14 juli 2025
Vidare och nu var omgivningarna betydligt vackrare. Vi mötte en hjord med highland cattle-boskap. Deras kalvar var så ulligt gulliga. För övrigt stötte vi mest på "vanliga" kor och en hel del får. Inte en ren dock hittills.
Det blev långa, ganska lugna serpentinvägar ner mot Dovre. Vi körde via Sel, utefter Otta älv till turistväg 55 till Lom, (som var en mysig stad med rejäla forsar och en välbevarad fin stavkyrka). Bloggaren kom ihåg att vi var där för ett femtontal år sedan på den tiden vi tältade och kom norrifrån och svängde höger i Lom på jakt efter Galdhöpiggen och Glittertind.
Vi gick runt och tittade en stund innan vi fortsatte och kom allt högre upp på Sognefjället. Vi stannade vid en utsiktspunkt och försökte avgöra vilken av bergstopparna som var Galdhöpiggen och Glittertind. Vi tror att vi lyckades fast alla berg är så hiskeligt höga.
Sedan blev det mängder av av serpentinvägar och allt högre upp. Det var mycket vackert och det blev mer och mer snö på fjällen. Vi stannade på den högsta punkten i Sognefjällsmassivet på 1434 m.ö.h. Där gick vi ut på snön tillsammans med många andra som fajtades om att få en parkeringsplats på detta populära ställ.
Efter lika många serpentinvägar ner mot Gaupne, där turistväg 55 slutar, konstaterade vi att verkligen är spektakulärt att åka över Sognefjället, men också ansträngande för chauffören och den ibland förskräckta medpassageraren.
Srax före Gaupne tog vi in på campingen Dalsören i Lustre eftersom vi måste smälta upplevelserna och få möjlighet att diska, duscha och få el till kylskåpet. Det blev även bad för fru T i den iskalla fjorden. En liten promenad och sedan god natt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar