måndag 12 juli 2010

Genom Moseldalen på hemväg

Det var riktigt härligt att åka Moseldalen norrut och återuppleva dalgången och de små orterna utmed floden. Det här området måste höra till de campingplats- och ställplatstätaste området i Europa. Varannan kilometer hade nya erbjudanden. Den här gången hade vi dock ingen nytta av dessa.

Man skulle med lätthet kunna vara vid Mosel en vecka för cykelturer, promenader och vattenaktiviteter. Hela floden från Trier ner till Koblenz är ett litet smycke. Vädret denna gång hjälpte naturligtvis till.

Nåväl, vårt mål med dagen var att åka halvvägs till Puttgarden och det lyckades vi inte med i den fyrtiogradiga värmen. Vi hamnade vid en alldeles utsökt camping nära Kassel. Priset 150 kr för en natt med el kan man inte klaga på. Lägg därtill att vi fick in fotbollen på vår TV och fick uppleva Tysklands bronsmatchvinst. För varje tyskt mål tutade jag i en gratisvuvuzela som vi fått vid något inköp och fick svar av ”andra tyskar” på området. Barnsligt, javisst, men det är ju semester!

Just nu sitter vid på en Raststätte och lunchar och har drygt 20 mil till Puttgarden. Det är söndag och vi har varit på resande fot i tre veckor. Lastbilarna lyser med sin frånvaro. Tack för det!

”Om femtio meter håll till höger!” - Håll käften Astrid, vi äter!

Så satte sig H vid ratten igen för att fortsätta norrut. Jag sitter vid matplatsen och försöker skriva. Vägen är lite skumpig just nu och det blir många missar som jag måste rätta till.

Även om det är väldigt varmt idag också så får vi hjälp från en hel del moln att slippa se solen. Jag sjunger ”Moln, moln, moln, mera moln, och moln det kommer det att bli. Vi vill ha moln, moln, moln, mera moln, se upp, nu attackerar vi!”

Igår när det var som varmast satte jag ut underläppen för att dricka upp det som rann nerför mitt ansikte. Jag orkade inte sträcka mig efter vattenflaskan. Det kallas recycling. Brukar ni göra så? Nähä.

När vi kommer till färjeläget ska vi gå in på bordershop och hamstra lite drycker. Förutom de låga priserna så kan man glädja sig åt att det är svalt därinne.

Kan jag inte skriva om något annat än värmen? Tyvärr, inte just nu.

Fru T.

Inga kommentarer: