorna slutar ju och ”Den blomstertid nu kommer” borde ju komma men så har inte varit fallet för bloggaren i år.

Tankarna runt ett ”1-1-projektet” i kommunen rullar vidare och eftersom jag är mitt uppe i detta så blir det mycket snack med IT-kontoret, gymnasielärare och externa leverantörer. Dessa tycker att vi (jag) har blivit en mycket viktig person i deras liv. Det handlar mycket om leveranser, operativsystem och mjukvaror på datorn, PC eller Mac, installation och ominstallation, support, försäkringar, garanti, lagring, backup, skrivare och framför allt PENGAR. Litet tråkigt eftersom det viktiga samtalen skulle vara de som handlar om pedagogik och arbetsmetoder.

I samma veva har mitt projektledararbete med upphandling av ett nytt verksamhetssystem börjat. Här gäller det att få två förvaltningar att vara överens om arbetssätt samt få olika skolformer att beskriva behovet av IT-stöd i framtiden. Helst på ett visionärt sätt. Vi måste ju titta in i framtidskulan för att kunna "kravspeca" på ett framgångsrikt sätt. Vi "kravspecar" ju för att vi i verksamheten ska bli nöjda med våra system, inte för att göra leverantörerna glada och lata.

I veckan togs också beslut om e-tjänster för barnomsorgen. Det innebär att vårdnadshavare kommer att sköta mycket av kontakten med barnomsorgen digitalt.
Tjänsterna som planeras är:

Ansökan
Barnschema
Inkomstuppgift
Meddelandetjänst
Svar på platserbjudande
Uppsägning.

Tjänsten Ansökan kommer att finnas tillgängligt redan under hösten medan de övriga planeras till januari 2010. Som projektledare för detta hoppas jag att dessa tjänster kommer att innebära att kontakten mellan vårdnadshavare och barnomsorg förenklas och blir mer effektiv eftersom information kan lämnas och fås oavsett plats och tid på dygnet.

Vi håller också på och förhandlar med Tieto hur vi ska få in vårdnadshavarna i vår e-tjänst Elevdokumentation på bästa sätt. Grundskolan kör ju modulen Elevdokumentation (QDS) i Procapita Education för omdöme/IUP/dokumentation. Vårdnadshavare når dokumentationen via kommunens Medborgarportal, som bygger på SiteVision och Portwise och inloggning görs med hjälp av e-legitimation. Det senaste mötet med Skellefteå var riktigt positivt. Fortsatta samtal 18 juni.

Efter midsommar blir det i alla fall semester! Europa väntar. Batterier ska laddas.

fredag 5 juni 2009

Skolkommunen Sandviken

Dagens samhälle har släppt några undersökningar om alla våra kära kommuner. Naturligtvis är det av intresse var hemkommunen Sandviken placerar sig.

Näe, någon bästa skolkommun blev vi inte. 186:e plats av 290 kommuner. Inte så smickrande, fast vi jobbar på så mycket med alla omorganisationer och interna kontroller.

Litet bättre var vi i alla fall på att sätta "glädjebetyg". Mattelärarna var bäst på det. 38:e plats av 290 kommuner. Inte så smickrande kanske, men vad gör man inte för att få upp statistiken en del? Man har ju ett visst tryck på sig från många olika håll.

Svensklärarna var sämst på att sätta glädjebetyg. Bara på 146:e plats av 290 kommuner.

Tänk att ibland kan sämst visa sig vara bäst. Hur ska vi nu handskas med detta i den interna kontrollen?
Vi får ta kontakt med Lycksele, Ydre och Lomma!