lördag 9 juli 2011

Nådendal, i väntan på home-sweet-home.

Vi hann med en sväng på stan innan färden mot kusten startade. Joonas Haavisto Quartet hjälpte oss att tänka tanken att komma tillbaka om något eller några år och uppleva festivalen igen. Hela festivalen, för så trevligt har det faktiskt varit. Det kunde kanske vara slutet eller början på en tur runt Östersjön. Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland och Danmark. En lockande tanke.

Nu fricampar vi i Nådendal inför överfärden till Kapellskär. Tre veckor har gått. Snabbt, fru T?

Både ja och nej. Det känns som mycket länge sen vi stannade vår första natt i Härnösandtrakten men samtidigt har tiden gått fort. Det ska bli skönt att landa hemma i Sandviken för några dagar. Ja, det är så det brukar var bli. Ganska snart börjar det suga i restarmen igen och vi sticker iväg på små äventyr hit och dit. Faktiskt är det ju så att många börjar sin semester ungefär när vi kommer hem men vi har kommit till ro och kan börja ta det lite lugnare.

Eftersom vi denna sommar har hållit till i mer välbekanta trakter så har vi vågat oss på att fricampa mer. Det har blivit åtta nätter sammanlagt utan campingplats och det går alldeles utmärkt. Man får bara tåla att vara lite lortigare och tänka mer på kylvaror och att ha telefonerna laddade Nu ska vi sova vår sista natt i Finland och sen hoppas vi på en fin båttur till Sverige imorgon så att man kan sitta på däck och läsa och sola. Återkommer med summerande tankar.


Fru T.

Linna Jazz

En heldag vid jazzen!

Efter att ha transporterat oss från campingen till stadens centrum så” rekade” vi fricampingplats. Valet föll på parkeringen utanför Tavastehus Slott. Samtidigt passade vi på tillfället att besöka slottet. Måste säga att det var ett imponerande bygge, som funnits där sedan 1200-talet. Det har restaurerats med omsorg och i omgångar och var riktigt roligt att vandra och klättra omkring i.

Efter” lunch på stan” (första gången på tre veckor) bänkade vi oss återigen på stadens torg för två timmars gratiskonsert. Värmen var mördande speciellt för de jazzentusiaster som tvingades sitta helt oskyddade framför scenen. Själva hade vi rutinerat slunkit in under ett tälttak vid en uteservering där förutsättningarna var helt annorlunda.

Första gruppen var Tommi Varjolo Trio. Tre spännande toppmusiker som spelade Tommis material ? i litet Scofield-inspirerad stil. Det var bara att njuta! De avslutade med två standards, Satin Doll och Lady Bird som inte gjorde det hela sämre. Spelades klurigt och modernt.

Sedan följde ett ungdomsstorband, Sibop Big Band. Hela torget fylldes av anhöriga. Bandet var roligt att lyssna på med ett mycket kompetent komp, bas, trummor och piano och en racergitarrist som förmodligen själv kommer att stå på Linnas jazzscen om några år. Roligt också med den sprittande sångerskan Emmi Nieminen.

Efter hemkomsten till motorhemmet blev det picknick vid sjön nedanför Tavastehus Slott. Just som de sista tuggorna av ost och vindruvor hade landat där de var ämnade avbröts utflykten av ett tjugo minuters hiskeligt åskregn. Som tur var hade vi bara ett hundratal meter till husbilen. Jag blev dock dyngsur eftersom jag tvingades springa barfota på grus och då går det som bekant inte fort!

Sedan blev det ett kvällspass och in till centrum igen. Denna gång till Rantakasino och en konsert med Jussi Paavolo Paris Quintet. Formidabel modern bebop med förgrundsfiguren Jussi Pavolo, som nafsar vår världsartist Magnus Lindgren i hälarna. Härligt flöjtspel bl.a. Men resten av bandet gick heller inte av för hackor. Excellent tysk trummis, magnifik fransk basist, idérik dito pianist samt en galant finsk trumpetare. Det var bara att njuta i värmen.

