torsdag 30 december 2010

Lisboa dag 3

Vädret var inte det bästa när vi vaknade. Det regnade kraftigt. Vi hade tänkt oss ett besök i Belém, men ändrade oss och drog österut i stället, till Nationernas Park. Där hölls den lyckade världsutställningen 1998 för att fira 500-årsjubileet av Vasco da Gamas resa till Indien.

Området visade upp mycket av modern portugisisk arkitektur och var riktigt trevligt att vandra genom. Vi valde dock att inte knalla in i den portugisiska paviljongen med sin betongbaldakin som hänger som ett segel över gårdsplanen. Kändes faktiskt lite farligt.

Med nyinköpta paraplyer från Vasco da Gamas galleria tog vi emot de regnskurar som kom med små leenden. Varmt var det i alla fall, runt 15 grader.

Vi hamnade på en italiensk restaurang och åt god pasta för att möta mitt sockerfall som dyker upp med jämna mellanrum. Förmodligen promenerar jag för mycket, he, he!

Besöket på Oceanario avslutade den östliga turen. Det är världens näst största akvarium. Väldigt fräscht och informativt. Havsuttrarna, liggandes på rygg och halvslumrandes blev favoriterna.


Mina fötter hade inte riktigt återhämtat sig från gårdagen så jag har försökt promenera extra långsamt idag. Det har gått bra eftersom vi befunnit oss på ett begränsat område. Men visst blir man trött. Under en liten filmvisning på ocenariet höll jag på att somna.

Vi hade ju tänkt oss högst en halvdag men klockan hann åter bli halv fem innan vi var tillbaka på hotellet. Ingen fara dock, vi hinner vila före kvällens middag och konsert på jazzklubben.
Vi kanske måste ställa klockan sen så att vi inte missar frukosten imorgon. Utan den blir man helt upp- och nervänd. Planerar också lite shopping före nyårsfirandet. Vi får se, vi vet inget om helgens öppettider än.

Fru T.

onsdag 29 december 2010

Lisboa dag 2

Det är svårt att fatta att solen skiner och temperaturen är strax under tjugo grader när vi dag 2 släntrar ner mot centrum. Målet för dagen är Alfama, den gamla staden.

Väl där får vi lön för mödan. Stadsdelen är inte vacker, men pittoresk i all sin folklighet. Inga anpassningar till turister här inte. Det skriks och tjoas och Lissabons alla drama queens verkade ha samlats vid torget framför Museu do Fado när vi inmundigade en hopplös pizza och ett väl tilltaget glas rött. Tur att man inte förstod vad de sa. Deras kroppsspråk räckte gott och väl.

Under vårt spatserande lokaliserade vi jazzklubben Ondajazz Bar på adressen Arco de Jesus 7. Dit ska vi i morgon!

Mycket trappor blev det på vägen upp till Bairro de Castelo. Det visade sig vara en relativt oansenlig ruin med härlig utsikt över hela Lissabon. Trädgården runt ”slottet” liknade Millesgården på Lidingö. Man förstår var Carl har fått inspiration till sitt praktfulla hem.

Sedan blev det långpromenad genom trendiga Chiado och Biarro Alto innan vi hamnade i den lokala mataffären för inköp av diverse bröd, ost och vin.

Sista metrarna till hotellet promenerades i ett begynnande regn, som nu på åttonde våningen på hotellet har utvecklats till halv storm.

Jo, i dag dök det upp en cyklist. Bilarna tutade ilsket på honom hela tiden.

Lite om frukosten på hotellet; den är inte märkvärdig men jag försöker äta så mycket som möjligt för att orka med alla promenader. I morse blev det äggröra, en smörgås med ost och en med salami, yoghurt med musli, ett rostat bröd med marmelad, en croissant, lite melon och apelsinskivor, juice samt två cappuccino. Det tycker H är mycket men jag tycker det är alldeles lagom.

Tänk att dag två blev som en svensk sommardag den också. Jag undrar just om vi kommer att klara hela resan utan att köpa paraplyer. Sån tur kan man väl inte ha! Jag är dock ganska öm under fotsulorna. Precis alla trottoarer är belagda med små gatstenar som masserar fötterna rejält så det bästa är grova skor vilket jag inte har.

Jag är glad och tacksam över att vara i en stad som är helt befriad från tjatiga och påträngande försäljare. Allt är lugnt, trevligt och belevat (ja, med undantag för de gapiga damerna i gamla stan). Men å andra sidan var det ett underhållande spektakel.

Imorgon blir det ett lite annorlunda upplägg. Eftersom vi ska på sent uppträdande på jazzklubb så ska vi försöka sova en stund på eftermiddagen. Man är ju ingen ungdom längre precis.

Fru T.

tisdag 28 december 2010

Lisboa dag 1

Lissabon måste vara rena skräcken för alla holländare. Det finns nämligen ingen cykel, ingen cykelbana och i och med det ingen cyklist i hela den portugisiska huvudstaden. I alla fall såg inte vi någon under vår tio timmars långa vandring under den första portugaldagen.

Förklaringen är enkel. Ingen orkar cykla i denna bergochdalbana till stad. Backarna är långa och sega men också ettrigt knixiga. Det är svårt att beskriva, det måste upplevas. Vi var förberedda, men verkligheten överträffar sagan.

Som tur är finns det hjälpmedel, spårvagnar exempelvis. Ta turistspårvagn 28 och ge er ut på en hiskelig tur i den gamla staden i närheten av Castelo de Sao Jorge. Det är centimetrar till husväggarna och i uppförsbackarna frustar spårvagnen som en gammal ko i och ylar som en varg när bromsbackarna slår till i nedförsbackarna. Vilket äventyr! I morgon ska vi dit igen och knata omkring under hela dagen. Vi ser fram emot detta redan.

Vädret, den första dagen? Vi var inställda på regn men fick sol och 18 plusgrader. Det kändes litet overkill med vinterjacka, mössa och handskar. Hoppas på något liknande i morgon.

Vi hann med en hel del, bla ett besök på Museau Nacional de Arte Antiga. Höjdpunkten där? Hieronymus Boschs triptyk som skildrar en fruktansvärd och sällsam värld. Fantastiskt tyckte vi.
Utanför satt ett gäng gubbar och lirade kort i en grön berså, några dagar före nyårsaftonen!!

Nåväl, dagen blev lång, men fantastisk. Mycket pga av vädret men också av Lissabons inneboende karaktär. Det här är en stad att trivas i. Det ska vi göra sex dagar till.

Hotellet? Vi bor på åttonde våningen på toppen av en kulle och har en ljuvlig utsikt över stadens centrum och Tajo, den breda och härliga flod som förbinder Lissabon med Atlanten.

Så vart det kväller den första dagen. Det känns bra att ha många dagar på sig och slippa känna stress. Man kan i lugn och ro orientera sig och lägga upp planerna för resten av semestern. Imorgon ska vi släntra genom varendaste liten gränd i den gamla stadsdelen Alfama.

Ja det är verkligen underligt att strosa runt i 18 plusgrader i en stad som de fyllt med vacker julbelysning. Jag har faktiskt tagit av mig yllekappan flera gånger idag och gått omkring i bara klänningen. Är det sant att det var massor med snö och svinkallt i Sandviken när vi for iväg? Nää, det måste ha varit i en annan värld!

Klockan är nio och vi halvligger i hotellsängarna med att glas vin och tittar på portugisisk TV. Alldeles snart kommer vi att somna gott. Men när fötterna vilat klart drar vi ut på äventyr igen. Det ska bli sååå kul.

Natti, natti. Fru T.

måndag 27 december 2010

Arlanda

Fru T här!
Nu hoppar jag in i bloggen några dagar igen eftersom vi är på resande fot. Vi har bara kommit till Arlanda men jag har redan fått en öl som smakar extra gott. Jag har nämligen varit sjuk under julen så det blev inte mycket till fest. Nu ska vi snart checka in. Återkommer från Lisboa imorgon.
Fru T.

Sagt och gjort. Jag har också en öl framför mig och ringer och fixar musikrep efter nyår samtidigt som fru T bloggar. New Orleans Bistro Bar är vårt kontor :-)

Ser fram emot en stad utan snö!

onsdag 22 december 2010

Det lackar mot jul!

I dag tog tre av mina närmaste arbetskamrater under de senaste tio- femton åren farväl från skolkontoret genom att bjuda på en smaskig smörgåstårta. Tack för den och tack för alla år tillsammans.

För att kunna ta itu med de nya arbetsuppgifter som man nu har framför sig flyttar alla tre till stadens gymnasieskola. En jobbar med planerat teknikcollege, en med marknadsföring och en som IT-pedagog.

Alla tre har under åren gjort avgörande insatser i bygget av Sandviken som en av landets mest profilerade IT-kommuner inom skolan. Som IT-resursare under kommunens två IT-pedagogiska projekt KiU 1.0 och KiU 2.0 fortbildade vi och drev mängder av delprojekt från vårt högkvarter vITalen. En fantastikt rolig tid med en gruppsammanhållning som förändrade arbetsuppgifter aldrig kan ta ifrån oss.

Nästan alla IT-resursare finns kvar i verksamheten med nya arbetsuppgifter. Förutom de ovan nämnda är vi systemansvariga, projektledare av olika slag samt IT-strateg. Informationstekniken finns med som en bas för oss alla i skiftande former.

Det är lätt att jobba med IT i Sandvikens kommun för närvarande. Politiken och Kunskapsförvaltningens ledningsgrupp driver IT-frågorna på bred front. 1-1-satsningarna är massiva. 2013 ska all personal och alla elever inom skolan ha varsin dator i trådlösa nät. Det kommer att innebära omvälvande förändringar inom skolverksamheten. Både för lärare och elever.

Därför kanns avskedet i dag mindre dramatiskt. Våra vägar kommer att korsas även framöver :-)

måndag 13 december 2010

Bok om digital kompetens

Digital kompetens i undervisningen
Handbok för lärare i samhällsvetenskapliga ämnen
Ulf Jämterud.

