Hammondsällskapet är en riktigt rolig företeelse i det svenska musiklivet. Så här skriver de på sin hemsida:
I akt och mening att verka för att Hammondorgeln skall få förbli vilande på den högsta av piedestaler för elektriskt drivna musikinstrument har det i Jämtland tagits initiativ till och bildats ett ordenssällskap benämnt Jemtska Hammondsällskapet.
Hammondorgeln, detta hittills oöverträffade och rikt facetterade instrument, har under de senaste decennierna i någon mån hamnat i skymundan bakom den uppsjö av digitala syntetiska påfund som grasserat på marknaden.
Även om ingenjörerna bakom skvitterbrädorna gör sitt bästa för att försöka efterlikna Hammonds alldeles speciella ljudkropp, konstaterar Sällskapet att man ändå misslyckats. Oavsett om en synthesizer än må låta snarlikt förlagan, är det Sällskapets oomkullrunkeliga ståndpunkt att plagiaten inte når ända fram.
En hundraprocentig kopiering av en Hammondorgel är någonting fullständigt omöjligt!
Att äga en Hammondorgel är mycket fint. Ägande är dock inget absolut krav för att inväljas i Sällskapet. Ett visat intresse för instrumentet eller en nära relation med detsamma kan räcka som bevekelsegrund för medlemskap.
En av många lustigheter med ordenssällskapet är att man har egen tidräkning, som utgår ifrån det år den första hammondorgeln framställdes.
Dena dag är datumet:
11 i C 79 e.THP
Alla medlemmar har ordenstitlar som tagits från delar av en riktig hammondorgel. Från Primus Rotor till Female Connector...
Men det viktigaste är dock kärleken till musiken och jazzen. För mig betyder det att jag igår fick stå och spela med ett gäng härliga musiker, bl.a. Kjell Öhman :-)
Men också Göran Rahm icke att förglömma!
Det var igår det. Idag är det den stora dagen och då ansluter flera grandiosa musiker som förmodligen vill jamma inpå nattkröken efter den gemensamma middagen kl. 15.00.
Mer om det i morgondagens blogginlägg!
Inlägg