Väl tillbaka till husbilen gällde det att få ut dagsvärmen och få in litet kvällsluft. Det innebar att fönstren måste öppnas och i och med det fick vi in en del ljud av stojande, finska ungdomar som inte ville gå och lägga sig i den ljuvliga sommarnatten. No niin, efter halvannan timme tystnade även dessa och vi kunde fridfullt somna in på parkeringen ett stenkast från det märkliga 1200-talsslottet.

torsdag 7 juli 2011

Jazz och högsommar

Ja, sannerligen riktigt hög sommar. Igår kväll innan jag hoppade i säng gjorde jag nåt jag aldrig gjort förr. Jag badade i månens sken klockan elva och vattnet var alldeles stilla och ljummet. Vid den tiden börjar också fiskarna komma till liv. De hoppar och nafsar efter flugor och jag känner att jag bara måste fånga dem. I morse medan H sov gick jag ut för att kasta en stund. Nåt blev fel och linan bara trasslade sig. Nu har jag har löst problemet och ska göra ett nytt försök i morgon bitti.

Efter lunch idag cyklade vi in till stan igen för att lyssna på jazz på torget. Det var trevligt och vi lyckades hitta en plats under parasoll på ett café intill. Det var tur för vi har haft 28 plusgrader idag och obetydlig vind.


Tillbaka på campingen grillade vi korv! Vi kan inte påminna oss att vi har gjort det förut. Det blir alltid så att vi kastar kött på grillen. Men det var riktigt mumsigt med en grekisk pastasallad till.

Klockan är nu 21.20. H har precis kommit upp ur sjön och nu är det min tur. Ljuvligt, ljuvligt…
God natt från de tusen sjöars land.

Fru T.

Från jazzen på torget. Oj, vad tråkigt dåligt spelad blues kan vara. Tacka vet jag ett knippe jazzstandardlåtar som framförs av kompetenta musiker. Som av den svensk-finska gruppen Fours t.ex!

Fantastisk kväll vid sjön!

onsdag 6 juli 2011

På badsemester i Hämeenlinna (Tavastehus)

När jag sov och fru T var uppe, tiden mellan 7.00 och 8.30 ändrades planerna för vidare resande drastiskt.

Hon hade nämligen upptäckt en ny jazzfestival (Linna jazz) i Hämeenlinna (Tavastehus). Inte nog med jazzen. Staden kan även visa upp ett pampigt slott vilket inte är helt fel när det aktuella husbilsfolket är ute på resa. Mer om detta senare.

Eftersom det bara är åtta mil mellan Tammerfors och Tavastehus så slank vi in till Iittila och besökte deras outlet och blev självklart deprimerade över priserna. Speciellt på fåglarna som är fantastiska men även fantastiskt dyra. Nu hittade vi dock två små flygfän som vi köpte. Flyg är kanske fel ord när det gäller pingviner. Fäna är av märket Arabia. Tänk vad invecklat det kan bli.

Efter några adressförbistringar hittade sedan vi fram till resans kanske vackrast belägna camping. Nere vid en trevligt trafikerad finsk sjö, fem meter från stranden har vi fällt ut markisen för att på ett värdigt sätt kunna ta emot den kvällssol som under dagen har jobbat upp temperaturen till behagliga 26 grader. Marvellous! Mucho bello!

Nu ligger kycklingen på grillen, inköpt i stadens centrum under vår cykelfärd fram och tillbaka för att skaffa information om jazzfestivalen som kommer att rulla på från 7.7 till 10.7. Vi får se hur länge vi blir kvar. En fördel med denna festival är att man anordnar många gratiskonserter på stadens torg.
Snart har vi varit på drift i tre veckor.

Keskiviikkon ilta.
Till staden var det fem kilometer men cykelvägen var hur vacker som helst så det kändes inte så långt. Däremot känns solen rejält idag. Jag har just flyttat möblemanget till skuggan så att vi kan äta kycklingen utan att förgås. Jag går ner en sväng i vattnet och svalkar benen då och då.


Tillbaka till i morse. Då lyckades vi navigera till huset där min farmor och farfar bodde. Jag kände igen gatan, gården och lekparken i närheten men allt var som vanligt mycket mindre än jag mindes det.

Nu när jag ser alla dessa härliga sjöar som slingrar sig fram överallt så får jag sån lust att åka någon tur med båt. Vi får se, jag ska kolla upp det.

Dags att duka bordet.
Fru T.

tisdag 5 juli 2011

Tammerfors/Tampere

En klassisk husbil/ cykeldag!

Så här ska det vara, vakna tidigt, göra sig färdig och ge sig i väg på en heldagscykeltur in till en ny stad. Spännande och trevligt! Vi har gjort det många gånger och i dag var det Tammerfors som gällde. En speciell stad för Fru T eftersom hon härstammar från Finland och har varit i Tammerfors den mesta delen av sin finska tid.

4 km in till staden. Sedan runt på olika ställen. En ortodox kyrka, ett konstcentrum, ett stadion med anor från olymiaden 1952?, Finlayson- området, Saluhallen, Stallbacken och slutligen nöjesparken i Särkänniemi.

Karuseller i massor och vi beslutade oss redan när vi stod vid Stallbacken och tittade ut över området att vi skulle åka attraktionen Tyrsky. En sorts snurr- och höjdkarusell som såg överkomlig ut…. från marken. Väl däruppe kändes det som om man skulle slungas ut över Näsijärvi. T.o.m. tuffa fru T blundade när det var som värst!

Avslutningen blev en hisstur upp till utsiktstornet Näsinneula och ett konstaterande att vi nu hade bra koll på Finlands i storlek andra stad.

Cykeltur tillbaka till campingen och en lyckad laxgrillning.

En kortis.
Nu ska vi snabbplanera inför morgondagen. Det enda som är helt klart är att vi ska ställa gps:en på gatan till farmors hus, sen får vi se.
Iltaa!

måndag 4 juli 2011

Jakten på……

…Paavo Pajumäki.

Det var min morfar det. Jag åkte till Virrat för att vara med på hans begravning 1979. Sen dess har jag inte varit där och lyckades (därför) inte hitta till den gamla gården där jag lekt så många somrar. Däremot kände jag igen mig i samhället Virrat där jag också vistats en del. Vi gick till kyrkogården och jag hittade graven där mormor och en morbror också ligger begravda. Kyrkan är mycket fin och den var annorlunda och större än vad jag mindes.


Efter lunch begav vi oss av mot Tammerfors och jag valde en mindre väg förbi ett antal sjöar som jag sett och badat i många gånger som barn. Hade jag tänkt! Men så mycket till vatten såg vi inte. Det var mest skog.


Nåja, nu är vi här på en camping vid Pyhäjärvi. Vi har ätit och tagit en promenad på området. Snart är det sovdags. Imorgon ska vi göra stan och vi hoppas på bra cykelväder. Just nu är det ganska grått och runt 13 grader. Till centrum är det 4,5 km. Jag ska också försöka hitta farmor och farfars hus. Dit har jag i alla fall adressen.


Igår var det två veckor sen vi åkte iväg på semester. Det känns inte så, tiden går verkligen jättefort.
Ha dé!
Fru T


En dag med mycket sökande. Roligt att vi hittade mycket av det som var målet för vår jakt.
Dagens personlighet! Det måste vara kyrkvaktmästaren i Virrat som hade en liten mustasch strax under näsborrarna strax ovanför området där vanliga mustascher brukar vara belägna. Märkligt! För övrigt berättade han om kyrkan på svenska utan att kunna svenska!

Sov gott!

söndag 3 juli 2011

En dag i svenskbygder

Efter ännu en trevlig cykeltur in till Uleåborg och ett glädjande möte med mujkor, som tillagades på stadens torg, drog vi söderut.

Målet för dagen var svenskbygderna från Karleby ner till Vasa. I dessa områden talar majoriteten svenska, på vissa ställen upp till 90 % av befolkningen.

Men vi började med att titta till Brahestads gamla träbebyggelse. Staden grundades på 1600-talet av Per ”i grevens tid” Brahe. Området har rustats upp under de senaste 10-15 åren och är nu ett attraktivt alternativ för boende i området runt den speciella stenkyrkan.

På vägen söderut överraskades vi av ett badeldorado söder om Kalajoki. Fantastiska dyner och sandstränder omringat av 5-6 hotell, en jättecamping och ett mäktigt äventyrsbad. Det fick oss att jämföra med Pite havsbad och man måste erkänna att den finska sidan avgick med segern. Ett grandiost område!

Efter detta gled vi igenom Karleby, Jakobstad och Nykarleby bara för att konstatera att alla pratade finlandssvenska och att alla skyltar var tvåspråkiga med de svenska namnen överst.
Det känns som att vi är långt söderut men man måste påminna sig att Vasa, som vi hamnade i till slut, har färjetrafik rakt över Bottenhavet till Umeå. Staden som ofta verkar oåtkomlig för oss gästrikar.

Fricamping i natt. Vi hittade en härlig parkering vid en båthamn på stadens norra strand.
Tiina gjorde en fantastisk fisk i folie! Inte av mujkor dock!

Hallå!
För några veckor sedan hade jag inte hört talas om mujkor men sen fick jag veta att det är samma sak som siklöja och det känner jag till (skitfisk vill jag minnas!).


Nu befinner vi oss som sagt i Vasa och vi kommer allt närmare trakter ”där som barn jag lekt”. Imorgon hittar jag förhoppningsvis mormor och morfars gamla bondgård och det ska bli intressant att upptäcka om jag får några feelings. Det är en plats som jag tror har präglat mig mycket. Pörtevarning alltså!

God natt/Fru T.

lördag 2 juli 2011

Twin City, HaparandaTornio

Nu vet vi att tomten finns. Efter ett besök i Santa Village i 26 graders värme och efter att ha suttit på varsin sida om honom och småpratat på engelska om Sandviken (som han ofta besöker med sin vän Rudolf!) samt Lofoten (som han svävade mera på målet inför) är allt tvivel som bortblåst. Han finns och han vill skinna oss på pengar. Vi vägrade dock att köpa ett litet foto av oss och Santa för 280 kr. Vi gick heller inte i fällan att åka karuseller inne i Santa Park utan barn.

Annars är det säkert väldigt trevligt där under den mörka årstiden bland alla julgrejer, lampor och julmusik.

Sedan begav vi oss till kusten och upptäckte att Twin City, Haparanda Tornio är betydligt större än vi någonsin hade kunnat föreställa oss. Vidare snackas det väldigt mycket finska i Haparanda.
Nu var det dags för en natts fricamping och var ställer man sig då. Självklart på relativt nyöppnade IKEAS parkering tillsamman med ett tjugotal andra husvagnar och husbilar. Billigt och bra!

Efter kvällsvarden stack vi i duggregn och på cykel till Haparanda Folkets Hus i och 4 timmars jazz- och bluesfestival (Kalottjazz&Blues för 28:e gången). Festligt, folkligt och knökfullt! Mest blues denna kväll. Vi fäste oss mest vid luleåbandet The Musical Express med gitarristen och sångaren Andreas Norberg i spetsen. Vilket gäng, vilken spelglädje, vilken variation på temat blues!

Snark på IKEA park!

Vad gör man när man vaknar på en IKEA-parkering i Haparanda? Åker till Kukkolaforsen och tittar på forsränning och sikhåvning naturligtvis. ”Bastun är den fattiges apotek” kunde man också läsa i anslutning till Kukkulaforsens campingreceptionen. Här i norr är det inte brist på idéer minsann!

Tillbaka till det gamla torget i Tornio och en timmes härlig bebop tillsammans med ett gäng oslipade studeranden från Lappias Pop&Jazz Konsevatorium. Enligt reklamtexten borrar de sig in i bebopens djupaste existens. Lyckas de? Nästan!

Uleåborg nästa!

Så överraskande stort och det inbegriper även dess fantastiska sandstrand i Nallikari där vi befinner oss nu! Sommar och sol, nästan som i Frankrike i fjol!

Tillägg.
När vi var hos Tomten passerade vi polcirkeln igen. Tänk, nu när vi kommit ner till Bottenhavet så känns det väldigt söderut igen men vi är ju bara jämns med Luleå. Då märks det att man varit ganska långt norrut.
Jag gillade verkligen Musical Express på Folkets Hus igår och jag gillade också de unga killarna på torget idag. Det ska vara lite stökigt och skitigt, lite experimenterande, ja det tycker jag om!
Oulu (Uleåborg), får vänta tills imorgon på att bli upptäckt. Vi är ganska trötta och orkar bara läsa, slappa och grilla. Det tar på krafterna att turnera!
Fru T.