Om du är lärare och vill utveckla din användning av IT och digitala lärresurser i undervisningen har jag två råd. För det första kan du skaffa dig den här boken för i den har du mycket att hämta. För det andra tycker jag att du ska börja med att läsa slutordet i den.
Där tar nämligen Jämterud upp frågan "När ska jag hinna med allt detta?"
Jag tycker att frågan är berättigad eftersom boken innehåller så många idéer att risken för att genomsnittsläraren blir en aning matt är stor.
Enligt Jämterud har lärare inte all tid i världen att sitta ner i lugn och ro vid sin arbetsplats. Datorn har visserligen underlättat arbetet och minskat tidsåtgången. Mycket av administrationen görs nu via skolans lärplattform. Man fyller i närvaro/frånvaro, meddelar läxor, svarar på e-post från elever, föräldrar, kolleger och skolledning parallellt med att man förbereder lektioner i Word eller Power Point. Men den nya digitala kompetensen kräver så mycket mer. Man ska kunna och hinna med att blogga, twittra, delta i sociala nätverk, publicera filmer och bilder och hänga med i utvecklingen av ny teknik samt lära sig nya tjänster?
Hur gör man det?
Jämteruds svar är klokt. Lösningen ligger i att vi ställer rimliga krav på oss själva. Att börja med en eller två idéer, som man tror kan utveckla undervisningen och är värda tiden som man lägger ner.
Första delenBoken är uppdelad i två delar. I första delen tar Jämterud upp frågeställningar och perspektiv kring IT i skola och undervisning. Man påminns om EU:s nyckelkompetenser och i och med det bokens huvudämne, digital kompetens. Ett begrepp som de senaste åren har vidgats i innehåll och som författaren utvecklar på ett bra och tydligt sätt.
Intressant är hur begreppen digitalt infödda och digitala invandrare under senare år har döpts om till digitala invånare och digital turister.
De flesta lärare har idag säkert bra koll på Web 2.0 och de sociala medierna. Hemsidor, bloggar, twitter, wikier, fildelning, RSS och poddsändningar är företeelser som vunnit mark inom den pedagogiska verksamheten. Har man ändå missat något av detta så finns bra information i bokens första del, som också avhandlar mobilt lärande och datorspel i skolan samt upphovsrätt för lärare.
Andra delenOm man som jag har arbetat med IT under de senaste femton åren så är första delen välkänt stoff i stora delar. När man sedan kommer in i den andra delen måste jag erkänna att Jämteruds omvärldsspaning och beskrivande av resurser passerar mitt vetande på många områden. Han har dammsugit resurser på nätet och beskriver hur webben, digitala kartor, strömmande video, den sociala webben, mobilt lärande, datorspel och verktyg för plagiatkontroll kan bli en naturlig del av undervisningen.
Många länkar till Internet blir det. Det är bara att tacka och ta emot. Jag ska verkligen ge mig ut på upptäcktsfärd. Hoppas att alla länkar kommer att fungera. Det är ju en välkänd svårighet när webbplatser dyker upp och försvinner. Ett problem som Jämterud tar upp i sitt förord.
Som sagt, man blir imponerad av författarens sammanfattningar av nätets resurser. Lägg också till att han ger pedagogiska förslag om hur man kan använda dessa resurser och även tar upp farhågor gällande den övertro som kan finnas att tekniken ska lösa lärandets gåta.
Vem kan läsa boken?
Boken vänder sig i första hand till dig som undervisar i något eller några av de samhällsvetenskapliga ämnena på gymnasiet eller i grundskolan senare del.
Jag tycker nog att alla lärare kan hämta inspiration i denna bok. Läs den inte från pärm till pärm. Använd innehållsförteckningen och botanisera bland de delar som intresserar.
Mycket av innehållet passar alla ämnen i skolan men vänder sig mest till de samhällsvetenskapliga. Det är nog många mer än jag som anar att det finns ett visst behov av en liknade bok som tar ansats i de naturvetenskapliga ämnena i allmänhet och i matematik i synnerhet.
Vem skriver den? 

måndag 6 december 2010

9 dec 2010

Trots en smygande förkylning (med ryggont konstigt nog) som hämmade mina aktiviteter under helgen var jag på banan i morse. Två Ipren och så iväg. En aning stel fru T fanns med i bilen efter sitt heldagssläpäventyr till Kungsholmen under söndagen (nyförlovad son :).

Vissa dagar är tempot högt. De första två timmarna tog en grupp på tre personer och en del telefonkontakter beslut om en upphandling av datorer. Alltid svårt men vi kände oss nöjda med beslutet. Hoppas att alla involverade blir det också.

På vägen till kontoret svängde jag in och fixade litet fika till nästa aktivitet. Ett gäng från kommunen diskuterade och fick input från pedagoger kommande från söder om huvudstaden. Ämnet var Innovativa Skolprogrammet. Bra diskussion och tillika information om hur man kan få igång en på vissa håll slumrande pedagogisk IT-utveckling i Sandviken. Det kommer att behövas när "varsin dator-konceptet" slår till med full kraft inom Kunskapsförvaltningen de närmaste åren.

Full fart ner på stan igen och en härlig lunch med dotter nummer 2 och hennes två gulliga barn. En har just lärt sig att säga morfar Honken och en tappar tänder med jämna mellanrum. Vilken ynnest att få var med om detta.

Säg den lycka som varar beständigt. In i bilen och iväg till IT-kontoret och två timmar förevisning av en e-tjänsteportal. Upphandling på gång även där. KommunIT-strategen hade slagit till med saffransbullar. Välkommet!

Tillbaka till kontoret igen för summering, läsa och skicka mejl och säkra adressen till studiebesöket hos Vittra Väsby och deras 1-1 satsning i morgon.

Mörkt när man åker till jobbet, mörkt när man åker hem.